Föryngringens grunder

När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Det säger både skogsvårdslagen och det sunda förnuftet.
Föryngring
Bild: Mats Hannerz.

Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Då har du stora möjligheter att forma den nya skogen - trädslag, täthet, tillväxt, utrymme för andra arter och mycket annat.

Att snåla vid föryngringen kan bli kostsamt. Gör du ingen åtgärd alls, eller använder fel åtgärd, är risken stor att din föryngring inte blir godkänd. Glesa bestånd betyder förluster på lång sikt. Om föryngringen misslyckas måste den göras om. Och det är dyrt. Bäst är att göra rätt från början.

andel_godkanda_foryngringar.png

Figuren visar andelen godkända föryngringar enligt Skogsstyrelsens inventeringar av återväxten. Skogsodling med plantering och sådd ger normalt bra resultat. Mer återväxtstatistik hittar du på Skogsstyrelsens webb.

 

Kort om föryngring

  • I Sverige slutavverkas och föryngras ungefär 200 000 hektar om året. Det är knappt en procent av den produktiva skogsmarksarealen.
  • Skogen kan föryngras genom skogsodling (plantering och sådd) eller naturlig föryngring (=självföryngring). Ibland kan flera metoder kombineras.
  • Plantering är den absolut vanligaste föryngringsmetoden i Sverige. Ungefär 87 procent av all föryngringsareal planterades under 2022.
  • I norra Sverige används oftast ettåriga täckrotsplantor. I södra Sverige planteras också 3-4-åriga barrotsplantor, pluggplantor och större täckrotsplantor.
  • Plantering görs i första hand med förädlade plantor. De kommer från utvalda moderträd med hög tillväxt, bra kvalitet och hög överlevnad.
  • Sådd utförs på tre procent av föryngringsarealen (2022). I första hand sås tall.
  • Naturlig föryngring utfördes under 2022 på åtta procent av föryngringsarealen. Fröträdsställningar av tall är den vanligaste metoden. Andelen naturlig föryngring har gått ned under 2000-talet.
  • Nästan alla föryngringsytor som ska planteras markbereds (92 procent). Det ökar plantornas överlevnad och tillväxt. 
  • Snytbaggen är ett hot mot plantorna de första åren. När plantorna blir äldre är viltbete en viktig skadefaktor.
  • Skogsvårdslagen reglerar hur många huvudplantor som måste finnas i ett bestånd och när föryngringen måste vara säkerställd.
  • I praktiken är hälften av alla huvudplantor i föryngringarna naturligt föryngrade - från omgivande träd eller från småplantor som fanns i beståndet före avverkningen.
  • Det finns alternativ till kalavverkning och föryngring, till exempel blädning och olika former av skärmskogsbruk.
Senast korrigerad: 2023-05-16
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (0 st)