Gallring i ek

Välj ut huvudstammar tidigt och vårda dem med upprepade gallringar. Ekens krona måste alltid vara fri. Vårda kronan, det är den som ger tillväxt och värdefullt virke.
Nygallrat
Bild: Mats Hannerz

Slutmålet med ekskogsskötsel är nästan alltid grova träd med hög kvalitet. Eken utmärks av en lång omloppstid, ofta över 120 år, och få stammar vid slutet av omloppstiden. För att nå målet krävs därför upprepade gallringar. Använd gallringsmallen för att se om ditt bestånd behöver gallras.

Välj ut huvudstammar tidigt men spara reserver

Välj ut 50-70 huvudstammar och minst lika många reservstammar i 30-40-årsåldern. Var särskilt noga med att dessa träds kronor alltid har utrymme. Reservstammarna är nödvändiga eftersom ekskogen förändras över tiden, och du kan behöva byta huvudstammar.

Vid den tidiga gallringen tar du också bort förväxande och grovgreniga träd.

Uppmärkta huvudstammar i ekbestånd, Almö, Skåne. Foto Mats Hannerz.

Markera och sköt huvudstammarna tidigt. Här är ett ungt ekbestånd i Skåne. Foto Mats Hannerz.

Gallra med korta intervall

På bra marker bör du inledningsvis gallra med cirka 5 års intervall och sedan öka till omkring 10 år mellan gallringarna vid 50-60 år. I slutet av omloppstiden kan du öka intervallet ytterligare.
På svagare marker kan gallringsintervallerna vara något längre.

Minst halva stammen ska ha grönkrona

Ekarna ska ha tillräckligt med utrymme för att grönkronan ska kunna täcka minst halva stammen. En tumregel är att ekkronar ska vara ungefär 20 gånger diametern för att den ska ha rätt balans. Ett träd med 70 centimeter stamdiameter ska då ha en krondiameter på cirka 14 meter. Då växer den bra och utvecklar grova, värdefulla dimensioner.

Samtidigt får det inte bli för mycket ljus för då minskar den naturliga kvistrensningen. En alltför kraftig gallring gör också att ekarna riskerar att skadas eller dö av ljuschocken. Det kan ha hänt på Visingsö, där ekarna mår dåligt.

Håll efter vattskotten

Om balansen hos eken rubbas så att kronan blir för liten i förhållande till rotsystemet aktiveras sovande knoppar (adventivknoppar) i bladveck och stam. Det bildas vattskott (kallas också vattenskott), som kan utvecklas till grenar om de inte hålls efter. Vattskotten kan uppstå efter en kraftig gallring eller om den skyddande underväxten har röjts bort.

Vattskotten sänker värdet på virket, men bara om de hinner bli tillräckligt grova, därför kan det vara bra att avlägsna dem i tid med ett vattskottsjärn, inom tre säsonger. Läs mer under Stamkvistning hur du gör. Vattskottsskärningen gör du i slutet av sommaren. Augusti är bäst, de nya skott som eventuellt kommer upp samma år kommer då att frysa bort under vintern.

Risken finns dock att det bildas ännu mer vattskott från sårstället. Det bästa är alltså att undvika att det bildas vattskott genom att sköta beståndet bra och låta kronan få tillräckligt stort utrymme. Här kan ett skuggande underbestånd också hjälpa till.

Ekar med olika ursprung har olika benägenhet att skjuta vattskott, och man har också sett att vattskotten minskar med trädens ålder. Ek (skogsek) skjuter i allmänhet mer vattskott än bergek.

vattskott på ek. Foto Lars Rytter.

Vattskott bildas ur sovande knoppar och är trädets eget sätt att skapa balans mellan bladverk och rot. Foto Lars Rytter.

Vårda underbeståndet

Ett underbestånd av skuggtåliga arter är önskvärt i ekskogsskötseln, precis som amträden är önskvärda under föryngringsskedet. Underbeståndet kan bestå av hassel, lind, avenbok eller andra trädslag. Det bidrar till ett förbättrat mikroklimat och kan förhindra vattskott, stamsprickor och frostringar. Underbeståndet kan också ge ett ekonomiskt bidrag och ökar skogens biologiska värde.

Stamkvistning ökar stockvärdet

Stamkvistning är en normal åtgärd i ekskog under första delen av gallringsskedet och ett komplement till den naturliga kvistrensningen. En kvistfri rotstock brukar betalas mycket bra!
Stamkvista i första hand de utvalda huvudstammarna.

Eken ska helst stamkvistas innan stammarna nått 14 centimeter i brösthöjdsdiameter, men det går också att kvista träd upp till 18 centimeter. Ett räkneexempel visar på effekten: Den kvistiga innerdelen på 18 centimeter i diameter kommer bara att utgöra 5 % av stammens volym på en stam med 80 centimeters diameter.

Stamkvista upp till halva trädhöjden. Ett träd som är 10 cm i brösthöjd och 12 meter högt kan kvistas 5-6 meter första gången. Den sista stamkvistningen görs upp till 8 meters höjd och då bör trädet vara 16 meter högt.

Det är också bra att forma unga ekar med sekatör genom att klippa bort klykor och kvistar.

Rensa också eventuella vattenskott (se ovan). 

Tänk på att

Eken har en snabb höjdtillväxt som kulminerar tidigt för att sedan avta snabbt. Därför är de tidiga gallringarna viktiga. Om du förlorar kronlängd under denna tid tar det lång tid att återställa den och du gör hela tiden förluster i stamutvecklingen. Risken för att få oönskade vattenskott är överhängande.

Senast korrigerad: 2017-11-30
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (0 st)