Gallring i bok

Målet med bokskogsskötsel har sedan länge varit ett slutbestånd med grova,kvistfria och raka stammar. Det är detta mål som styr skötseln av produktionsskogarna med bok. 

Använd gallringsmallarna för att se hur starkt du bör gallra.

Gynna välväxande träd med bra kvalitet i bokgallringen

Gallringar i bokskogar syftar till att gynna stammar med hög kvalitet och som också är växtliga. Gallringarna minskar konkurrensen för huvudstammarna eller framtidsstammarna. Denna typ av gallring kallas för krongallring.

En individ i ett bokbestånd kan dock ändra både kvalitet och position i bestånd - en stam som tillhör de dominerande kan på ganska kort tid genom konkurrens hamna bland de träd som domineras och därför få sämre tillväxtmöjligheter. På samma sätt kan en felfri stam t.ex. utveckla allvarliga klykor. Vid varje gallringstillfälle utses därför nya huvudstammar.

Gallra först bort de dåliga träden

Gallra bort individer som har dålig kvalitet, t.ex. träd med grova grenar, lågt ansatt krona, sprötkvist eller krökar. Viktigast är förekomst av klykor. Oftast har träd med dessa egenskaper, speciellt klykor, en tendens till att dominera och "stjäla tillväxt" från trädindivider med bättre kvalitet. I praktiken blir utgallringen av dessa träd oftast det viktigaste steget i en gallring, och i andra hand kommer gynnandet av huvudstammarna.

Gallra ofta och svagt för att få bäst kvalitet...

Traditionellt har bokbestånd gallrats ofta och svagt med gallringsintervall på mellan 5-10 år och med gallringsstyrkor kring 20-25%. Anledningen till att man vill gallra ofta är just att de enskilda stammarna kan förändra position och kvalitet snabbt. Genom täta gallringar kan man förhindra att snabbväxande träd med dålig kvalitet tar över. Gallrar man ofta så får man också gallra svagt, annars sänker man beståndets stående volym och därmed tillväxten. Med en lägre volym minskar också konkurrensen och därmed kvalitetsdaningen.

...men med färre och starkare gallringar om ekonomin väger tungt

Ett problem med täta gallringar är att ekonomin inte blir så bra. Finns det stora kostnader som inte är beroende på antalet eller volymen träd som avverkas, dvs. fasta gallringskostnader som till exempel kostnader för att flytta maskiner eller för att hämta små kvantiteter virke så kan virkesintäkten snart ätas upp. Många tillämpar därför starkare och färre gallringar i bokskogsskötseln. Volymproduktionen påverkas inte så mycket men det är oklart hur virkeskvaliteten påverkas. Men även om virkeskvaliteten blir sämre så kan ekonomin över hela omloppstiden bli bättre eftersom gallringarna blir mer lönsamma.