Frost och andra klimatskador

Med verktyget Frostrisk kan du beräkna risken att drabbas av frostskador när du planterar gran.

Det är froster under vegetationsperioden som är farliga för plantorna. En väl invintrad barrplanta kan klara -50°C medan ett färskt granskott kan skadas vid någon minusgrad. Molnfria, kalla och vindstilla nätter på försommaren när utstrålningen är stor kan därför ge svåra skador.

Lokal erfarenhet är bäst för att bedöma frostrisken. Områden med svår nattfrost är t.ex. sydsvenska höglandet och norra Uppland. Topografin, trädskiktet och marken gör att frostrisken kan variera stort på korta avstånd.

Frostrisken är i allmänhet störst där det samlas stillastående luft. Kalluften lägger sig närmast markytan i svackor och på plana partier. Frostrisken minskar därför med ökad höjd på plantorna. När ungskogen nått 1,5-2 meters höjd är det sällan någon stor risk för frostskador.

Platser i landskapet med stor och liten frostrisk

Här är det stor frostrisk

Illustration Anna Marconi.

1. Plan jordbruksmark, särskilt på torvjord, kan vara mycket frostlänt.

2. Gropar och svackor i terrängen där kalluften bildas och stannar kvar är ofta extremt frostlänta - mer ju djupare ner i svackan man kommer.

3. Våtmarker ligger ofta lågt i terrängen och är oftast mycket frostlänta. Dikade torvmarker där markytan har torkat upp är särskilt frostlänta.

4. Plan mark, t.ex. en torr hed, där kalluft bildas och stannar kvar, är extremt frostlänt. Finjordsrika marker är särskilt frostutsatta.

Här är det lägre frostrisk

Illustration Anna Marconi.

5. Frostrisken minskar nära omgivande skog. Därför blir skogskantens påverkan på frostrisken stor på små hyggen.

6. På sluttningar och krön där luften kan röra sig är det normalt liten frostrisk.

7. Närmast sjöar och större vattendrag minskar frostrisken då vattnet värmer luften under natten.

Åtgärder för att minska frostskadorna

• I första hand kan du lämna en högskärm av stora träd eller släppa upp en lågskärm av björk.
• I en sluttning kan kalluften ledas av med träd- och buskridåer eller diken.
• Tall är mera frosttålig än gran.
• Använd rätt proveniens. Undvik ortens proveniens av gran i södra Sverige. Använd härdigt material i norra Sverige. Hitta rätt proveniens med Plantval.
• Markberedning och en upphöjd planteringspunkt ökar temperaturen närmast markytan.
• Större plantor är mer frosttåliga än mindre. Det beror inte bara på storleken. En ung planta skjuter sina skott tidigare än en äldre planta på våren.

Åtgärda steg för steg

I verktyget Frostrisk kan du räkna ut vad ytterligare åtgärder betyder för frostrisken. Här är tre exempel. I svackan och den plana delen av hygget är det stor risk att granplantorna drabbas av frost. Med markberedning minskar risken. Lämnar du en högskärm i gropen kan plantorna klara sig under den. Lämnar du en lågskärm runt omkring minskar risken ytterligare.

Illustration Anna Marconi.

Frostrisken varierar över landet

Här kan du se några exempel på hur frostrisken varierar över landet för en gran av mellansvenskt ursprung med olika åtgärder. Ju mörkare, desto större frostrisk. Kartorna är framtagna av Ola Langvall, SLU, och bygger på samma funktioner som i Frostrisk.

Exempel på frostrisk på våren för olika kombinationer av planttyp, proveniens och skogsvårdsåtgärd. Kartor Ola Langvall, SLU.

1. Mellansvensk proveniens, barrotsplanta och högskärm.
2. Vitrysk proveniens, barrotsplanta och ingen markberedning.
3. Mellansvensk proveniens, barrotsplanta och ingen markberedning.
4. Mellansvensk proveniens, täckrotsplanta och ingen markberedning.