Rotröta

I genomsnitt är var sjunde gran som avverkas angripen av rotröta, men i enskilda bestånd kan det vara betydligt fler. Stubbarna är vanliga inkörsportar för rötsvampens sporer.
Rotrötan kostar skogsbruket en miljard om året.
Bild: Mats Hannerz

Träd som drabbas av röta växer långsammare, blir stormkänsligare och drabbas oftare av insektsangrepp än friska träd. Rotrötan beräknas kosta skogsbruket ca en miljard kronor per år. Detta i form av minskade intäkter på grund av kvalitetsnedsättning, tillväxtminskning och kostnader för extra skötselinsatser.

Rottickan återfinns vanligen i trädens rotsystem och i stammarnas innersta delar. Sporer sprider sig lätt till färsk blottlagd ved, som exempelvis färska stubbar, om temperaturen är över fem grader. 

Hur vet man om ett träd drabbats av röta?

Rötan måste vara långt gången om du ska kunna se den på trädet. Men du kan spåra den på annat sätt. Om du hittar en rötskadad stam kan du utgå ifrån att andra träd runt om också kan vara skadade.

En del menar att man kan spåra röta genom att knacka på stammen med en yxa. Om ljudet är ihåligt tyder det på röta. Man menar också att rotansvällningar och kådflöde kan vara ett tecken på röta i trädet. De här metoderna är inte så tillförlitliga. Det är bättre att ta ett borrprov och titta på veden. En ännu säkrare metod är att mäta med rötdetektor, som utnyttjar en elektrisk ström för att få en skattning på om trädet är rötat eller ej.

Rose-Marie Rytter, rotrötans spridning

Rotrötan sprids genom att sporer från rottickan infekterar färska stubbytor eller stamskador. När rötan fått fäste sprids den från träd till träd genom rotkontakter. Illustration: Rose-Marie Rytter.

Åtgärder för att minska spridningen 

Bestånd där träden inte smittats av röta bör avverkas vid minusgrader. Ett alternativ som blivit mer eller mindre standard i gallring av gran är att skyddsbehandla stubbytorna. Stubbehandling rekommenderas också i slutavverkningar på goda och medelgoda granmarker.

Behandling med Rotstop innebär att en lösning med svampsporer av en konkurrerande svampart appliceras på stubbarna, vilket hindrar rottickan från att etablera sig. 

Mer om Rotstop kan du läsa i Skogforsks handledning om stubbehandling mot rotröta

Det är bäst att behandla stubbarna på en gång. Att komma in med behandlingen senare är inte att rekommendera, eftersom rottickan då får ett försprång.

 

Skyddsbehandlad stubbe i gallring, foto Stefan Örtenblad, Skogenbild

Gallringsstubbe behandlad mot rotröta. Foto Stefan Örtenblad/SKOGENbild.

Tidigare användes också Timbor, ett kemiskt träskyddsmedel med grundämnet bor som verksamt ämne. Timbor skadar dock insekter och - om man spiller - markvegetationen intill stubbarna. Det är inte längre tillåtet att använda.

Övriga åtgärder:

  • Gör stickvägarna ca 4 m breda för att minska skadorna på kantträden
  • Risa körstråket för att minska skadorna på rötterna
  • Planera arbetet så att antalet körningar i stickvägen minimeras.

Att mäta och räkna med rotröta

Med kunskap om rotrötans utbredning i ett bestånd blir det lättare att bedöma skogens ekonomiska värde. Skogsägaren kan också fatta bättre beslut när det gäller skogsskötsel och avverkning. Rötskadade bestånd kan till exempel avverkas i förtid. Enstaka rötangripna träd bland i övrigt friska träd kan sparas för naturvården. Hårt rötangripna granar kan kapas till högstubbar.

Tidigare fick man ta ut en borrkärna ur trädet för att få reda på om det var angripet av röta eller inte, men den tekniken kan knappast användas i praktiskt skogsbruk. Istället har skogsägaren fått vänta till gallringar eller slutavverkning för att få facit.

Numera finns ett mätinstrument som skogsägaren kan använda för att ta reda på var rotrötan finns. Instrumentet Rotfinder har utvecklats tillsammans med Skogforsk.

Det nya instrumentet bygger på att rötskadad ved leder elektricitet bättre än frisk ved. Två elektroder mäter vedens ledningsförmåga och klassar angreppen i en tiogradig skala. Själva mätningen tar 10-15 sekunder. Skogforsks utvärderingar visar att instrumentet fungerar bra så länge mätningarna görs i ofrusen ved och träden är mellan 10 och 80 centimeter i diameter.

Använd programmet Räkna med rotröta för beräkning av rötan

Med webbprogrammet Räkna med rotröta kan du räkna ut genomsnittlig rötfrekvens i ett bestånd och hur spridd rötan är efter att du har mätt ett stickprov. Du kan också ladda ner programmet NogRota till din egen dator. Detta program kan också kopplas till de data som instrumentet Rotfinder samlar in.

En introduktionsfilm till räkneverktyget Rotröta som förklarar vad rotröta är, hur du känner igen det och hur räkneverktyget fungerar. Textad. 3 min.

Senast korrigerad: 2024-01-30
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (1 st)

2020-04-02
Länken till Skogsforsk funkar inte
Svar från Skogskunskap · 2020-04-02
Hej, det måste ha varit något tillfälligt fel. Länken till nedladdningsbara Nogrota fungerar liksom länken till kunskapsartikeln om stubbehandling med rotröta. / Skogskunskap