Vägen och klimatet

Varmare, blötare och kortare vintrar sätter press på vägarna.
Tjälskador, en allt större risk om vi inte gör något åt vägarna.
Bild: Claes Löfroth

FN:s klimatmodeller pekar på att medeltemperaturen i Sverige kommer att stiga med mellan 2 och 7 grader fram till 2100 i jämförelse med referensperioden 1961-1990. Ökningen beräknas bli störst under vintern, mellan 2 och 9 grader. Sommartemperaturerna beräknas bli 1-6 grader högre. Nederbörden kommer också att öka, framför allt under vintern. Dessutom kommer regnet i form av mer intensiva regn.

Tjällossning och vårfloder

Kortare, blötare och varmare vintrar sätter stor press på skogsbruket och skogsbilvägarna. Perioden med snötäcke minskar med upp till två månader i mellersta Norrland. Tjälen ligger kvar under kortare tid, och i södra Sverige kanske man inte kan räkna med tjäle överhuvud taget. Fler perioder med temperatur som växlar mellan plus- och minusgrader gör att tjällossningsproblemen kan bli betydligt större. Ett annat problem är att vårfloderna väntas komma tidigare och bli kraftigare i hela landet.

Hur kan vi då förbereda oss för ett varmare klimat? Skogsstyrelsen har lett ett projekt om klimatanpassad vägbyggnadsteknik. Projektet hade fokus på mellersta Norrland, men slutsatserna kan vara användbara även för andra områden i landet. Läs gärna Lathund för klimatanpassad projektering nedan.

Ökad tillgänglighet

Med ett ändrat klimat kommer allt fler avverkningar att göras på barmark, vilket betyder att det behövs fler vägar som kan trafikeras året om. En uppgradering från klass C till klass B (lastbilstrafik hela året utom under tjällossning) betyder ofta en ny dikning, nytt bärlager och packning av bärlagret. Vägar i klass D (tillgängliga på vintern) behöver också höjas till minst klass C. Särskilt känsliga områden är de med finkorniga jordarter, starkt kuperade områden och vägar i starka med- eller sidlut. Där ökar risken för bärighetsproblem, erosion och till och med skred.

Se över trummor och dränering

Ökade vattenflöden under vårfloden sätter större press på trummor, diken och andra dräneringsanläggningar. Så kallade "100-årsflöden" kommer att inträffa oftare än förr. Dräneringen är ofta otillräcklig redan idag. Det är vanligt att underhållet är eftersatt och inte utförs förrän problemet har blivit akut. Ett väl fungerande underhåll och regelbunden inventering av tillståndet är viktigt, men inte alltid tillräckligt. När flödena ökar behöver ofta trummor och diken förbättras. Cirkulära trummor i naturliga vattendrag bör då också bytas ut mot valvbågar eller broar. Det förbättrar flödet samtidigt som det bygger bort vandringshinder för vattenlevande djur. Vid dikning bör slänterna anpassas till jordarten, och i de flesta fall göras med flackare släntlutning. Det ökar dikets vattenförande förmåga och släntens stabilitet.

Bygga nytt - på rätt plats och med rätt teknik

Med ett ändrat klimat blir det ännu viktigare att planera vägens sträckning. De bästa byggförhållandena finns i lagom branta sluttningar och på åsryggar. På åsryggarna hittar man också de bästa byggmaterialen.

Vägen får inte vara för brant. Den bör inte luta mer än 7 % annat än korta sträckor. I branta sluttningar får vattnet högre hastighet och risken ökar för erosion. Även vägens tvärfall spelar roll. Vattnet måste kunna rinna undan även vid intensiva regn. Här är hyvling en viktig åtgärd, men det gäller att hyvla så att vägkanten hela tiden är den lägsta punkten i vägens tvärprofil.
Även om man hittar en bra, torr linjeföring så är det viktigt att tänka på dräneringen. Dikena har en nyckelroll i att ta hand om ytavrinningen och föra bort vatten från vägen. Dålig dränering är den kanske enskilt viktigaste orsaken till att vägen är dålig.

Lathund för klimatanpassad projektering av bilvägar

Denna lathund är hämtad från Skogsstyrelsens tidigare projekt "Klimatanpassad vägbyggnadsteknik för skogsbilvägar".

Var gör vägen mest nytta?

Titta på skogsbestånden, var finns tillväxten och transportbehoven de närmaste 30 åren. Jämför nyttan med vägkalkyler för olika alternativ.

Var finns de bästa byggförhållandena?

Sök höjdryggar där marken är lätt att dränering och det ofta finns bra byggmaterial. Studier av höjdkurvor, flygbilder och fältinventering används för att bedöma förhållandena.

Anslutningen till befintlig väg och vändplaner...

...är kritiska punkter. Därför bör man utgå från dessa när man planerar resten av vägen.

Undvik dessa områden:

  • områden som koncentrerar vatten och områden med låg bärighet
  • storblockig mark eller mark med grund jorddjup
  • vattenpassager, om det är möjligt
  • undvik att följa vattendrag, det utgör en miljöstörning och försämrar bärigheten på grund av högt grundvatten
  • myrar och våtmarker
  • finkorniga jordarter.

Utforma detaljer:

  • Välj väg i sluttningar så att inte vägens lutning blir för stark. Det påverkar trafiksäkerhet, underhållskostnader och livslängder på vägen.
  • Försök att följa landskapets former, och undvik höga bankar och djupa skärningar.
  • Använd stora kurvradier när det är möjligt. Det ger en behagligare väg, kortare väglängd och mindre underhåll.
  • Välj typsektioner efter en relativt noggrann markundersökning av väglinjen.
  • Välj överbyggnad efter markundersökningen.
  • Välj trumlägen efter markundersökningen.

Dokumentera..

..alla delar av projekteringsprocessen och ta fram handlingar så att entreprenören kan göra bra bedömningar av jobbet.

Senast korrigerad: 2016-11-08
Vägar

Kommentarer (0 st)