Större virkesbilar

Om virkesbilarna blir större minskar antalet transporter och bränsleförbrukningen per fraktad kubikmeter. Men de större bilarna ställer krav på vägarna.
ETT-bil i Norrbotten
Bild: Erik Viklund

Idag pågår försök med längre och tyngre lastbilskombinationer, så kallade HCT-fordon (High Capacity Transport). Med större virkeslass behövs färre lastbilar. Det betyder längre bränsleförbrukning och mindre klimatbelastning per fraktad kubikmeter.

Dagens virkesbilar har en maximal längd på 24 meter och bruttovikt på 64 ton (tidigare 60 ton). Samtidigt pågår försöksverksamhet i skogsbruket med större bilar som kan lastas till en bruttovikt på 74 ton. Dessa så kallade ST-bilar ("Större travar") har fler hjulaxlar än en konventionell timmerbil (nio i stället för sju), och kan därför lasta mer utan att axelvikterna ökar. Axelvikterna är snarare lägre än för 64-tonsbilarna. Med de större lasterna kan miljöpåverkan och transportkostnaderna minskas med 10 %.

Idag (slutet av 2016) finns ett 50-tal 74-tonsbilar som får köra på undantag inom vissa utvalda områden. Cirka hälften av dessa används i skogsbruket.

Skogforsk har också initierat och lett ETT-projektet ("En trave till"), där virkesbilen har fått en extra trailer så att den kan lasta ytterligare en virkestrave. ETT-bilen väger 90 ton fullastad och är 30 meter lång. Bilen har testats under praktiska förhållanden och Skogforsk har konstaterat att en övergång till längre bilar betyder:

  • Större laster - var tredje virkesbil blir överflödig
  • 20-25 % lägre dieselförbrukning och koldioxidutsläpp
  • Trafiksäkerheten påverkas inte, den kan snarare bli bättre i och med färre fordon på vägarna.

Högre krav på vägarna

Vi kan alltså få se allt större virkesfordon i skogen i framtiden, och vägarna bör därför anpassas till dessa. Spårbredd och kurvdragning är inte större än för dagens virkesfordon, men mötesplatser bör dimensioneras för längre bilar. Vändplanerna ska normalt vara dimensionerade även för längre bilar, men många äldre vändplatser håller inte de rätta måtten. De måste ofta byggas ut.

De allt tyngre bilarna ställer också högre krav på vägarnas bärighet, men det är inte bara fordonens tyngd som ökar kraven. Vi kan förvänta oss att se mer gruppkörning där separata kranbilar lastar snabbt och effektivt på flera virkesbilar. Det finns alltså skäl att skapa vägar med bättre bärighet som klarar även morgondagens krav.

Timmerbilarnas mått

Konventionell lastbil med släp, 64 ton

Dagens timmerbilar får inte vara längre än 24 meter eller bredare än 2,6 meter. Maxhöjden sätts i praktiken av broar och andra hinder, och den brukar därför anges till 4,5 meter. Maxvikten är 64 ton. Till skillnad från ST-bilen har de konventionella bilarna normalt sju hjulaxlar.

Konventionell timmerbil med släp, mått. Per Thorneus, Pictoform.

Högsta tillåten längd, bredd och höjd på en konventionell timmerbil med släp idag. Illustration Per Thorneus/Pictoform.

ST-bil med släp, 74 ton

ST-bilen kan lasta 10 ton mer än en konventionell timmerbil. Bilarna körs på försök på utvalda vägsträckor. ST-bilen är inte längre än en konventionell lastbil men kan lasta mer genom fler hjulaxlar. Den har fyra axlar på bilen och fem på vagnen, totalt nio axlar. Det ger en lägre axellast jämfört med 64 tons-bilen trots högre bruttovikt.

ST-bil 74 ton

ST-bil med totalt 9 axlar. Illustration Robert Johansson.

ETT-bil, 90 ton

ETT-bilen kan fullastad väga 90 ton. Med ett extra virkeslass på 6 meter blir den totala längden 30 meter.

ETT-bil 90 ton 30 m. Illustration Per Thorneus/Pictoform.

ETT-bil med maxlast 90 ton och 30 meters längd. Illustration Per Thorneus/Pictoform.

Senast korrigerad: 2017-04-20
Vägar

Kommentarer (0 st)