Behöver vi fler och bättre vägar?

Ett varmare klimat, året-runt-skogsbruk, större virkesbilar och behovet av att minska bränsleåtgången talar för att vi behöver fler och bättre vägar i skogsbruket.
Bild: Thomas Adolfsén/SKOGENbild

När skogsbruket började flytta över sina transporter från flottning till land var fordonen mindre, och vägarna drogs ofta längs gamla hästkörvägar. I stora delar av landet utnyttjade man bara vägarna på vintern. Vägarna kunde byggas billigare och enklare, eftersom tjälen bidrog till vägens hållfasthet.

Skogsindustrin behöver virke året om

Idag är situationen annorlunda. Skogsindustrin har behov av färskt virke året om, vilket betyder att transporter måste göras även under besvärliga perioder på våren och under hösten. Virke som lagras för länge tappar kvalitet både för massa- och sågverksindustrin.

Transporterna görs också med stora bilar, som dessutom kan bli ännu tyngre och längre i framtiden. Med större lass minskar transportkostnaderna och bränsleförbrukningen.
Skogsvårdsarbeten görs också under hela barmarkssäsongen, vilket kräver tillgängliga vägar. Det gäller inte minst under de mer besvärliga perioderna på våren när markberedare och planttransporter måste kunna nå fram till beståndet.

Sparar in terrängtransport

Med ett smart draget vägnät minskar behovet av terrängtransport. Kostnaden och energiåtgången kan vara upp till 60 gånger högre när virke transporteras i terrängen jämfört med på en virkesbil. Vägar spar tid, pengar och mark.

Ett varmare klimat

Klimatförändringen gör att vi inte kan lita på att det finns vintervägar utom i nordligaste delarna av Sverige. Ett varmare och fuktigare klimat innebär också fler in- och urtjälningar samt mer regn vilket ökar nedbrytningen av vägarna. Underhållskostnaderna ökar, inte minst på vägar som är dåligt byggda från början. Läs mer om vägar och klimat.

Lastbil har andra krav än hästar

Timmerbil, SKOGENbild Thomas Adolfsén. Häst med timmersläp, Skogsbilder.

Dagens åretrunttransporter med virkesbilar ställer helt andra krav på vägen än äldre tiders hästtransporter. Foton från SKOGENbild (Thomas Adolfsén) och Skogsbilder, SLU (Lycksele Skogsmuseum).

Kravet på en väg är alltså annorlunda idag jämfört med när de byggdes för hästtransporter. Förutom att hästkörningen var vanligast på vintern så ställde hästen krav på flack terräng. De gamla körvägarna ligger därför ofta lågt i terrängen, och passerar inte sällan fuktiga marker.
Ibland är det lönsamt att fortsätta rusta en gammal väg, men ofta är det smartare med en helt ny sträckning som medger att vägen kan utnyttjas även på våren och hösten.

Behov av bättre bärighet

För att möta framtiden behöver vägarnas bärighet öka, men de behöver också anpassas till behoven. Områden med små virkesvolymer, och med mark som ändå inte kan avverkas på barmark, behöver mindre bäriga vägar. Här kan det räcka med klass D. Vägar som ska betjäna stora områden med virkesrika bestånd, och områden för sommaravverkning, tål större investeringar. Områden med goda förhållanden för avverkning på våren behöver ett vägnät med klass A- eller B-bärighet, där lastbilar kan rulla året runt.

Den största utmaningen är dock att lyfta många sämre vägar till klass B och C i områden där markförhållandena i övrigt är goda. Det ger möjlighet till avverkning året runt, med undantag för den besvärligaste tjällossningsperioden.

Skaffa kunskap, ta hjälp och samverka

En väghållare idag behöver ordentliga kunskaper om vägbyggnadsteknik och vägunderhåll, men också lägga mer resurser på projektering av vägar och vägbyggnad. En bra dragen och byggd väg håller längre, får lägre underhållskostnader och kan ge mer betalt för virket. Många väghållare som har väghållning "vid sidan om" kan därför tjäna på att ta hjälp av experter.

En väg berör ofta flera fastigheter och intressen. Se till att samverka med andra markägare och näringar. Vägar för vindkraftverk ställer till exempel extra krav på bärighet, vilket kan vara till fördel även för skogsbrukets behov.

Senast korrigerad: 2016-11-08
Vägar

Kommentarer (0 st)