Gallring i lövbestånd

Gallringen bygger vidare på den grund som lades vid röjningen. Nu har du chansen att forma lövbeståndet så att slutprodukten blir värdefullt virke.
Gallring i björkskog
Bild: Thomas Adolfsén/SKOGENbild

Tänk grovt

God ekonomi i lövskogsskötseln betyder stammar av god kvalitet med grova dimensioner. Tänk på det redan vid röjningen och fortsätt arbetet under gallringsfasen.

Snabb tillväxt med ingrepp i rätt tid har många fördelar, men det varierar mellan trädslag:

  • Lövträden får inte minskad densitet med ökad tillväxt, till skillnad från barrträden.
  • Risken minskar för färgad kärna som kan uppkomma när träden står för trångt.
  • Kronan bibehåller rätt proportioner, tillväxten optimeras och leder till grova dimensioner och kortare omloppstid.

Priser för ektimmer 2016.

Det är de grova dimensionerna som betalas bra. Här är prislistan för ektimmer gällande 2016 hos en av köparna i Sverige.

Kronan styr tillväxten

I gallringen omfördelar du tillväxten till de kvalitetsmässigt bästa träden. Genom att skapa förutsättningar för en snabb tillväxt minskar du risken för kvalitetsnedsättande egenskaper som färgad kärna och röta.

Det är kronan som driver och styr tillväxten hos trädet. Liksom i röjningen gäller regeln "minst 50 % grönkrona" även här. De olika trädslagen skiljer sig dock något.

Bilderna visar hur det kan se ut med och utan gallring i ett björkbestånd.

ogallrad björk, Krusenberg. Foto Mats Hannerz.

Ogallrat björkbestånd på Krusenberg, Uppsala. Notera de upplyfta och små kronorna. Det finns inte mycket "motor" kvar för trädens tillväxt. Foto Mats Hannerz.

gallrad björk, Krusenberg. Foto Mats Hannerz.

Gallrat björkbestånd på Krusenberg, Uppsala. Här har kronorna fått chans att behålla en del av sin form. Foto Mats Hannerz.

För tätt eller för glest?

Ett ogallrat och tätt bestånd tappar kvalitet och tillväxt på de stammar som ska bilda slutbeståndet. Blir beståndet alltför glest utnyttjas inte tillväxten fullt ut, och vi får inte den kvalitetsdaning som en viss konkurrens ger.

gallrat, gallrat och för glest bestånd. Illustration Rose-Marie Rytter.

Illustration Rose-Marie Rytter.

1. Ett allt för tätt bestånd

  • Hög produktion per arealenhet, men klena träd.
  • Liten krona - trädet kan inte ta tillvara ljuset vid friställning.
  • Beståndet blir flerskiktat.
  • Hög risk för färgad kärna.
  • Instabilitet.
  • Låg diametertillväxt.

2. Idealiskt

Här har beståndet skötts enligt rekommenderade röjnings- och gallringsrutiner.

3. Ett allt för glest bestånd

  • Tillväxten utnyttjas inte fullt ut - relativt låg arealproduktion
  • Gräs och annan vegetation kommer in.
  • Dålig kvalitet - grovgreniga träd.
  • Starka gallringsingrepp kan ge vattenskott på alen.
  • Snabb diametertillväxt

Räcker inte resurserna?

Om dina resurser (tid eller pengar) inte räcker till för de skötselåtgärder som skall göras bör du prioritera röjning före gallring i eftersatta bestånd. Genom god lövskogskötsel redan i röjningen har du skapat möjligheter till bättre ekonomi i gallringen. Du har grövre stammar och har bättre möjligheter att få ett bra netto redan i första gallringen.

Upprepad kvalitetsgallring ger sedan höga ekonomiska värden i lövskogsbestånd.

Senast korrigerad: 2017-04-20
Löv
Gallring

Kommentarer (1 st)

Eilert Lantto · 2018-11-19
Har blivit tipsad att vid röjning och gallring i björkbestånd lämna 30-40 sm:s stubbar, minskar mängden rotskott. Har testad det vid röjning före gallring och det ser ut att de stämmer.