Al (Alnus spp.)

I Sverige finns de två alarterna klibbal (Alnus glutinosa) och gråal (A. incana).
Gråal (Alnus incana)
Bild: Lars Rytter

Båda alarterna är mycket snabbväxande i ungdomen, gråalen något mer än klibbalen. Alarna har kvävefixerande bakterier i rotknölar och kan därför binda luftkväve. De fäller löven gröna med kvävet i behåll. Alarna är därför goda markförbättrare och kvävegödslare.

Klibbalen är det enda av våra trädslag som är anpassad till blöta marker. Den växer ofta vid gränsen till öppet vatten, men trivs också på friska marker. Den växer bäst på näringsrik mullrik jord med rörligt grundvatten och kan där nå en medelproduktion på ca 10 m3sk per ha och år.

Gråalen producerar bäst på frisk finjordshaltig mark, många gånger över 10 m3sk per ha och år, men växer också på torrare och mager mark. Den har en snabbare ungdomstillväxt än klibbal, som dock passerar gråalens höjdtillväxt efter ca 25 år. Klibbal är mycket ljuskrävande, medan gråal inte kräver fullt lika mycket ljus. Gråal är också mer frosttålig än klibbal och används bl.a. som amträd i planteringar med ädla lövträd.

Gråalen kan i Norrland bli uppemot 200 år gammal, medan klibbalen sällan blir över 120 år. Gråalen kan nå en höjd på 20 meter och klibbalen 25 meter.

Klibbal och al. Illustration Bo Mossberg.

Klibbalen till vänster har urnupna blad och skaftade alkottar medan gråalen till höger har spetsiga blad och oskaftade honhängen och kottar. Årsskotten på klibbalen är kala medan gråalens årsskott är tätt håriga. Illustration Bo Mossberg från Den Nordiska Floran.

Utbredning

Klibbalens naturliga utbredning är huvudsakligen sydlig, Götaland - Svealand, medan gråalens är mera nordlig, Svealand - Norrland. Alarna står tillsammans för 1,5 % av det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark.

Artfakta-klibbal-gråal_1200x675px.jpg

Observationer av klibbal och gråal från Artfakta, SLU Artdatabanken. Flera källor ligger bakom utbredningskartorna, men en viktig källa är Artportalen, där både allmänhet och experter rapporterar in observationer.

Föryngring

Klibbal förökar sig vegetativt huvudsakligen genom stubbskott. I många alkärr har stubbskottsförökning pågått i flera generationer. Mellan vattenspeglarna står träden och dess rotskott som i buketter på upphöjda socklar. Dessa socklar kan vara mycket artrika och erbjuda miljöer för mossor, lavar, kärlväxter och insekter som trivs i den fuktiga miljön.

Fröförökning sker med små vingförsedda frön som mognar i kottar under hösten och sprids under senhösten - vintern.

Till skillnad från klibbal förökar sig gråal huvudsakligen genom rotskott.

Skador

Alarna betas sällan av vilt, däremot kan fejningsskador förekomma. De kan också drabbas av svampangrepp, i yngre ålder av grentorka (Cryptospora suffusa), men senare också av eldticka (Phellinius ignarius) samt fnösketicka (Fomes fomentarius). Dessa svampar ger röta i stammen.

En relativt ny skada på klibbal, som sprids längs vattendrag är algsvampen Phytophthora. Det är en vissnesjuka som upptäcktes i England 1993. Den leder till att träden så småningom dör. Den har spritt sig till kontinenten och anses som mycket allvarlig och har därför uppmärksammats på EU-nivå.

Alarnas blad kan ibland ätas av ett antal insekter, främst allövbaggen (Agelastica alni). En annan alspecialist är alviveln vars larver lever i bast och bark. Bastflugor kan ibland förorsaka fläckar i veden.

Ytterligare information finns i SLUs Skogsskada.

Virke

Gallring i klibbal. Foto Mats Hannerz.

Klibbalens karakteristiska röda snittytor lyser upp i ett nygallrat bestånd på Öland. Foto Mats Hannerz.

Klibbalens veddensitet är ca 370 kg per m3. Virket är starkt färgat, ljust rödbrunt. Splint och kärnved skiljer sig inte åt. Virket är lätt att ytbehandla och något mjukare men segare än aspvirket. Det är oftast rätfibrigt, vilket bl.a. gör det lämpligt som listvirke. Al används också till inredningssnickerier, t.ex. panel, och köksinredningar. Även möbler av al förekommer. Den klassiska användningen av alvirke var till trätofflor.

Gråalens virke har hittills använts i mycket liten omfattning.

Senast korrigerad: 2023-06-19
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (21 st)

2023-04-18

Frågan om hur gammal en al kan bli fick inget svar.

Svar från Skogskunskap · 2023-04-18

Om du tittar längre ner i kommentarsfältet så har Maja ställt samma fråga 2021. Där hittar du svaret.

Sture · 2023-02-17
Hej! Jag fick nyligen höra det här påståendet: "Alar växer i blötare mark för att de dricker mycket mer vatten än träd som trivs på torrare mark. Om man tar bort alla alar från en torr markyta kommer det leda till att marken blir vattensjuk, eftersom alarnas törst gjorde att vattennivån hölls lägre." Förutom att trädet binder upp vatten när det växer är det väl avdunstningen från trädet som framförallt avgör hur mycket vatten det dricker!? Avdunstningen sker ju genom klyvöppningarna i bladen, så om påståendet stämmer, betyder ju det att alen har många fler och/eller större klyvöppningar i bladen än andra träd! Tacksam för hjälp med att bena ut vad som är rätt och fel i detta!
Svar från Skogskunskap · 2023-02-27

Hej Sture! Så här svarar en av forskarna på Skogforsk på din fråga: 
"Vissa av våra trädarter har olika typer av anpassningar för att klara att växa på blötare marker. Alla träd behöver syre och vatten och denna reglering sker genom klyöppningar, koldioxid in och ut syre och avdunstning av vatten. Men träd behöver också syre som den får från sitt rotsystem och om marken vattenfylls försämras gasutbytet kraftigt. Rötter dör av syrebrist och det blir svårt att ta upp näring. Det finns många strategier hos träd som klarar att växa på blötare marker och en vanlig strategi är att öka mängden rötter och att utveckla adventiva rötter, dvs rötter som växer ut från andra delar av trädet än från andra rötter. Al är ett träd som dessutom kan kvävefixera tillsammans med bakterier och på så sätt fixa sin egen näring (kväve). Denna förmåga gör att Al också kan växa på torra marker. De har ett försprång gentemot andra växter som inte kan kvävefixera. Det har alltså inte så mycket med ”törst” att göra. Salix-arter är också kända för att växa på alla möjliga marker inklusive blöta marker. Deras förmåga är att snabbt bilda mycket rötter och även av typen adventiva rötter som passar bra när de växer längs vattendrag m.m. Huruvida det finns skillnader i antalet klyvöppningar känner jag inte till men däremot finns skillnader i hur länge en växt ”väljer” att ha dessa öppna respektive stängda. Olika egenskaper ger olika fördelar i olika miljöer. Precis som på alla marker kommer vattennivån förändras om man tar bort alla träd."

Iris · 2023-02-15
"Stubbarna utvecklas då till kraftiga s.k. socklar, som har stor betydelse för den biologiska mångfalden." - Varför är just de kraftiga socklarna så viktiga för den biologiska mångfalden?
Svar från Skogskunskap · 2023-02-27

Hej Iris och tack för din fråga. Vi har nu uppdaterat texten med lite utförligare information om varför socklarna är viktiga för den biologiska mångfalden.

Anders · 2023-02-13
Hej! Kan al andvändas till husbygge. Tex till plank och klädselbrädor? Mvh Anders
Svar från Skogskunskap · 2023-02-17

Hej Anders! 
Vi har tyvärr inte svaret på din fråga, men ett tips är att kolla med Träcentrum i Nässjö (info@tracentrum.se).

Alice · 2022-12-07
Hej! Jag undrar om alens kvävefixerande egenskaper automatiskt bidrar till att andra växter i dess närhet får ett automatiskt lägre kvävevärde?
Svar från Skogskunskap · 2022-12-12

Hej Alice, Förstår inte riktigt frågan. Alen fixer ju luftkväve och binder det så att det blir tillgängligt även för andra växter. När bladen faller till marken stiger kvävenivån till nytta för andra kvävegynnade arter. / Hälsningar Skogskunskap

Anders · 2022-09-02
Al används som virke när man röker fisk. Man blandar ofta olika träsorter för att få den smak man eftersträvar.
Svar från Skogskunskap · 2022-09-03

Hej Anders, alldeles riktigt. Besökte en sågverksägare igår som sågade al och bakarna var mycket populära hos de som behövde alspån till rökar. Trä är bra till mycket. / Skogskunskap

Mattias · 2022-08-11
Hej Har några stora alar som skulle behöva avverkas i anslutning till vår skogstomt. Hur är alen som ved? I förhållande till björk och bok?
Svar från Skogskunskap · 2022-08-11

Hej Mattias, Al är ett utmärkt trädslag att elda med. Det är lätt, ungefär som tall, och har inte samma bränslevärde per kubikmeter som tyngre trädslag som ek och bok men per kilo torr ved är det likvärdigt med andra trädslag. Alen kan torkas ner till bara 8 % fukthalt och tänder därför snabbt – ett bra sätt att få igång brasan snabbt. Jag vet dock inte om den sprätter. Data om trädslagens bränslevärden finns bland annat i Lars Myttings bok Ved, samt i en rapport från Högskolan Dalarna: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:522819/fulltext01.pdf. Det kanske är dags för Skogskunskap att lägga in några sidor om brännved? / Hälsningar Skogskunskap

Ingvar · 2022-06-30
Hej Kan man plantera al med sticklingar som man klipper av stubbskotten?
Svar från Skogskunskap · 2022-07-01

Hej Ingvar,

Det verkar vara dålig erfarenhet av att göra sticklingar av klibbal. Skogforsk har provat med klent resultat, men i litteraturen finns några få exempel där man också har lyckats. Du kan ju alltid testa i liten skala. Klipp skotten när de har blivit förvedade, se till att förvara dem kyligt men inte fruset under vintern och prova att få rötter på dem under våren. Enklast är dock att gräva upp plantor med rotsystemen eller att så alfrön (den är lättförökad med frön). Rapportera gärna om det kom några rötter på dina sticklingar! / Hälsningar Skogskunskap

Anonym · 2022-02-10
vad är den älsta al
Svar från Skogskunskap · 2022-02-10

Hej anonym, tyvärr har vi inga uppgifter om ålder på alar. Däremot finns en gigantisk klibbal i Hjo som påstås vara den grövsta i Sverige. Du kan hitta uppgifter på Mattias Glads sida http://tallar.se. Den hade en omkrets på 665 cm för några år sedan. Men det är inte säkert att den är jättegammal, under rätt förutsättningar kan klibbalar växa väldigt snabbt. / Hälsningar Skogskunskap

Kerstin · 2021-07-06
Hur mycket växer en klubban på höjden om året. Alt. Hur lång tid tar det tills den uppnår en höjd på 3 meter
Svar från Skogskunskap · 2021-07-06
Hej Kerstin, Både klibbal och gråal har en snabb höjdtillväxt i ungdomen. Den kan förstås variera beroende på om det är stubbskott (klibbal) eller rotskott (gråal) eller fröplantor som avses. I en rapport kan man se att klibbalen på de bästa boniteterna når 3 meter redan efter 5 års ålder, på magrare marker lite senare. Se https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog98/1998014.pdf / Hälsningar Skogskunskap
Lova · 2021-05-21
Hej! Hur mycket kostar 1 kvadratmeter Al om tjockleken är ca 2cm?
Svar från Skogskunskap · 2021-05-21
Hej Lova, Om det är en skoluppgift vill jag förstås inte förstöra nöjet genom att ge svaret direkt ;-). Men, 1 kvadratmeter och 2 cm, det är ju 0,02 kubikmeter. Priset för alvirke (sågbart virke) kan man hitta om man bläddrar bland prislistorna hos olika skogsbolag som hittas här: https://www.skogskunskap.se/aga-skog/priser--kostnader/virkespriser/. Titta exempelvis bland Södras prislistor så hittar du alkubb och priset per kubikmeter. Resten får du räkna ut själv, lycka till :-) / Skogskunskap
Måns · 2021-03-03
Hur gamla är träden då de avverkas?
Svar från Skogskunskap · 2021-03-03
Hej Måns, se tidigare fråga om alens ålder, som normalt blir cirka 60 år. Om alar avverkas, vilket ju sker ibland när de är fullvuxna (om de inte sparas längre för naturvårdens skull), görs det normalt vid denna ålder eller något tidigare. / Skogskunskap
Kent · 2021-02-02
Hej Om man har ett blöt område där det är mossa eller blöta gräs sorter. Tallar och Björkar tar sig inte och det är säg 10-15m i diameter, vad kan man sätta för träd där, är klibbal lämplig då? Kan det göra att man kan plantera andra träd också då?
Svar från Skogskunskap · 2021-02-03
Hej Kent, om området är blött och bara 10-15 meter i diameter så är det nog ett område som du ska lämna till naturen själv att "beskoga". Är det blött, med grundvatten som når upp i ytan, krävs normalt stora åtgärder (t.ex. högläggning med grävskopa) för att du ska vara säker på att plantorna ska överleva. Men är det inte blött utan "bara" fuktigt kan du alltid testa att sätta klibbal om du letar upp mindre blöta fläckar. Men - naturen lyckas nog föryngra detta ändå, och de blöta partierna är viktiga för många av skogens arter. / Skogskunskap
Maja · 2021-01-26
Hej! Hur gammal kan en Al bli?
Svar från Skogskunskap · 2021-01-26
Hej Maja, Normalt blir alen cirka 60 år. När den blir äldre kan den drabbas av röta. Det finns uppgifter på maxålder 160 år. När den gamla stammen dör kan dock nya stammar ta över från samma trädsockel, och räknar man det som samma träd kan alen nog bli ännu äldre. / Skogskunskap
Lova · 2021-01-15
Hej! Jag har bara en fråga angående hur Al framställs, har det någon miljöpåverkan i sånna fall vad?
Svar från Skogskunskap · 2021-01-15
Hej Lova, jag är inte säker på vad du menar med din fråga. Alen som trädslag är oftast naturligt uppkommen, i fallet med klibbal från stubbskott efter äldre alar och med gråal från rotskott, men de kan förstås också vara fröföryngrade (eller planterade). Så det är inget miljömässigt problem med deras "framställning". Båda arterna binder luftkväve och de kan därmed "gödsla sig själva" och även omgivningen genom att löven fälls gröna med hög kvävehalt. / Skogskunskap
DORIS · 2020-06-16
På tomten har vi träd som jag tror är klibbal, bilarna som står i en delvis öppen carport har blivit alldeles prickiga av något klibb, är det från träden det har blåst mycket de senaste dagarna, träden är planterade för 17 års sedan, har aldrig upplevt detta tidigare. Första året jag såg blommor på träden i år.
Eva · 2020-06-11
Är klibbalen klibbig hela sommaren? Tappar den löven, och slutar klibba på hösten?
Svar från Skogskunskap · 2020-06-11
Hej Eva, Intressant fråga, men sannolikt har den kvar det vaxskikt som kan klibba hela säsongen. Alarna kan behålla sina blad länge på hösten, som gröna. Eftersom de kan skapa sin egen kvävegödsling genom samarbete med jordbakterier i rötterna är de inte beroende av näringsflöden från de fällda löven. Det är däremot andra lövträdsarter som saknar kvävefixerande bakterier. Det är därför vi inte ser några vackra höstfärger på alar. / Skogskunskap
Olle · 2020-06-09
Hej! Jag går förbi några träd, vars löv liknar gråal, planterade längs än väg där jag bor! Det som ser konstigt ut är att löven växer direkt på stammarna! (utöver de löv som växer på grenarna) Är det gråalar som jag har sett eller något annat sorts träd? Har aldrig sett löv växa direkt på stammarna tidigare! Tacksam för besked?
Svar från Skogskunskap · 2020-06-09
Hej Olle, det är inget konstigt alls. Många trädslag skjuter vattskott (kallas också vattenskott) från "sovande knoppar" under barken. Det är deras sätt att kompensera för t.ex. förlorad grönkrona (om någon gren har dött av trängsel) eller om trädet plötsligt blivit friställt. Vattskotten kan sägas vara ett tecken på att kronan och roten inte är helt i balans. / Hälsningar Skogskunskap
Jag · 2020-05-28
Vad är alens frukt
Svar från Skogskunskap · 2020-05-28
Hej, alarna producerar kottar där fröna sitter och sprids med vinden när kottarna öppnar. / Skogskunskap
M.affelin · 2020-01-22
är klibbalens knoppar blåa ?
Svar från Skogskunskap · 2020-01-22
Hej M. Affelin, Ja, det kan man absolut säga (eller möjligen blålila). Det förmodligen blåaste du hittar bland svenska lövträdsknoppar. / Skogskunskap
Anonym · 2019-09-16
Texten var jätte bra jag lärde mig massor om al 👍🤪