Vind- och snöskador

Snöbrott och stormfällningar inträffar ibland i bestånd med eftersatt röjning. Stammarna i dessa bestånd är instabila med dåligt utvecklade rotsystem och ojämna kronor på grund av trängsel.
Ungt och oröjt tallbestånd skadat av snö.
Bild: Andreas Barth/SKOGENbild

Vind- och snöskador är de klart dominerande orsakerna till naturliga avgångar. De svenska skogarna har drabbats av omfattande stormfällningar i både södra och norra Sverige under de senaste decennierna. Men även historiskt har stormfällning haft stor betydelse. En studie från Tönnersjöheden i Halland har visat att storm har fällt lika mycket skog som har tagits ut i gallringar och slutavverkningar.

Risken för snöskador är störst i unga bestånd och avtar sedan med ökande beståndsålder. Vindskaderisken är mycket låg i yngre bestånd men den ökar kraftigt när träden blir högre.

Det är vanligt med kombinationsskador av snö och vind vilket kan resultera i stambrott.

Röj i tid, och tillräckligt hårt, så minskar skaderisken

Dåliga röjningar, hårda gallringar och gallring i hög skog ökar skaderisken markant.

Väl utförda slutröjningar i rätt tid, till exempel ner till 1800-2000 stammar per hektar, ger en god motståndskraft mot snö- och vindskador under hela omloppstiden. Träden kan då utbilda större och mer symmetriska kronor och rotsystem. De får en högre vindstabilitet under de fösta kritiska åren efter den kommande gallringen.

Senast korrigerad: 2016-08-10
Röjning
Skador

Kommentarer (0 st)