Törskate och andra svampskador

Gremmeniella, törskate, toppröta. Det är många svampskador som kan drabba gallringsskogen. Men vad kan man göra åt det?
Ungt tallbestånd drabbat av Gremmeniella
Bild: Andreas Barth/SKOGENbild

Vid sidan av rotröta finns det en hel del svampar som kan angripa gallringsskogen. 

Gremmeniella

Gremmeniella (Gremmeniella abietina) kallas också "granens topptorka" och "tallens knopp- och grentorka". Svampsjukdomen leder till att barr och skott torkar ut och kan dö. Ibland uppstår också stamsår. Skadorna är värre på tall och contorta än på gran.

Svampen angriper både plantor och medelålders träd. Vid lindriga angrepp skadas bara kronans nedre del, vid svårare skador hela kronan. Efter hårda angrepp i 20-40 åriga tallbestånd kan träden duka under av efterföljande märgborreangrepp. 

Skadorna gynnas av en regnig och kall sommar, och följs den av en mild vinter kan angreppen bli svåra. Utbrott i södra och mellersta Sverige har ibland lett till omfattande träddöd i gallringsbestånd med tall. Vitala träd av passande proveniens är mer motståndskraftiga. Sydliga provenienser är ofta mer känsliga än nordliga.

Undvik sanerande gallring av skadade träd under fuktiga somrar, då ökar risken för sporspridning.

Läs mer om Gremmeniella i Skogsskada

Törskate

En av de få svampar som orsakar skador på medelålders och äldre tallar är törskatesvampen. Svampen är allmänt förekommande i hela landet och angriper och dödar barken på stammen eller grenar. Angreppet ser ut som ett långt platt sår och blir efter en tid indränkt med tjära och kallas därför ofta tjärgadd.

Ett angrepp nära toppen gör att den snörs av och dör. På liknande sätt kan också grenar dö. Längre ner i kronan, där stammen är grövre tar det längre tid innan hela stammen blir avsnörd och dör. Angripna träd i norra Sverige lever längre eftersom svampens utveckling följer trädets tillväxt.

Svampen angriper enskilda träd och smittar via mellanvärdar (Cronartium flaccidum) eller direkt från träd till träd (Peridermium pini). Mottagligheten är ärftligt betingad.

Törskatengripen tall, foton Mats Bildström, Skogenbild

Törskate med angripna barr på ung tall (till vänster) och sårskada på stammen. När stammen är angripen runt om snörs ledningsbanorna av och stammen dör ovanför. Foton Mats Bildström/SKOGENbild.

Här följer några råd från Skogsstyrelsen om åtgärder vid angrepp i yngre tallskog:

  • Vid röjning i skadedrabbade bestånd ska gran- och lövföryngring prioriteras. (Om marken är lämplig för de trädslagen).
  • Hårt skadedrabbade bestånd bör inte gallras utan där bör du överväga om det är bättre att börja om med ny skog.
  • Inga törskateskadade träd ska lämnas som fröträd. Lämna inte heller levande törskateangripna träd som miljöträd.
  • Det kan vara lämpligt att, vid avverkning, göra högstubbar av levande angripna träd.
  • Använda gran vid skogsodling på granboniteter inom skadedrabbade områden. Lärk kan vara ett alternativ på bättre tallboniteter.
  • Contortatall verkar inte angripas och kan därför vara ett alternativ som bör övervägas på tallboniteter där svåra angrepp slagit ut befintliga tallplantor.

Läs mer om törskate i Skogsskada.

Granens toppröta

Granens toppröta angriper virket genom sår i bark och rötter, som kan ha orsakats av toppbrott, körskador eller borrhål. Topprötan sprids inte via rotkontakter. Den är också vanlig som lagringsröta på avverkat virke. Topprötan är ett betydligt mindre problem än rotrötan.

Den kan förhindras om man undviker körskador och sköter skogen så att det inte blir några snöbrott.

Senast korrigerad: 2017-10-13
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (1 st)

Sune Söderberg · 2022-03-17
Om jag tar bort ett träd som är angripet av törskate , kan jag lämna kvar riset eller skall det brännas.
Svar från Skogskunskap · 2022-03-18

Hej Sune, En rekommendation är att vid röjning i törskateskadade bestånd så ska röjningsavfallet bortföras från beståndet, så det bör gälla även ris från en avverkning. / Hälsningar Skogskunskap