Insektskador i gallringsskogen

Ta del av Skogsstyrelsens uppdaterade information

Aktuell information om läget med granbarkborren hittar du på Skogsstyrelsens granbarkborresida. Du kan också titta på Skogsstyrelsens svärmningsövervakning, som visar när det finns risk för angrepp på olika ställen i Sverige.

Stormfällda och försvagade träd, en yngelplats

De stormfällda träden utgör en ypperlig yngelplats för märgborrar (på tall) och granbarkborrar (på gran). När insekterna uppförökas finns det stor risk att de ger sig på även stående, frisk skog. Märgborren kläcks i slutet av juli och näringsgnager då i tallkronorna. Om gnagen är omfattande så drabbas tallen av tillväxtförluster. Granbarkborren kläcks på sensommaren och övervintrar under barken och i marken. När de svärmar på våren-försommaren året därpå så är det stor risk att de angriper friska träd.

Liggande virke kan angripas av randig vedborre som gräver mörka hål genom virket. Märgborrens och granbarkborrarnas gångar ligger däremot i ytan under barken, så deras direkta påverkan på virkesvärdet är mindre än för den randiga vedborren. Insekterna kan däremot föra med sig blånadssvampar som kan missfärga hela splintveden blå om trädet får ligga kvar över sommaren.

Granbarkborre

Den allvarligaste skadegöraren i granskog är granbarkborren (Ips typographus). Den angriper granstammar och kan yngla både i stående träd och liggande färskt virke, men föredrar försvagade granar med frisk och tjock bark. Får den tillfälle att massföröka sig, till exempel efter en stormfällning där virket lämnats i skogen, kan den lägga ägg i helt friska träd. Om granarna blir angripna i hög utsträckning och med täta intervall dör de. Barkborren svärmar efter mitten av maj och i juni.
Efter januaristormarna 2005 och 2007 dog stora mängder granskog efter barkborreangrepp, framför allt i södra Sverige. Från 2010 noterades också stora angrepp i mellersta Norrland. Grankbarkborren finns dock ständigt närvarande och kan angripa svaga träd även ett "normalt" år. Aktuell information om skador och åtgärder finns på Skogsstyrelsens hemsida och hos skogsentomologerna vid SLU.

Barkborren angriper vanligen:

• då man huggit hårt i en granskog, alternativt tagit upp stickvägar eller ledningsgator. Utglesningen leder till att granbarken torkar
• efter stormar som gett upphov till vindfällen och luckor, eller försvagat träden genom rotryckning
• under torrår då granens kondition blivit nedsatt.

Märgborre

Märgborren lägger sina ägg under barken på tämligen färskt tallvirke och i färska tallstubbar. Det finns två arter, den större och den mindre märgborren.

Den större märgborren (Tomicus piniperda) svärmar tidigt på våren. I södra och mellersta Sverige sker det från mitten av april. Större märgborren lägger helst sina ägg under grövre bark. Mindre märgborren (Tomicus minor) svärmar en till två veckor senare. Äggen läggs företrädelsevis under glansbark.

Äggen kläcks på eftersommaren och de nya märgborrarna utför då sina så kallade näringsgnag i tallkronorna. Årsskotten skadas då och faller av. Angreppen orsakar på detta sätt en tillväxtnedsättning hos träden.

Regler för uttransport av virke

Bästa sättet att undvika insektsangreppp är att köra ut virket i god tid innan sommaren. Skogsstyrelsen sätter upp regler för när grövre virke måste transporteras bort för att skalbaggslarverna inte ska hinna kläckas i skogen. Tidpunkterna skiljer sig beroende på landsdel och när träden är avverkade.

I skogsvårdslagen § 29 finns särskilda regler om skogshygien och föreskrifter om när virke måste transporteras ut ur skogen.

Högst 5 m³sk rått barrvirke får lagras i skogen

Med rått barrvirke menas gran med mer än 10 cm stamdiameter och tall med skorpbark. Om innerbarken är vit räknas virket som "rått". Är det brunt är stammen för gammal för granbarkborren. Då kan man lämna kvar det till fromma för andra insekter (där en del kan vara fiender till granbarkborren!). Observera att särskilda regler kan gälla i bekämpningsområden som utfärdas av Skogsstyrelsen (se nedan).

Olika regler i södra och norra Sverige

Insekterna svärmar i regel tidigare i södra Sverige, därför skiljer sig reglerna något åt. Område Söder sträcker sig upp till och med Dalarna och Gävleborgs län, med undantag för Transtrands, Särna och Idre socknar i Dalarna. Resten är område Norr.

Lagring av virke i skogen

Rått barrvirke som överstiger 5 m³sk måste transporteras ut ur skogen senast vissa datum, beroende på när virket är avverkat eller stormfällt.

Undantag

• Reglerna gäller inte om barrvirket behandlas så att det inte kan tjäna som yngelmaterial för skadliga insekter, t.ex. genom barkning, bevattning, flisning, täckning av vältor eller om de översta lagren i en välta transporteras bort innan de angivna datumen.
• Reglerna gäller inte heller vid större terminaler, vid skogsindustri, i fjällnära skog, på skogliga impediment eller i områden med naturvårdsavtal där syftet är att gynna förekomsten av död ved.
• Som rått barrvirke räknas inte stubbar, högstubbar eller stubbvältor.

Särskilda regler i bekämpningsområden

I särskilt utsedda bekämpningsområden för granbarkborre finns bl.a. regler om att högst 3 m³sk råa granar får lämnas kvar inom ett hektar, se aktuell information på Skogsstyrelsens hemsida.

Övriga åtgärder mot granbarkborre

Rekommendationerna nedan gäller under vid normala nivåer på granbarkborre. På Skogsstyrelsens hemsida liksom hos entomologerna på SLU finns information om åtgärder när läget är mer akut. Den viktigaste åtgärden är förstås att få ut virket ur skogen innan skalbaggarna har kläckts och börjar svärma. Här är några andra åtgärder

Barka virket

Om virket inte hinner köras ut så kan det barkas innan skalbaggslarverna har kläckts. Det är ett jobbigt alternativ, men kan användas i en nödsituation. För klenare virke, som torkar snabbare, räcker det med randbarkning.

Doftfällor

När stammen av granbarkborrar redan har exploderat så handlar det om att minska förökningen. Angripna träd fälls och barkas eller transporteras ut ur skogen så snart som möjligt. Doftfällor (ferromonfällor) kan användas för att locka till sig barkborrar. Fällorna har använts i stor skala under tidigare masshärjningar av granbarkborren. Om de ska få reell effekt på mängden insekter krävs en samordning med många fällor i ett större område.

Fångstträd

På våren kan de svärmande granbarkborrarna lockas till fångstträd. Dessa ska vara friska granar med en brösthöjdsdiameter på minst 18 cm. Granarna fälls före 1 maj och får sedan ligga kvar i skogen tills barkborrarna har lagt ägg. Därefter måste de transporteras ut och tas om hand så att inte en ny generation barkborrar hinner sprida sig.

"Sök och plock"

Sök upp de nyligen angripna träden och avverka och transportera ut dem under sommaren innan insekterna svärmar. Det här kan fungera för den lilla fastigheten men kräver mycket jobb och passning. Avverkning av enstaka träd kan dock innebära risker, t.ex. att nya beståndskanter öppnas upp och att fler träd blir angripna.

Vinteravverkning

I södra Sverige är det inte ovanligt att granbarkborren svärmar två gånger, och i den andra generationen hinner inte alla baggar lämna trädet utan övervintrar i stället i barken. Vinteravverkning, innan insekterna har börjat svärma, kan då minska mängden barkborrar. Hur effektivt "plock och sök" är på vintern beror både på hur många skalbaggar som finns kvar i barken och hur mycket bark som sitter kvar på trädet. I norra Sverige verkar metoden fungera mindre bra - där kläcks normalt bara en generation och barkborrarna hinner lämna trädet och i stället övervintra i marken.