Gallringsfritt skogsbruk

I bestånd där gallringar, på grund av läget eller terrängen, inte skulle ge något ekonomiskt netto kan det kanske löna sig att inte gallra alls. Det förutsätter dock att beståndet är förberett.
Niels Wieslanders W-modell för anläggning av gallringsfri granskog.
Bild: Bengt-Åke Alriksson

Beståndet på bilden klarade stormen Gudrun utan skador trots att det låg i det vindutsatta Halland. Det planterades med 3,5 meters förband mellan granarna och har sedan vuxit utan gallringar.

Utan gallring blir ett normalt anlagt bestånd tätt, risigt och mörkt. Men om det är förberett redan vid planteringen, och ordentligt utglesat vid röjningen, kan gallringsfritt vara ett alternativ på rotrötedrabbade och vindutsatta platser.

Gallringsfritt kan också vara ett alternativ i områden med dåligt avsättningsläge, det vill säga långt till industri eller med dåligt utbyggt vägnät, till exempel i Norrlands inland. Det kan också vara ett alternativ i svår terräng där kostnaden för gallring är hög. 

Vissa fördelar med gallringsfritt

I en välröjd men ogallrad skog kan man förvänta sig ungefär lika hög produktion av gagnvirke som i en gallrad skog. I den ogallrades skogen kommer många klena träd att självgallras. Om gallring inte lönar sig kan dessa få stå och dö på rot.

I det gallringsfria alternativet minskar risken för stormfällning och stambrott.

Virkesförrådet vid slutavverkning kommer att vara högre i den ogallrade skogen. Inga kubikmetrar har ju tagits ut under tiden.

Medeldiametern kommer inte att vara särskilt mycket lägre i det ogallrade än i det gallrade beståndet eftersom många av de klenare träden har dött i självgallring. Men får dock räkna med sämre virkeskvalitet i det ogallrade.

En fördel med gallringsfritt är den minskade risk för rotröta. Det blir ju först vid slutavverkningen som stubbarna exponeras för rötsvampens sporer.

Men se upp om beståndet är för tätt 

Om beståndet är för tätt och lämnas ogallrat försvinner många av fördelarna. Risken för toppbrott och fällning på grund av vind och snö ökar. Om virket inte tas tillvara ökar risken för insektsskador.

Ett ogallrat bestånd som inte är förberett vid röjningen blir mörkt, risigt och med många klena stammar och stor självgallring. Foto Mats Hannerz.

Planera gallringsfritt tidigt

Om du funderar över gallringsfritt skogsbruk bör du planera för det redan vid planteringen. Röj sedan hårt ner till ett produktionsförband på 1100-1300 stammar per hektar. Det ger en tillfredsställande volymproduktion och god diametertillväxt på träden.

Jämfört med "normala" förband på 2000 stammar per hektar är det ganska små volymtillväxtförluster under hela omloppstiden. Den största förlusten är under perioden fram till normal förstagallring, innan beståndet har slutit sig ordentligt.

Gran eller tall?

Granplantor har normalt god överlevnad och det kan fungera med ett så glest planteringsförband. För tall är det vanskligare på grund av risken för älgskador. Där behövs ett tätare planteringsförband.

Är det tillåtet?

En plantering med bara drygt 1000 stammar per hektar lever inte upp till lagens krav, där det behövs 1800-2000 huvudplantor per hektar på en granmark med G28-G32 (läs mer om lagens krav på föryngringar). Det är alltså ett lagbrott om inte luckorna i föryngringen fylls med självföryngrade plantor (ofta löv) som får agera huvudplantor.

Ett tänkbart scenario är att låta självföryngrade lövträd växa upp och sedan bli utgallrade när de blivit fullstora. Men då är det ju inte riktigt ett gallringsfritt skogsbruk.

Ett ytterligare scenario är att plantera tätare för att nå upp till lagens krav men sedan göra en kraftig röjning ner till 1100-1300 stammar per hektar. Det kloka i att plantera dyrt för senare att röja bort hälften av plantorna kan förstås ifrågasättas.

Senast korrigerad: 2016-08-15
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (7 st)

Bo Servenius · 2017-01-31
Tycker inte den potentiellt bättre ekonomin i gallringsfritt får det omnämnande den förtjänar. Aktuell forskning visar på ett bra sätt på potentialen i gallringsfritt - "Eftersom skillnaden på produktivitet, kvalitetsegenskaper och ekonomi inte var anmärkningsvärd så kan gallringsfritt vara ett gångbart alternativ för att sköta granskog om det minskar risken för stormskador och rotröta." - http://stud.epsilon.slu.se/9144/
Bo Servenius · 2017-01-31
Varför skall denna skogsskötselmetod som uppenbarligen fungerar stoppas av lagstiftningen? Är det inte dags att ändra lagen?
Rickard Carlsson · 2017-09-24
Jag börjar tänka om i det här med gallring. Gallringsfritt är absolut en metod som jag har tyckt vara galen sätt. Kostnaderna drar iväg skogen växer men priserna per m3 står mer eller mindre still. 3*3 är ett alternativ att plantera och slippa gallring. Alternativet är att röja ner beståndet, det anser jag är ett billigt sätt också. Men har man 2000 stam/ha när man går in i gallrings ålder så måste man gallra! Denna metod kommer att vara väldigt vanlig om 5- 10 år när det vanlige skogsägaren börjar se vad som blir över på gallringsnettot
Bo Servenius · 2018-02-04
Märkligt tyst om Gallringsfritt. Men i en aktuell rapport från Skogforsk nämns det som alternativ. Men tyvärr tar man inte upp det som en offensiv strategi redan vid planteringen - det är ju där de ekonomiska fördelarna skapas. https://www.skogforsk.se/contentassets/cc1ef318d20f4f34b64d0f7ba4f6e513/arbetsrapport-948-2017.pdf
Jon sandberg · 2018-07-26
Kunde inte låta bli att kommentera denna tråd, Jag har varit i skogen/småland hela mitt liv som entreprenör/skogsägare och sett olika metoder från det ena till det andra. Som skogsägare får man nog bestämma sig hur man vill ha det i sin skog och tro på det. Om man vill ha timmerskog ska man röja gallra och få en lite likvida medel över omloppstiden. Man tar alltid en risk när man gallrar rotröta,stormar och volymförlust vid gallringstillfället. Om man väljer gallringsfritt så får man samma volym kanske mer vid slutavverkning röja måste man dock. I mitt fall vill jag sköta min skog med varsam hand låggallra och försöka hålla täta bestånd med maximerat kubikinnehåll. På bra mark kanske man kan tänka sig kortare omloppstider/slutavverkning för att öka cashflow. Jag ser en framtid i förnyelsebara bränslen värme,elektricitet men inte att förglömma talloljan som vi ska i våra bränsle. Skogen är helt klart en framtidsresurs nu gäller det att ta betalt för vårat gröna guld. Skogen är en del av det förnyelsebara skandinavien. Tack för att jag fick kommentera. jon
Bengt Magnusson · 2020-11-19
Är mycket aktiv i mitt skogsbruk, plantröjer mycket tidigt sen två röjningar till, den sista med motorsåg. Tall efterfällning maj månad, Gran mitten av Augusti. Ger Ungskogar med mycket bra Grönkrona och mycket stabila bestånd. Sen en Gallring vid 30 års ålder på Gran, två Gallringar på Tall med första 25-30 år. Det ger en mycket stabil skog, har gödslat de flesta G1.
Gustav Löfstrand · 2021-02-22
En kommande plantering på en G24 (enligt skogsbruksplanen) på frisk dränerad mark i sydslutting med ett skotnigsavstånd på ca 1000m. Mycket fin blandskog av tall och gran stod innan och jag tänker att ett varmare klimat kanske talar för att hellre satsa på tall. Upplever det som något av en torrbacke iallfall. Jag ser inte att ett gallringsskogsbruk är någon bra lösning och tänker att ett gallringsfritt upplägg är att föredra. Långt bort, lite tuff terräng och svårt att bevaka och städa upp skador. Men lite beskrivet om ett ordentligt upplägg för det tycker jag. Det enda jag läst är 1400 stammar/ha efter sista röjning men i det försöket ingick ändå en förstagallring med allt vad det innebär. Jag ser hellre att det som självgallras blir matjord istället för att vara inne och köra i beståndet(oavsett hur och med vad) och slippa bidra med massved till negativt netto och få en massa risker för skador som "tack för hjälpen". Ingen verkar riktigt vilja peka med hela handen och visa på att det finns en grund för att bedriva gallringsfritt skogsbruk. Men jag har kanske bara inte hittat det är? Tips emottages
Svar från Skogskunskap · 2021-02-22
Hej Gustav, det låter som en spännande lösning du vill prova på. Det verkar som om du har en blandskogsmark där både tall och gran kan trivas, och en gissning är att om du planterar tall får du säkert insådd av gran i beståndet om det finns granar i närheten. Att då låta bli att gallra gör att du kanske på sikt skapar en blandskog (eller till och med granskog) i stället för den tallskog du strävade efter, om jag förstod dig rätt. Att vi har lite beskrivet om gallringsfritt i tall beror snarast på att det är väldigt lite beforskat. Jag skickar din fråga vidare till gallringsproffs på SLU så får vi se om det kommer något mer kvalificerat svar. / Skogskunskap
Svar från Skogskunskap · 2021-02-23
Hej igen Gustav, jag fick ett snabbt svar från professor Urban Nilsson, som ju bland annat bearbetat den stora serien GG-försöken där tall ingår och även gallringsfria alternativ. Han skriver så här: "Om det är långt från väg och besvärlig transport är gallringsfritt inte alls fel. Plantera ca 1800-2000 plantor och skydda dem mot bete. Men normala avgångar får han ca 1400-1500 kvar efter röjning och han kan gärna lägga till lite löv om det blir luckor. Men den rumsliga fördelningen har liten betydelse inom rimliga gränser. Därefter kan beståndet stå och växa tills det är dags för slutavverkning. Han kommer att ha fått lite självgallring men det är de klenaste stammarna som dör så det gör inte så mycket. Nettototalproduktionen blir troligen lika bra eller bättre än om beståndet hade gallrats och skillnaden i dimension för de grövsta träden blir ganska liten. Risken som han tar är att han inte har stickvägar om något skulle hända beståndet när det har passerat tidpunkt för första gallring. Och han får naturligtvis ingen inkomst från gallringarna. Men den hade kanske inte blivit så hög givet det långa skotningsavståndet." Med andra ord Gustav är du på rätt spår.