Gallringsform och gallringskvot

Gallringsformen anger hur uttaget ser ut i förhållande till trädens diameterfördelning. Det finns tre huvudprinciper: låggallring, likformig gallring och höggallring.
En skogsexkursion besiktigar resultatet av ett gallringsprogram i tallskogen.
Bild: Mats Hannerz

Du är fri att välja gallringsform

Gallringsformer - före gallring. Anna Marconi.Det innebär att du kan ta ut vilka träd som helst så länge uttaget inte är för stort (läs mer om gallringsstyrka).

Ser man på gallringsuttaget i relation till diameterfördelningen finns tre olika huvudprinciper: låggallring, likformig gallring och höggallring. Det finns också en mängd "varumärken" på gallringsformer, ibland med företagsnamnet, ibland med positiva ord som "kvalitet". Oavsett namn bygger de på någon av huvudprinciperna.

I alla gallringsformer ska du gallra bort träd som har synliga skador eller kvalitetsnedsättande fel. Dessutom ska du alltid gallra ut träd som är sjuka eller döende.

Låggallring

Gallringsformer - låggallring, Anna MarconiVid låggallring gynnas de grövre träden genom att de klenare tas bort. Det betyder också att du tar ut många stammar. De träd som står kvar får en snabb diameterutveckling. Normalt behöver du bara gallra två gånger om beståndet är välröjt och slutavverkningen kan göras vid en lägre ålder. Låggallring ger lägre intäkter än andra gallringsformer vid förstagallringen, men högre intäkter vid senare gallringar och framför allt vid slutavverkning.

Låggallring är en bra och väl beprövad gallringsmetod som fungerar i all gallring. Den gynnar volymtillväxten och motståndskraften mot snö- och vindskador. Låggallring ger också handlingsfrihet för den fortsatta skötseln och den bästa virkeskvaliteten i slutavverkningsbeståndet. Det är vid låggallring som man har möjlighet att öka andelen felfria träd i beståndet. Det beror på att uttaget blir hårdare i de klenare diameterklasserna där felen är vanligast. Trädgrovleken är i sig en viktig kvalitetsfaktor.

Likformig gallring

Gallringsformer - likformig gallring, Anna MarconiLikformig gallring innebär att uttaget är i stort sett lika stort i alla kronskikt. Vid likformig gallring blir medelstammens diameter större än vid låggallring, vilket ger lägre kostnader och högre intäkter vid förstagallringen. 

Ibland marknadsförs en form av likformig gallring under namnet "kvalitetsgallring". Tanken är att grövre träd med grov kvist gallras ut till förmån för träd i mellanregistret, med bättre kvalitet. I praktiken är det dock svårt att hitta träden med fel och skador vid maskinell gallring, och ännu svårare att bedöma vilka träd som har grova kvistar. Därför är det risk att bra huvudstammar gallras ut med denna gallringsmetod. Försök med "kvalitetsgallring" visar att många klenare träd, med i sig goda kvalitetsegenskaper, inte utvecklas särskilt bra.

Höggallring

Gallringsformer - höggallring, Anna MarconiHöggallring var i princip förbjuden i skogsvårdslagen fram till 1994, då gallringsformen släpptes fri. Metoden innebär främst gallring bland de grövre träden. Fördelen är en lägre gallringskostnad, framför allt vid förstagallringen. Den kan praktiseras i väl röjda bestånd (mindre än 2000 stammar per hektar), medan stamrika bestånd måste låggallras.

Höggallring har en rad nackdelar. Uttaget görs i de diameterklasser där huvudstammarna finns. Det ger färre huvudstammar i beståndet, framför allt vid upprepad höggallring. Det ökar också risken för snö- och vindskador betydligt. Självgallringen av klenare och undertryckta träd blir också högre efter höggallring jämfört med andra gallringsformer.

Risken för avverkningsskador är som högst vid höggallring. Gallringsformen ger även lägre volymproduktion, ökar behovet av extra gallringsingrepp och leder till längre omloppstider.

Gallringskvot

Gallringsformen kan delvis beskrivas med den så kallade gallringskvoten. Den är förhållandet mellan de utgallrade trädens medeldiameter och medeldiametern hos de kvarstående träden. Det finns olika sätt att definiera gallringskvoten. Här följer Skogforsks definition:

Gallringskvot Skogforsks definition

I förstagallringsbestånden blir gallringsreaktionen ungefär lika oberoende av gallringskvot.

Använd verktyg och gallringsmallar

I Skogskunskap kan du använda verktyget Gallringsplan för att beräkna hur skogen utvecklas och när det är dags att gallra. I Skogskunskap finns också mer förenklade gallringsmallar för barr och löv. Du kan också ladda ner programmet INGVAR till din egen dator.

Senast korrigerad: 2017-10-13
Gallring
Tillväxt och förråd

Kommentarer (1 st)

Ce Ekman · 2019-03-18
För en person med klen skoglig blick eller erfarenhet kan detta stuprörstänk i texten vara ett läromoment i syfte att träna upp blicken . Har ca 20.000 timmar i en skördarhytt och tänker lita annorlunda - tvärskogligt! Har sett alldeles för många förstörda ungskogar pga oerfarna/okunniga skördarförare. Gallringen går ut på att skapa ett så värdefullt bestånd som möjligt efter gallring. Första gallringen skall ske så tidigt som möjligt, nästan som en kraftigt försenad röjning. Röjning kostar. Lägg de röjningskostnaderna i en tidig förstagallring i stället. Det är viktigt att de bra stammarna kommer igång att producerar snabbt. Andra gallringen kan, på T26, göras efter 7 -10 år och blir billigare pga större och färre träd och ett visst klentimmerutfall med högre rotnetto. Röjnings pengarna kommer igen där. Var försiktig i främst granbestånd med tanke på röta. Och lägg körvägarna korrekt. Det gäller att inte sänka grundytan för mycket i förstagallringen. Det skall finnas reservträd till andra gallringen. Observera att beståndet är inte färdigskapat efter första gallringen. Efter gallring nr två är beståndet klart och skall köras med i huvudsak låggallring, eftersom andra gallringen och framför allt senare gallringar sällan påverkar kvaliteten i nämnvärd omfattning. Gäller främst tall. Gallring nr 1. Se till att få ett väl slutet bestånd med raka oskadade stammar. Ta bort busar i görligaste mån. Ibland "toppa" enstaka träd i beståndet som vid röjning. Sänk inte grundytan för mycket! Ha tillräckligt med stammar kvar så att ett visst stamval kan göras vid andra gallringen. Grundytan justeras först i andra och följs vid senare gallringar. Många skördarförare (och även jägmästare) ser inte i skogen skillnaden mellan en rak och en krokig, skadad stam. Man är helt inriktad på grundytan och slutenheten och tar inga andra direkta hänsyn. Tänk på hur prislistan på tall ser ut. Avräkningspriset är fyra gånger eller mer så högt på klass 1 jämfört med klass 4 eller massaved. Varför då inte skapa ett bestånd med många klass 1 stammar? Jämför även i prislistan hur stockens värde i dimension i olika timmerklasser vandrar uppåt, Rätt skött tallskog kan generera hög avkastning med stigande dimension och kvalitet, specialsortiment mm, vilket ofta glöms bort. Och värdepotentialen utvecklas högt upp i åldern. Åtminstone för den "lille" skogsägaren är gott kassaflöde viktigare än årliga räntabiliteten. Utan kassaflöde och med lågt virkesförråd, blir det snart kris. Så vårda tallen!
Svar från Skogskunskap · 2019-03-19
Hej Ce Ekman, Tack för dina delade erfarenheter. Håller helt med om att det är viktigt att vårda tallen och att sträva efter kvalitet i gallringen, men också att de kvalitetsdanade träden får utrymme att växa. Ditt förslag om att hoppa över röjningen och satsa på en tidig första gallring låter dock lite vanskligt. Tänk på vindfällning, snöbrott, ökad risk för rotröta i granen och en betydligt dyrare och svårare gallring. Däremot kan ju en tallskog få trängas lite mer för att dana kvistkvaliteten, men även den behöver röjas. / Skogskunskap