Gallring i contortatall

Contortatallen bör gallras något svagare än svensk planterad tall. Den bör också gallras tidigare än tallen. På finjordsrika marker med risk för stormfällning kan contortan skötas utan gallringar.
Medelålders contortabestånd i Värmland
Bild: Mats Hannerz

En stor andel av Sveriges 600.000 hektar contortaskogar anlades på 1970- och 80-talen, och är därför i gallringsbar ålder idag. Erfarenheten av gallring i contorta är dock begränsad och det återstår flera frågor att reda ut för både forskning och praktik. Under slutet av 1980- och 90-talen anlades fältförsök med gallring i contorta. Vissa erfarenheter kan dras från dessa, men det är först när sista gallringen hunnit få full effekt som säkra slutsatser kan dras. Ytterligare nya försök är anlagda, samtidigt som skogsbrukets gallringar kommer att ge alltmer erfarenhet som kan omsättas till praktiska galllringsråd (se exemplet från SCA nedan).

I stort sett kan contortatallen skötas som svensk planterad tall, men det finns också några egenheter som gör att gallringsprogrammen bör se annorlunda ut.

  • Jämfört med tallen är contortatallens produktion mer beroende av beståndets täthet. Den förlorar mer i tillväxt när den gallras hårt, och den klarar av att växa i tätare bestånd. Contortatallen bör därför gallras svagare än tallen.
  • Contortan bör gallras tidigare än tallen. Förstagallringen bör sättas in vid 11-13 meters övre höjd. Det gäller att hålla uppsikt på tidpunkten – contortan växer snabbt på höjden.
  • Contortaskogarna är mörkare och grenigare, och de innehåller en större mängd "svåra träd". Det är därför dyrare att gallra contortaskogar. Eftersom contortan gallras tidigare än tallen blir kostnaden också högre per kubikmeter.
  • Contortatallen är mer utsatt för gallringsskador pga klenare bark och att den är svårare att gallra.
  • Contortatallen är mer känslig än tall för stormfällning efter gallring. På finjordsrika marker och i bestånd planterade med paperpot är vindfällningsrisken extra stor. Där kan man helt undvika gallring.
  • Täta (dåligt röjda) contortaskogar med mer än 2500 stammar per hektar är svåra att gallra. Dessa kan lämnas ogallrade och i stället slutavverkas tidigt.
  • Gallringsfri contortaskötsel diskuteras som ett alternativ. 

Gallring i contorta - exemplet SCA

Tät contortaskog, Enaforsholm. Foto Mats Hannerz

Contortaskog redo för gallring. Foto Mats Hannerz.

SCA är ett av de företag som satsade särskilt mycket på contortatall under planteringsboomen på 1970- och 80-talen. En stor del av contortaskogen är därför i gallringsbar ålder, och i takt med att erfarenheterna ökar har företaget utarbetat en viss praxis.

Bestånd som är lämpliga att gallra

  • Välslutna bestånd av god kvalitet
  • Marker med god bärighet

Bestånd som inte gallras

  • Glesa bestånd med mindre än 1200-1400 stammar per hektar
  • Bestånd med dålig kvalitet
  • Marker med dålig bärighet
  • Vindutsatta bestånd och bestånd i brant terräng

Gallringsprogram

  • Förstagallring vid 11-13 meters övre höjd, max 14 meter (ca 26-35 år). Uttag: 30 % av grundytan. I normalfallet innehåller förstagallringar 1500-1800 stammar per hektar. Om stamantalet överstiger 2500 st/ha är de svåra att få genomgallrade.
  • Andragallring senast vid 18 meters övre höjd. Uttag: 30 % av grundytan.
Senast korrigerad: 2016-08-11
Barr
Gallring

Kommentarer (0 st)