Snytbagge - åtgärder mot skador

Snytbaggeskadorna kan hållas i schack med markberedning och andra skogsvårdsåtgärder. Ofta behövs dock ett skydd, mekaniskt eller kemiskt.
Den här plantan får svårt att överleva
Bild: Claes Hellqvist, SLU

Ju fler åtgärder som används mot snytbaggen, desto bättre blir skyddet. Bäst är alltså att kombinera till exempel bra markberedning med skärm och/eller kraftiga plantor med mekaniska skydd. I verktyget Snytbagge kan du själv se hur mycket varje åtgärd betyder för skador och överlevnad.

Hyggesvila

Snytbaggen är beroende av nyligen död ved som yngelsubstrat. Risken för angrepp på plantor är därför störst de första åren efter avverkning, och allra störs på färska och ettåriga hyggen. Risken minskar sedanmed tiden. För att vara säker på att snytbaggarna har lämnat hygget skulle man behöva vänta 5 år innan man planterar. I praktiken är det inte möjligt. Med lång hyggesvila blir hygget svårföryngrat på grund av konkurrerande vegetation. Dessutom ger en lång väntan produktionsförluster.

Markberedning

Snytbaggen äter mycket mindre på plantorna om de står i ren mineraljord. Markberedning är därför en viktig åtgärd mot snytbaggeskador. Bäst är om plantan sätts i en ren mineraljordsfläck med minst 10 centimeter till närmaste humuskant. Skyddseffekten minskar med ökad inblandning av humus i mineraljorden. En planta som sätts i bearbetad humus skadas nästan lika mycket som en planta utanför markberedningen.

Föryngring under skärm

Plantering, sådd eller naturlig föryngring under skärm minskar snytbaggeangreppen. Orsaken är inte helt klarlagd, men man tror att det kan bero på tillgång till alternativ föda (snytbaggarna kan till exempel äta i skärmträdens kronor) och skillnader i mikroklimat. Däremot finns lika mycket snytbaggar i skärmen som på hygget. Det bör finnas över 80 stammar per hektar för att skärmen ska ha effekt. När skärmen avvecklas bör plantorna ha uppnått minst 10-12 mm stamtjocklek eftersom skärmträdens stubbar lockar nya snytbaggar till hygget.

Plantegenskaper

Väletablerade och grova plantor tål i regel angreppen bättre än mindre plantor. När plantorna uppnått en diameter på 10 mm kan vara relativt säker på att de överlever snytbaggeangreppen. Mest drabbade är plantor med en diameter runt 4 mm. Riktigt små plantor ("miniplantor") lockar inte till sig snytbaggen lika mycket (se länk).

Trädslagsval

De flesta barrträdslag som planteras i Sverige, från tall och gran till douglas och lärk, angrips av snytbaggen. Även lövträdsplantor angrips men betydligt mindre än barrträd.

Risrensning

Att rensa hygget från ris efter avverkning har ingen effekt på snytbaggeskadornas omfattning. Riset är en alternativ föda under en mycket kort period. Däremot underlättar risrensning markberedning och plantering. Då ökar andelen bra planteringspunkter med ren mineraljord.

Mekaniska snytbaggeskydd

Skogsbruket har ägnat årtionden åt att hitta fungerande giftfria skydd mot snytbaggen. Från den gamla "Plantkragen" på 1970-talet till dagens skydd har många idéer passerat revy. Problemet har varit att hitta skydd som har bestående effekt (helst under 2 år), som går att applicera utan för stora kostnader, och som inte hindrar planteringen. De får heller inte skada plantorna.

De mekaniska skydden delas upp i två huvudgrupper: Beläggningsskydd och barriärskydd. Båda typerna av skydd kan ge lika bra skyddseffekt som insekticider, framför allt tillsammans med en bra markberedning.

Beläggningsskydd

Beläggningsskydd, Bugstop och Conniflex. Foto Claes Hellqvist.

Beläggningsskydd, till vänster ett vax och till höger Conniflex, som är en blandning av sand och lim. Foton Claes Hellqvist, SLU.

Beläggningsskydden består ofta av ett slags lim eller vax som sprutas på plantan för att sedan stelna och bilda en tunn beläggning 10-15 cm upp på stammens bark. Det ska hindra snytbaggen från att gnaga.

Skydden Conniflex, Cambiguard och Ekovax är utvecklade för storskalig massapplicering av täckrotsplantor. För barrotsplantor används Ekovax, som appliceras halvmanuellt.

Conniflex

En beläggning av lim och sand som hindrar snytbaggen från att gnaga på plantans bark. Beläggningen har en bra skyddseffekt, även under andra året. Ett flertal plantskolor i Sverige har byggt in behandlingslinjer för Conniflex.

Vaxskydd (Ekovax, tidigare Bugstop)

Ett mineralvax som värms upp och sprutas direkt på plantan i plantskolan.

Cambiguard

En vit flexibel beläggning som sprutas manuellt på plantorna. Skyddet är utvecklat av Södra.

Hylonox och Woodcoat

Två flytande beläggningsmedel som stelnar efter att de sprutats på plantan. De båda preparaten saluförs av en plantskola som Hylosafe.

Barriärskydd

Snytbaggeskydd, Snäppskyddet och Multipro. Foton Claes Hellqvist, SLU.

Barriärskydd, till vänster Snäppskyddet av plast, till höger Multipro som består av papper. Foton Claes Hellqvist, SLU.

Barriärskydden kan bestå av en hylsa av plast eller papper som hindrar snytbaggen från att komma åt plantan. I vissa fall kan hylsan vara behandlad med teflon eller något annat glatt material. Andra skydd är konformade och/eller har en kant på den övre delen. De flesta skydd har en god skyddsefekt det första året.

Genom åren har många barriärskydd tagits fram för tester men få har nått fram till mer storskalig tillverkning. Idag är det bara Multipro som finns på marknaden. En utmaning för ett fungerande barriärskydd är själva appliceringen som måste göras manuellt. Ett skydd måste också sitta tillräckligt bra för att skydda hela nedre delen av plantan, och samtidigt måste det kunna brytas ned när de inte längre behövs som skydd. Risken finns annars att plantorna stranguleras av kvarsittande skydd.

Multipro

Skyddet består av en konformad pappersstrut av antingen brunt eller vitt papper. Det ansluter mot stammen i toppen. Det är idag det enda barriärskyddet som finns på marknaden. Skyddet appliceras manuellt och kan användas för barrotsplantor.

Skydden testas

En mängd olika mekaniska skydd har testats under praktiska fältförhållanden av SLU. Många av testerna har gjorts vid Asa försökspark i Småland, som är ett område med ett högt snytbaggetryck. I testerna, som upprepas på flera lokaler och över flera år, jämförs skydden oftast med kemisk bekämpning.

snytbaggeprogrammets hemsida kan rapporter från olika tester laddas ned. Där kan man också få den senaste informationen om utvecklingen av nya skydd (se länkarna till höger).

Insekticider mot snytbagge

Insekticidbehandling har fram till nyligen varit den huvudsakliga metoden för att skydda plantor mot snytbaggegnag. Under 1950- och 60-talen behandlades plantor med bland annat DDT. Medlet förbjöds 1970, men fick användas på dispens i skogsbruket fram till 1975. År 1979 godkändes permetrin, vilket blev det dominerande plantskyddet. Permetrin är från 2004 inte tillåtet i skogsbruket. Ersättningspreparat baserade på andra kemiska ämnen hade redan då börjat användas, parallellt med ett omfattande jobb att hitta icke-kemiska lösningar mot snytbaggen.

Insekticidernas skyddseffekt är generellt god under det första året efter plantering, men en ombehandling i fält kan behövas. Många av medlen är giftiga för vattenlevande organismer och arbetsmiljöproblem har rapporterats, därför försöker man nu minska användandet av insekticider. I det FSC-certificerade skogsbruket är insekticider inte tillåtna om inte dispens har beviljats.

Ungdomar under 16 år får inte plantera behandlade plantor. Behandling får endast utföras av personal med behörighet, vilket kan fås efter genomgången kurs anordnad av Jordbruksverket.

Kemiska bekämpningsmedel 2018

Så här var läget för kemiska bekämpningsmedel under 2016 enligt information hämtad från snytbaggeprogrammets hemsida. Där uppdateras löpande ny information och  beslut från FSC och Kemikalieinspektionen.

För ej FSC-certifierade företag är följande fyra preparat godkända:

  • Forester (verksam substans cypermetrin)
  • Imprid Skog (verksam substans acetamiprid)
  • Merit Forest WG (verksam substans imidakloprid)

Godkännandet för de tre preparaten sträcker sig till  2018-10-31, 2018-04-30 respektive 2018-09-30. Läs mer i bekämpningsmedelsregistret från Kemikalieinspektionen.

För FSC-certifierade företag är det i princip stopp för användande av insekticider sedan år 2011 men dispens kan beviljas under ett år i taget för Imprid Skog och Merit Forest WG.

Ladda ner broschyr om hantering av insekticidbehandlade plantor.

Senast korrigerad: 2018-03-06
Barr
Föryngring
Skador

Kommentarer (0 st)