Föryngring i Sverige

I Sverige föryngringsavverkas ungefär 200 000 hektar om året. Mer än tre fjärdedelar föryngras med plantering, men det finns en mängd olika metoder beroende på ståndort och läge i landet.
Bild: Mats Hannerz

Stora skillnader över Sverige

Sverige är ett vidsträckt land med olika förutsättningar för föryngring. Metoderna och problemen skiljer sig naturligtvis åt mellan en bördig brunjordsmark i Halland och en näringsfattig och kylig tallhed i norra Dalarna. Det finns inga generalla metoder som gäller överallt. Här är några exempel på barrträdsföryngringar, var och en med sina möjligheter och problem.

Sverigekarta liggande.

 

1. Småland

Bördig granmark, G36, örttyp. Föryngring med markberedning och plantering av gran

Problem: Frost, rådjursbete, snytbagge, granens stamp, vegetationskonkurrens

Möjligheter: En snabbväxande och lättskött skog med bra ekonomisk avkastning.

Granplantering södra Sverige, foto Mats Hannerz

Foto Mats Hannerz.

2. Värmland

Medelbonitet T22, svag blåbärstyp. Föryngring med sådd av tall (plantering och naturlig föryngring går också bra)

Problem: Bete, uppfrysning, täta såddruggar (plantröjning)

Möjligheter: En stamtät skog med bra kvalitet till rimlig kostnad.

Brattforsheden, tallungskog. foto Mats Hannerz

Foto Mats Hannerz.

3. Medelpad

Dikad och bördig torvmark, G32. Plantering eller naturlig föryngring under granskärm.

Problem: Frost (skärm nödvändigt), försumpning (dikesrensning nödvändigt), vindfällning och insektsskador av skärmträden.

Möjligheter: En högproduktiv granskog.

Fuktig granskog, foto Mats Hannerz

Foto Mats Hannerz.

4. Södra Lappland

Svag bonitet, T16, lavrik mark. Föryngring med naturlig föryngring.

Problem: Dålig frömognad – svagt planttillslag, renbete (försiktig markberedning), klimatskador. Tveksam ekonomi för skogsodling.

Möjligheter: En kostnadseffektiv och mer naturanpassad föryngring.

Lavrik typ, Lappland. Foto Mats Hannerz

Foto Mats Hannerz.

5. Tornedalen

Contortaföryngring. Foto Ulfstand Wennström.

Foto Ulfstand Wennström.

Tallmark T20, Plantering med contortatall.

Problem: Klimatskador och sjukdomar om fel proveniens används.

Möjligheter: Hög produktion trots ett nordligt läge.

Siffror om föryngring i Sverige

Skogsstyrelsen redovisar en mängd statistik om föryngring och skogsvård i Sverige. Här är ett axplock.

Föryngringsmetoder, procent av arealen

  Hela Sverige Götaland Svealand Södra Norrland Norra Norrland
Plantering 82 84 84 84 77
Naturlig föryngring 11 12 11 11 12
Sådd 4 0 2 3 9
Ingen åtgärd 3 4 3 2 2

Källa: Skogsstyrelsens återväxtuppföljning (tidigare Polytax P5/7). Inventeringar utförda 2014/2015-2016/20175.

Markberedning, procent av föryngringsarealen

Andel av föryngringsarealen som är markberedd för respektive föryngringsmetod fördelat på enskilda och övriga markägare. Enskilda markägare missar ofta att markbereda, särskilt i naturliga föryngringar. 

  Plantering Naturlig föryngring
  Markberett Ej markberett Markberett Ej markberett
Enskilda markägare 83 17 60 40
Övriga 96 4 67 23

Källa: Skogsstyrelsens återväxtuppföljning (tidigare Polytax P5/7). Inventeringar utförda 2014/2015-2016/2017.

Godkända föryngringar, procent av arealen

Utan föryngringsåtgärd blir mindre än en tredjedel av föryngringarna godkända enligt skogsvårdslagens krav. Plantering och sådd lyckas i regel bättre än naturliga föryngringar.

Plantering Naturlig föryngring Sådd Ingen åtgärd
92 83 91 63

Källa: Skogsstyrelsens återväxtuppföljning (tidigare Polytax P5/7). Inventeringar utförda 2014/2015-2016/2017, resultat för 2015.

Skogsplantor

Producerade skogsplantor i Sverige 2017

  Tall Contorta Gran Övriga barrträd Björk Övriga lövträd Totalt
Levererade plantor, miljoner 162 8 198 5 1,1 1,2 375
  Procent            
Andel barrot 1 0 32 62 62 67 18
Andel täckrot 99 100 68 38 38 31 82
Andel övriga planttyper 0 0 0 0 0 2 0
               
Svensk fröplantage 98 98 58 22 46 21 81
Svenskt bestånd 1 2 12 0 0 0 7
Utländsk fröplantage 0 0 9 42 37 24 6
Utländskt bestånd 0 0 18 23 2 29 4
Uppgift om härkomst saknas 0 0 3 13 15 26 2

Källa: Plantproducenternas rapportering till Skogsstyrelsen.

 

 

 

Senast korrigerad: 2018-05-29
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (2 st)

Skogskunskap · 2017-04-19
Hej Mats, och tack för ditt engagemang. Vi är väl medvetna om att beståndsföryngringen kan vara betydande och att det finns många tillfällen när den gör stor nytta. Vi visar också på andra platser i Skogskunskap att granföryngring under skärm, naturlig föryngring av tall och hyggesfria metoder som blädning är metoder som (på rätt plats) tar tillvara det som naturen ger. Sedan finns det andra tillfällen när plantering eller sådd passar bättre, ensamt eller i kombination med det naturliga fröfallet. Inte minst om vi vill utnyttja de framsteg som gjorts i skogsträdsförädlingen, där ju både du och jag har en bakgrund! / Hälsningar från redaktören
Mats Hagner · 2017-04-19
Läs min bok Naturkultur. det verkar som om Ni inte känner till att rikstaxen visat att det i medeltal finns 37 000 plantor/ha i den skog vi kallar slutavverkningsbar. Örlander har visat att alla dör vid kalavverkning, 50 % dör vid fröträdsställning, nästan alla är kvar om många träd lämnas. Det kanske vore skäl att begrunda att Dag Lindgren fann att 95 % av ungträden bland förträden var obesläktade med fröträden!!!