Föryngring i Sverige

I Sverige föryngringsavverkas ungefär 200 000 hektar om året. Plantering är den klart vanligaste metoden för att få upp ny skog, men det finns också många andra sätt att föryngra.
Bild: Mats Hannerz

Stora skillnader över Sverige

Sverige är ett vidsträckt land med olika förutsättningar för föryngring. Metoderna och problemen skiljer sig naturligtvis åt mellan en bördig brunjordsmark i Halland och en näringsfattig och kylig tallhed i norra Dalarna. Det finns inga generalla metoder som gäller överallt. Här är några exempel på barrträdsföryngringar, var och en med sina möjligheter och problem.

Sverigekarta liggande.

 

1. Småland

Bördig granmark, G36, örttyp. Föryngring med markberedning och plantering av gran

Problem: Frost, rådjursbete, snytbagge, granens stamp, vegetationskonkurrens

Möjligheter: En snabbväxande och lättskött skog med bra ekonomisk avkastning.

Granplantering södra Sverige, foto Mats Hannerz

Foto Mats Hannerz.

2. Värmland

Medelbonitet T22, svag blåbärstyp. Föryngring med sådd av tall (plantering och naturlig föryngring går också bra)

Problem: Bete, uppfrysning, täta såddruggar (plantröjning)

Möjligheter: En stamtät skog med bra kvalitet till rimlig kostnad.

Brattforsheden, tallungskog. foto Mats Hannerz

Foto Mats Hannerz.

3. Medelpad

Dikad och bördig torvmark, G32. Plantering eller naturlig föryngring under granskärm.

Problem: Frost (skärm nödvändigt), försumpning (dikesrensning nödvändigt), vindfällning och insektsskador av skärmträden.

Möjligheter: En högproduktiv granskog.

Fuktig granskog, foto Mats Hannerz

Foto Mats Hannerz.

4. Södra Lappland

Svag bonitet, T16, lavrik mark. Föryngring med naturlig föryngring.

Problem: Dålig frömognad – svagt planttillslag, renbete (försiktig markberedning), klimatskador. Tveksam ekonomi för skogsodling.

Möjligheter: En kostnadseffektiv och mer naturanpassad föryngring.

Lavrik typ, Lappland. Foto Mats Hannerz

Foto Mats Hannerz.

5. Tornedalen

Contortaföryngring. Foto Ulfstand Wennström.

Foto Ulfstand Wennström.

Tallmark T20, Plantering med contortatall.

Problem: Klimatskador och sjukdomar om fel proveniens används.

Möjligheter: Hög produktion trots ett nordligt läge.

Siffror om föryngring i Sverige

Skogsstyrelsen redovisar en mängd statistik om föryngring och skogsvård i Sverige. Här är ett axplock.

Föryngringsmetoder, procent av arealen

  Hela Sverige
Plantering 87
Naturlig föryngring 8
Sådd 3
Ingen åtgärd 2

Källa: Skogsstyrelsens återväxtuppföljning 2020/2021. 

Markberedning, procent av föryngringsarealen

Andel av föryngringsarealen som är markberedd. 

  Andel markberedda planteringar  Andel markberedda naturliga föryngring
Norra Norrland 100 54
Södra Norrland 100 61
Svealand 92 55
Götaland 74 67
Totalt  89 60

Källa: Återväxternas kvalitet 2021/2022 (Skogsstyrelsen).

Godkända föryngringar, procent av arealen

Utan föryngringsåtgärd blir mindre än en tredjedel av föryngringarna godkända enligt skogsvårdslagens krav. Plantering och sådd lyckas i regel bättre än naturliga föryngringar.

Plantering Naturlig föryngring Sådd Ingen åtgärd
86 69 84 56

Källa: Återväxternas kvalitet 2020 (Skogsstyrelsen).

Skogsplantor

Producerade skogsplantor i Sverige 2022.

  Tall Gran Contorta Lärk Sitka-gran Övriga barrträd Björk  Övriga lövträd Totalt
Levererade plantor, miljoner 228,7 176,4 6,5 4,8 1,0 0,6 2,3 1,5 421,8
Andel barrot (%) 1 21 0 68 72 91 58 94 11
Andel täckrot (%) 99 79 100 32 28 9 42 6 89
Svenskt plantagefrö 
(%)		 95 74 100 15 4 2 49 23 84
Svenskt beståndsfrö 
(%)		 - 5 - - - - - - 3
Utländskt plantagefrö
(%)		 2 12 - 85 96 81 47 24 8
Utländskt beståndsfrö
(%)		 - 9 - - - 17 - 45 4
Uppgift om härkomst saknas
(%)		 - - - - - - - - -

Källa: Plantproducenternas rapportering till Skogsstyrelsen.

 

Senast korrigerad: 2023-04-29
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (2 st)

Skogskunskap · 2017-04-19
Hej Mats, och tack för ditt engagemang. Vi är väl medvetna om att beståndsföryngringen kan vara betydande och att det finns många tillfällen när den gör stor nytta. Vi visar också på andra platser i Skogskunskap att granföryngring under skärm, naturlig föryngring av tall och hyggesfria metoder som blädning är metoder som (på rätt plats) tar tillvara det som naturen ger. Sedan finns det andra tillfällen när plantering eller sådd passar bättre, ensamt eller i kombination med det naturliga fröfallet. Inte minst om vi vill utnyttja de framsteg som gjorts i skogsträdsförädlingen, där ju både du och jag har en bakgrund! / Hälsningar från redaktören
Mats Hagner · 2017-04-19
Läs min bok Naturkultur. det verkar som om Ni inte känner till att rikstaxen visat att det i medeltal finns 37 000 plantor/ha i den skog vi kallar slutavverkningsbar. Örlander har visat att alla dör vid kalavverkning, 50 % dör vid fröträdsställning, nästan alla är kvar om många träd lämnas. Det kanske vore skäl att begrunda att Dag Lindgren fann att 95 % av ungträden bland förträden var obesläktade med fröträden!!!