Om verktyget Röjningsanalys

Beslutsstödet Röjningsanalys är ett interaktivt, webbaserat, datorprogram som räknar på ungskogsröjningens ekonomi.
Bild: Stefan Örtenblad/SKOGENbild

Programmet Röjningsanalys lanserades första gången år 2000, och hade fram till 2011 bara genomgått smärre uppdateringar av virkespriser och liknande. Den nya versionen, som lanserades 2012, innehöll ett flertal förbättringar. En del är inte direkt synliga för användaren, som exempelvis de nya ungskogsfunktionerna. Andra är mer uppenbara, som att programmet nu belyser röjningens ekonomi hela vägen till slutavverkning.

Såväl den ursprungliga som den nya versionen är utarbetad i samarbete mellan Skogforsk (Folke Pettersson) och SLU (Kenneth Nyström). Silvinformation, har bidragit som webbredaktör. Revisionen av programmet bekostades i sin helhet av Skogsägarna Norrskogs forskningsstiftelse.

Gäller för barrträdsbestånd

Röjningsanalys är avsett för ungskogar med inriktning på produktion av barrträd (planterad tall, planterad gran, naturliga föryngringar med barrträd samt tallsådder). Programmet bör inte användas för rena lövskogar med björk eller andra lövträdslag. Det saknas dataunderlag för att kunna göra tillförlitliga tillväxtprognoser för rena lövbestånd. För lövskogar blir oftast skötseln intensiv (upprepade röjningar och gallringar, vilka bör utföras med god påpasslighet med hänsyn till trädkronornas utveckling) om målet är god timmerkvalitet. För råd om röjning skötsel av lövskogsbestånd hänvisas till sektionen om Sköta lövskog här i Skogskunskap.

Enkel analys och beståndsanalys

Röjningens lönsamhet beräknas som skillnaden mellan det ekonomiska utfallet med och utan röjning. I programmet kan man dels göra "enkel" analys på förvalda typbestånd, dels "beståndsanalys" på data från egna bestånd med röjningsbehov.

Ekonomin i beståndet fram till första gallring, och för typbestånd till slutavverkning
I beståndsanalys beräknar programmet ekonomin fram till och med första gallring för det röjningsbestånd som användaren matar in. Det långsiktiga ekonomiska resultatet vid efterföljande gallring(ar) och slutavverkning belyses med kalkyler för typbestånden, såväl i den enkla analysen som i beståndsanalysen.

Upprepade röjningar

Programmet beräknar röjningsekonomin efter en röjning. För en hel del bestånd kan två röjningar behöva göras. Detta minskar då den redovisade "röjningsvinsten" med samma belopp som kostnaden för den tillkommande röjningen. För mer om detta, samt för nyttig information om hur man utnyttjar programmet hänvisas till Bruksanvisning för röjningsanalys.

Typbestånd

För södra, mellersta respektive norra Sverige har ett typbestånd tagits fram för alternativen planterad gran, planterad tall samt naturlig tallföryngring/tallsådd (totalt 9 typbestånd). Typbestånden ska representera de "genomsnittliga" röjningsbestånden (med avseende på stamantal, trädslagsblandning och bonitet) i respektive landsdel. Typbestånden har följande ståndortsindex:

Beståndstyp Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige
Tallplantering T28 T24 T20
Naturlig föryngring/tallsådd T26 T22 T18
Granplantering G32 G27 G22

 

Röjningsprogram

Det finns två valmöjligheter beträffande röjningstidpunkt, tidig eller sen. För röjningsprogrammet (stamantal och trädslagsblandning efter röjning) kan användaren själv mata in önskat program, eller använda det fördefinierade programmet. I det fördefinierade röjningsprogrammet bestäms stamantalet efter röjning av en funktion som är framtagen på de rekommendationer om stamantal efter röjning som finns i Skogskunskap.

I det fördefinierade programmet lämnas dessutom en björkinblandning på ca 5-15 % (beroende på bonitet) i det kvarstående beståndet i barrplanteringar. Detta gäller även för naturliga tallföryngringar och tallsådder i bestånd där tillräckligt med björk finns.

Tillväxtframskrivning, gallring och gallringsuttag

Beståndsutvecklingen fram till första gallring prognostiseras med höjdutvecklingsfunktioner (Elfving, 1982) och statiska diameter-höjdsamband (Fahlvik och Nyström, 2006) för yngre skog samt med grundytetillväxtfunktioner (Söderberg, 1986) när den grundytevägda medelhöjden är högre än 9 meter. Med avgångsfunktionerna skattas den naturliga avgången av träd från röjningstillfället till första gallringen (Näslund 1986, Bengtsson 1978, Söderberg 1986).

Tillväxtberäkningarna för ett bestånd beräknas som ett medeltal av simulering av 10 provytor med arealen 100 m², där stamlistan i utgångsläget (trädslag och trädhöjder för enskilda träd) skapas med höjdfördelningsfunktioner. Prognoser med identiska förutsättningar när det gäller ståndort och bestånd kan variera ca 5 % i utfall beroende på att det är slumpkomponenter involverade vid initiering av utgångsläget (trädlista med höjder ), vid urval av stammar vid röjningen samt vilka träd som skadas och dör under aktuell prognos.

Gallringsformen är låggallring i alla alternativ. Gallringsuttaget och dess sammansättning på virkessortiment beräknas med Ollas utbytesfunktioner. Om andelen klentimmer i gallringsuttaget beräknas till mindre än 15 % värderas klentimret som massaved. Minimidiameter för gallringsträd är satt till 8 cm i brösthöjd.

Prestationsfunktioner och kostnader

För att beräkna tidsåtgången för röjning och gallring används prestationsfunktioner framtagna av Torbjörn Brunberg vid Skogforsk (prestationer i röjning, prestationer i gallring). Med hjälp av den skattade tidsåtgången för de olika arbetena, och med aktuella dagsverkskostnader för röjning samt maskinkostnader per timme, beräknas röjningskostnaden i kr/ha och kostnaden per avverkad kubikmeter i första gallring.

Förröjning i oröjt vid förstagallring

Tät underväxt i oröjda bestånd försvårar gallringen och ökar tidsåtgången. I programmet tillämpas förröjning (och kostnad för detta) om antalet småträd under 8 cm i brösthöjd är högre än 800 per hektar. Defaultvärdet för förröjningskostnad är satt till 2 400 kr/ha, Den kan av användaren specificeras till aktuell kostnad. Vid färre antal småträd aktiveras istället "underväxt-variabeln" i tidsåtgångsfunktionerna för gallring. Detta resulterar i att tidsåtgången, och därmed kostnaden, ökar i viss mån per avverkad kubikmeter.

Virkespriser

Ekonomin beräknas med de genomsnittliga kostnader och virkespriser som har gällt under de senaste åren. Virkespriserna fluktuerar med konjunkturen och i långsiktiga kalkyler som beräknar framtida avverkningsnetton bör man undvika att räkna med de eventuellt låga eller höga priser som gäller för stunden.

Aktuella virkespriser redovisas i varje nummer av tidskriften Skogen. På Skogsstyrelsens hemsida redovisas kvartalsstatistik från senare år fram till i dag (se Virkespriser i Skogskunskap).

Långsiktig ekonomi i typbestånden

För varje typbestånd, röjt som oröjt, beräknas beståndsdata efter första gallring (gallringsstyrka 35 % på grundytan) med funktionerna i röjningsanalys. Dessa beståndsdata används som ingångsdata i gallringsprogrammet Ingvar. Med Ingvar fastställs tidpunkter för senare gallring och slutavverkning, samt virkesuttagens storlek och sammansättning.

Slutavverkning utförs vid samma beståndsålder för både röjt och oröjt, enligt den rekommenderade tidpunkten i Ingvar. Därefter rotvärdesberäknas virkesuttagen.
Uttagen i slutavverkning rotvärdesberäknas med programmet Beståndsval. Slutligen infogas avverkningsnettona i senare gallring och slutavverkning för respektive typbestånd i Röjningsanalys.

Beräkning av slutavverkningsnetton med Beståndsval

För oröjda ungsskogsbestånd kan ett sämre kvalitetsutfall förväntas vid slutavverkning. Utebliven ungskogsröjning resulterar bl.a. i mekaniska skador pga trädkonkurrens och s.k. piskning. Dessutom blir stamvalet sämre i eftersatta bestånd, eftersom man tvingas bygga framtidsbeståndet på de stabila träden oavsett deras kvalitet. Vid slutavverkning ger den klenare medeldiametern i sig ett sämre timmerutbyte.

I Beståndsval kan man välja kvalitetsutfall. Beträffande virkeskvalitet kan man välja emellan "mycket bra", "bra" och "mindre bra". Dessutom kan man specifiera rötandel i gran och "skadad sågtimmerandel" (denna del blir då massaved).

För de röjda typbestånden valdes "bra "virkeskvalitet och 5 % skadad sågtimmerandel. För de oröjda typbestånden valdes "mindre bra" virkeskvalitet och 10 % skadad sågtimmerandel. Beträffande gran valdes 20 % rötandel för både de röjda och oröjda typbestånden.

Slutavverkningsnettot (odiskonterat) blev i genomsnitt för typbestånden planterad tall och naturlig föryngring 122 100 kr/ha för röjt och 77 500 för oröjt. Om samma virkeskvaliet ("bra") och skadad sågtimmerandel (5 %) hade valts för det oröjda som för det röjda hade nettot ökat till 80 900 kr/ha (drygt 4 %).

Slutavverkningsnettot för grantypbestånden beräknades i genomsnitt till 125 100 kr/ha för röjt och 86 100 för oröjt. Med valen "bra" virkeskvalitet och 5 % skadad sågtimmerandel ökade rotvärdet till 88 200 kr/ha (drygt 2 %).

Med beståndsval beräknades således stora skillnader i virkesvärden vid slutavverkning mellan röjt och oröjt. Den lägre virkeskvalitet som användes för oröjda bestånd bedöms vara realistisk.

Visning av långsiktig kalkyl i beståndsanalys

För att belysa den långsiktiga ekonomin i beståndsanalys används den kalkyl för typbestånden som bäst motsvarar det inmatade beståndet. Valet av vilken kalkyl som visas avgörs utifrån typ av bestånd och ståndortsindex enligt nedan.

Beståndstyp Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige
Tallplantering >T26 T22-T26 <T22
Naturlig föryngring/tallsådd >T24 T20-T24 <T20
Granplantering >G29 G25-G29 <G25

 

Nuvärdesberäkning

Röjningsekonomin beräknas med en konventionell nuvärdeskalkyl, där den framtida röjningsvinsten i gallring och slutavverkning diskonteras till röjningstillfället (investeringstillfället). Läs mer om nuvärden här.

Om avverkningsnettona följer inflationen i framtiden kan kalkylräntan betraktas som en realränta. Den kalkylränta som man tillämpar i röjningsanalys bör motsvara det realräntekrav man har på skogsinvesteringar. I programmet är standardvärdet 2 %, men kan ändras av användaren i beståndsanalys. Om kalkylen visar på vinst i kr/ha är investeringen lönsam vid den valda kalkylräntan.

Mer eller mindre osäkra kalkyler

Man bör ha i åtanke att långsiktiga kalkyler som sträcker sig in i en okänd framtid är mer eller mindre osäkra. Kunskapen om röjningens effekter på virkesproduktionen och dess sammansättning är stor, varför röjningsanalys ändock bör kunna utgöra en viktig del i ett beslutsunderlag för röjning. Som skogsägare kan man dessutom göra egna värderingar och överväganden om hur trädgrovlek och virkeskvalitet betalar sig i framtiden i form av virkespriser och avverkningskostnader.

Referenser

Bengtsson, G. 1978. Beräkning av den naturliga avgången i avverkningsberäkningarna för 1973 års skogsutrednings slutbetänkande. Bilaga 6 i SOU 1978:7

Elfving, B. 1982. HUGIN´s ungskogstaxering 1976-1979. Swed. Univ. of Agri.
Sciences, Faculty of Forestry, Umeå. Projekt HUGIN, Rapport 27, 87 pp.
(In Swedish)

Fahlvik, N. & Nyström, K. (2006). Models for prediction individual tree height increment and tree diameter in young stands in southern Sweden. Scand. J. For. Res.
21 (Suppl 7): 16-28

Näslund, B.-Å. 1986. Simulation of damage and mortality in young stands and associated stand development effects. Dept. of Silviculture, Univ. of. Agri. Sciences, Umeå. Report 18, 147 pp. ISSN 0348-8969. (In Swedish with English summary)

Söderberg, U. 1986. Functions for forecasting of timber yields. Increment and form height for individual trees of native species in Sweden. Swed. Univ. Agr. Sci., Section of Forest Mensuration and Management. Report 14. 251 pp. ISSN 0349-2133. (In Swedish with English summary).

Senast korrigerad: 2016-10-20

Kommentarer (0 st)