Bruksanvisning till Röjningsanalys

Ungskogsröjning är en investering som kostar pengar idag, men som ger högre intäkter vid kommande gallringar och slutavverkning. Skillnaden mellan beståndets ekonomi med och utan röjning ger ett svar på om investeringen lönade sig eller inte.

Röjningsanalys är avsett för ungskogar där produktionsinriktningen är barrved. Programmet bör inte användas för rena lövbestånd (läs mer i Om verktyget Röjningsanalys).

Enkel analys och beståndsanalys

Två typer av analyser kan göras i Röjningsanalys. Enkel analys räknar ut ekonomin för förvalda typbestånd. I Beståndsanalys analyserar man sina egna röjningsbestånd genom att knappa in aktuella beståndsdata. I beståndsanalys kan man dessutom styra önskat stamantal och trädslagsblandning efter röjning, samt ändra i de förvalda åtgärdskostnaderna och virkespriserna.

I enkel analys beräknas ekonomin över hela omloppstiden för typbestånden. I beståndsanalys beräknas ekonomin fram till och med första gallring för det inmatade beståndet. För att belysa ekonomin i senare gallringar och slutavverkning används den typkalkyl från enkel analys som bäst överensstämmer med det inmatade beståndet beträffande uppkomstsätt och ståndortsindex.

Beståndstyp

Programmet utgår från tre olika beståndstyper beroende på hur de har föryngrats. Dessa beståndstyper täcker in huvuddelen av de aktuella röjningarna. De tre beståndstyperna har olika förutsättningar för röjning. Läs mer om röjning i olika bestånd.

• Planterad tall
• Planterad gran
• Naturlig föryngring eller tallsådd

Val av gallringstidpunkt för röjda och oröjda bestånd

För det röjda alternativet utförs alltid första gallring vid lämplig tidpunkt (medelhöjd 12-14 m). Det oröjda alternativet bör dock gallras tidigare. Risken för snö-, vind- och insektsskador ökar snabbt med stigande trädhöjd i oröjda bestånd.

Om inga omfattande skador skulle inträffa i ungskogsfasen för oröjda bestånd kommer ett uttalat gallringsbehov att uppstå åtminstone fem år tidigare än för röjda bestånd. Detta pga högt stamantal och hög grundyta. Oavsett om skador inträffar eller ej behöver således oröjda bestånd gallras tidigare än röjda. Vid valet av gallringstidpunkt rekommenderas sålunda att välja alternativet att gallra det oröjda beståndet fem år tidigare än det röjda.

Begränsningar i stamantal och höjd

Den övre gränsen för stamantal är satt till 9500 stammar per hektar. I ännu tätare bestånd finns inte tillräckligt bra data för att göra tillförlitliga prognoser.
En nedre gräns är satt till 2000 stammar per hektar. Under denna gräns är röjning knappast aktuell. I ett enskilt bestånd kan det dock finnas röjningsbehov i tätare delar, även om stamantalet i genomsnitt skulle vara lågt. Gör i så fall beräkningen på den delen som är aktuell för röjning.

Om antalet granstammar är lägre än antalet tallstammar (i planterade tall- respektive naturligt föryngrade tallbestånd) visas en varning. Samma varning visas om antalet tallar är högre än antalet granar i en granplantering.

Den övre gränsen för beståndets medelhöjd är 5 meter. Vid högre medelhöjder kan andra program användas, t.ex. Flis av Flis för att beräkna effekterna av skogsbränsleuttag, och Ingvar för att följa beståndets utveckling efter gallring.

Kostnadstillägg för extra röjning

Verktyget beräknar tillväxtutvecklingen och ekonomin efter en röjning ("slutröjning"). För många bestånd rekommenderas dock två röjningar. I naturliga tallföryngringar eller tallsådder bör plantröjning utföras vid ca 1 m höjd och slutröjning till produktionsförband vid 3.5–4.5 m medelhöjd.

I barrplanteringar med tidigt och rikligt förväxande löv är det viktigt att snabbt sätta in lövröjning. Detta för att undvika att björken "piskar" barrträden med kvalitetsnedsättande fel som följd, för att undvika en förhöjd avgång av tall, samt för att undvika stor tillväxthämning på gran.

En tidig lövröjning behöver ofta följas av en andra lövröjning innan stubbskotten börjat konkurrera med barrträden. I barrplanteringar med måttligt björkuppslag bör man vänta med lövröjningen tills barrträden är 2-3 m höga. Då behöver man som regel inte upprepa röjningen.
I verktyget kan kostnaden för en andra röjning läggas till den första röjningskostnaden, vilket minskar röjningsvinsten med samma belopp.

Slumpade provytor ger något olika resultat mellan olika beräkningar

Två beräkningar med identiska förutsättningar när det gäller ståndort och bestånd kan ge olika prognosresultat. Det beror på att beräkningarna görs med hjälp av slumpade provytor. Tillväxten beräknas som ett medeltal av 10 provytor med arealen 100 m³ vilka byggs upp med en simulerad stamlista skapad med höjdfördelningsfunktioner.

Prognoser med identiska förutsättningar kan därför variera ca 5 % upp och ner beroende på att slumpkomponenter styr beståndets utgångsläge, vilka stammar som väljs ut vid röjningen och vilka träd som skadas och dör i den aktuella prognosen.

Använda data för andra program

I beståndanalys kan man göra utskrifter av beståndsdata vid trädhöjder på 7-9 m, 9-11 m samt efter första gallring. Dessa data kan knappas in som indata i t.ex. programmet FlisAvFlis om man vill analysera ekonomin av skogsbränsleuttag i det oröjda alternativet (7-11 m). För det röjda alternativet kan man ta ut beståndsdata efter gallring och använda dessa som indata för fortsatta analyser i t.ex. gallringshjälpmedlet Ingvar.