Om Gallringsplan

Gallringsplan är ett beslutstöd för avverkningsplanering som hjälper dig att analysera effekterna av gallring, på kort och lång sikt.

Här öppnar du verktyget Gallringsplan.

Börja med att mata in färska uppgifter om beståndet. Därefter kan du styra tidpunkt och utförande av närmast förestående gallring, varefter programmet utför resterande gallringar och slutavverkning automatiskt. Alternativt kan du låta Gallringsplan styra tidpunkt och utförande av samtliga gallringar.

Det här är gallringsplan

Gallringsplan är ett beslutsstöd som ger prognoser för hur ett skogsbestånd utvecklas över tiden beroende på utgångsläge och gallringsprogram. Programmet är avsett att användas i etablerad, väl röjd, homogen och likåldrig skog, dominerad av barrträd (tall och gran). Gallringsplan är lämpligt att använda vid analyser av olika skogsskötselstrategier. Man kan exempelvis analysera vilken inverkan stamtätheten före 1:a gallring (d.v.s. röjningsstyrkan) har på gallringstidpunkt och medelstamvolym i gallringsuttaget.

Gallringsplan ger vägledning om hur olika gallringsprogram, det vill säga antal gallringar samt tidpunkter för och utformningen av gallringarna, påverkar ett skogsbestånds utveckling över tiden. Programmet ger även uppgifter om det virke som tas ut vid avverkning, både vid gallring och slutavverkning. Gallringsplan hämtar uppgifter från en beståndssimulator som löpande beräknar beståndets tillväxt och utveckling.

Gallringsplan kan du låta programmet styra tidpunkt och utförande av samtliga gallringar. Alternativt kan du styra tidpunkt och utförande av närmast förestående gallring, varefter programmet utför resterande gallringar och slutavverkning automatiskt.

 

I de fall man låter programmet utföra gallringarna så utförs de enligt följande schablon:

  • gallringsstyrka; 35 % i 1:a gallring, 25 % i senare gallringar
  • gallringsform är låggallring
  • icke dominerande trädslag gallras bort i större omfattning än dominerande trädslag (ståndortsindex- grundande trädslag)
  • stickvägsavstånd 22 m
  • stickvägsbredd 4 m

Väljer du att bestämma gallringen själv kan du välja år kvar till gallring (0-10 år), gallringsstyrka (15-40 %), gallringsform (låggallring, likformig gallring, höggallring), trädslagsval i gallringsuttaget (göra stamval oberoende av trädslag, ta ut 'bi-trädslag' framför dominerande trädslag, gallra barr hårdare och gynna löv), stickvägsavstånd (0-40 m), samt stickvägsbredd (3-5 m). 

De gallringsdiagram som ingår i Gallringsplan är centrala. De bygger på principen att beståndets täthet (grundyta) ska ligga mellan två begränsningslinjer, en övre och en nedre. Du anger själv uppgifter som beskriver beståndets utgångsläge. Ligger beståndet över linjen bör gallring utföras. Ligger beståndet under övre linjen kan beståndet växa vidare tills det närmar sig denna linje, varvid gallring kan utföras. Du kan då ange hur gallringen ska utföras. Därefter växer beståndet vidare tills det åter närmat sig den övre linjen och det är dags att gallra igen. På detta sätt rullar det på tills det är dags för slutavverkning. Beståndets utveckling åskådliggörs i ett diagram och virkesuttagen sammanställs i tabeller.

Förutsättningar för att använda Gallringsplan

Gallringsplan kan användas i tall- och granbestånd över hela Sverige. Summan av andelen tall och gran i beståndet bör överstiga 70 % av totala grundytan. Andelen löv får således aldrig överstiga 30 %.

En avgörande förutsättning för att använda Gallringsplan är att bestånden är väl och ändamålsenligt röjda vid lämplig tidpunkt. Vid mycket höga stamantal krävs normalt en förröjning innan förstagallringen kan utföras. Det finns därför en restriktion för hur stamtätt ett bestånd högst får vara för att utnyttja programmet (max 3500 stammar per hektar). I bestånd med mycket höga stamantal rekommenderas förröjning innan 1:a gallring utförs. Beståndet kan därefter köras i Gallringsplan om man anger nya beståndsdata efter förröjning.

Med stamantal avses antal stammar med en diameter överstigande 5 cm i brösthöjd. Gagnvirkesuttaget vid avverkning är i grundinställningen satt till 8 cm.

Gallringsplans utgångsförslag avseende "Sista tidpunkt för gallring" och "Rekommenderad slutavverkningstidpunkt" återfinns för samtliga ståndortsindex i tabell 1-2. 

OBSERVERA! Dessa gallringsdiagram är i första hand ett praktiskt hjälpmedel vid bedömning av om ett bestånd bör gallras eller ej. I slutändan måste ytterligare faktorer vägas in. Vidare får diagrammens utseende liksom framskrivningen av beståndets utveckling inte betraktas som facit för det enskilda beståndet, utan mer som ett genomsnittligt utvecklingsförlopp för en normalskog utan större skador. De resultat som Gallringsplan ger måste sålunda granskas kritiskt. Det är förstås mycket viktigt att alla inmatade beståndsuppgifter är aktuella och av god kvalitet. Detta är en förutsättning för att programmet ska kunna generera tillförlitliga gallringsrekommendationer samt kunna vara en god vägledning om beståndets fortsatta utveckling under resten av omloppstiden.

 

Tabell 1. Sista tidpunkt för gallring (övre höjd) i Gallringsplan.

  Tall   Gran  
SI öh tot.ålder öh tot.ålder
14 14 100    
15 15 100    
16 16 100 16 100
17 17 100 16 92
18 17 90 17 92
19 18 90 17 85
20 18 82 18 84
21 19 82 18 79
22 19 75 18 73
23 20 74 18 68
24 20 68 18 64
25 20 63 19 63
26 21 63 19 59
27 21 59 19 56
28 22 59 19 53
29 22 55 19 50
30 22 50 20 50
31     20 47
32     20 45
33     20 43
34     21 44
35     21 42
36     21 40
37     21 39
38     21 37
39     21 36
40     21 35

 

Tabell 2. Rekommenderad slutavverkningsålder (totalålder) i Gallringsplan.

  Tall   Gran  
SI öh tot.ålder öh tot.ålder
14 17,2 145    
15 17,8 140    
16 18,5 135 19,0 130
17 19,3 130 19,5 125
18 20,0 125 20,1 120
19 20,6 120 20,6 115
20 21,2 115 21,2 110
21 21,8 110 21,5 105
22 22,4 105 22,0 100
23 23,5 105 22,4 95
24 24,0 100 22,7 90
25 24,6 95 23,1 85
26 25,5 95 23,2 80
27 26,0 90 24,2 80
28 27,0 90 24,2 75
29 27,5 85 25,2 75
30 28,6 85 25,4 70
31     26,3 70
32     26,1 65
33     27,0 65
34     26,6 60
35     27,5 60
36     26,9 55
37     27,7 55
38     26,8 50
39     27,5 50
40     28,3 50

 

En förenklad version av INGVAR

Gallringsplan är en något förenklad version av beslutsstödet INGVAR, som finns som ett nedladdningsbart program på Skogforsks hemsida. I INGVAR finns en mer utförlig beskrivning hur programmet är uppbyggt, funktionalitet och förutsättningar.

Referenser

Det här är några av de källor som har använts för att konstruera Gallringsplan.

  • Brandel, G. 1990. Volymfunktioner för enskilda träd. SLU, Inst. för skogsproduktion, Rapport 26. 183 s.
  • Jonsson, B. 1974. The thinning response of Scots pine (Pinus sylvestris) in northern Sweden (Skogshögskolan, Institutionen för skogsproduktion, apporter och Uppsatser nr 33), 41 s. Stockholm.
  • Jonsson, B. 1980. Funktioner för långsiktiga prognoser beträffande virkesförrådets storlek och sammansättning (Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för biometri och skogsindelning, Rapport nr 7), 121 s. Umeå.
  • Ollas, R. 1980 Nya utbytesfunktioner för träd och bestånd. Forskningsstiftelsen Skogsarbeten. Nr 5. Uppsala.
  • Söderberg, U. 1986. Funktioner för skogliga produktionsprognoser. Sveriges lantbruksuniversitet, Avd. för skogsuppskattning och skogsindelning, Rapport 14. 251 s.

 

Kontakt

Gallringsplan har utvecklats av Skogforsk med stöd från Södra Skogsägarnas forskningsfond.

Kontakta forskaren bakom verktyget för frågor: Staffan Jacobson, staffan.jacobson@skogforsk.se.

Senast korrigerad: 2017-09-22

Kommentarer (0 st)