Om Gallringsplan
Här öppnar du verktyget Gallringsplan.
Börja med att mata in färska uppgifter om beståndet. Därefter kan du styra tidpunkt och utförande av närmast förestående gallring, varefter programmet utför resterande gallringar och slutavverkning automatiskt. Alternativt kan du låta Gallringsplan styra tidpunkt och utförande av samtliga gallringar.
Det här är gallringsplan
Gallringsplan är ett beslutsstöd som ger prognoser för hur ett skogsbestånd utvecklas över tiden beroende på utgångsläge och gallringsprogram. Programmet är avsett att användas i etablerad, väl röjd, homogen och likåldrig skog, dominerad av barrträd (tall och gran). Gallringsplan är lämpligt att använda vid analyser av olika skogsskötselstrategier. Man kan exempelvis analysera vilken inverkan stamtätheten före 1:a gallring (d.v.s. röjningsstyrkan) har på gallringstidpunkt och medelstamvolym i gallringsuttaget.
Gallringsplan ger vägledning om hur olika gallringsprogram, det vill säga antal gallringar samt tidpunkter för och utformningen av gallringarna, påverkar ett skogsbestånds utveckling över tiden. Programmet ger även uppgifter om det virke som tas ut vid avverkning, både vid gallring och slutavverkning. Gallringsplan hämtar uppgifter från en beståndssimulator som löpande beräknar beståndets tillväxt och utveckling.
| I Gallringsplan kan du låta programmet styra tidpunkt och utförande av samtliga gallringar. Alternativt kan du styra tidpunkt och utförande av närmast förestående gallring, varefter programmet utför resterande gallringar och slutavverkning automatiskt. |
I de fall man låter programmet utföra gallringarna så utförs de enligt följande schablon:
- gallringsstyrka; 35 % i 1:a gallring, 25 % i senare gallringar
- gallringsform är låggallring
- icke dominerande trädslag gallras bort i större omfattning än dominerande trädslag (ståndortsindex- grundande trädslag)
- stickvägsavstånd 22 m
- stickvägsbredd 4 m
Väljer du att bestämma gallringen själv kan du välja år kvar till gallring (0-10 år), gallringsstyrka (15-40 %), gallringsform (låggallring, likformig gallring, höggallring), trädslagsval i gallringsuttaget (göra stamval oberoende av trädslag, ta ut 'bi-trädslag' framför dominerande trädslag, gallra barr hårdare och gynna löv), stickvägsavstånd (0-40 m), samt stickvägsbredd (3-5 m).
De gallringsdiagram som ingår i Gallringsplan är centrala. De bygger på principen att beståndets täthet (grundyta) ska ligga mellan två begränsningslinjer, en övre och en nedre. Du anger själv uppgifter som beskriver beståndets utgångsläge. Ligger beståndet över linjen bör gallring utföras. Ligger beståndet under övre linjen kan beståndet växa vidare tills det närmar sig denna linje, varvid gallring kan utföras. Du kan då ange hur gallringen ska utföras. Därefter växer beståndet vidare tills det åter närmat sig den övre linjen och det är dags att gallra igen. På detta sätt rullar det på tills det är dags för slutavverkning. Beståndets utveckling åskådliggörs i ett diagram och virkesuttagen sammanställs i tabeller.
Förutsättningar för att använda Gallringsplan
Gallringsplan kan användas i tall- och granbestånd över hela Sverige. Summan av andelen tall och gran i beståndet bör överstiga 70 % av totala grundytan. Andelen löv får således aldrig överstiga 30 %.
En avgörande förutsättning för att använda Gallringsplan är att bestånden är väl och ändamålsenligt röjda vid lämplig tidpunkt. Vid mycket höga stamantal krävs normalt en förröjning innan förstagallringen kan utföras. Det finns därför en restriktion för hur stamtätt ett bestånd högst får vara för att utnyttja programmet (max 3500 stammar per hektar). I bestånd med mycket höga stamantal rekommenderas förröjning innan 1:a gallring utförs. Beståndet kan därefter köras i Gallringsplan om man anger nya beståndsdata efter förröjning.
Med stamantal avses antal stammar med en diameter överstigande 5 cm i brösthöjd. Gagnvirkesuttaget vid avverkning är i grundinställningen satt till 8 cm.
Gallringsplans utgångsförslag avseende "Sista tidpunkt för gallring" och "Rekommenderad slutavverkningstidpunkt" återfinns för samtliga ståndortsindex i tabell 1-2.
| OBSERVERA! Dessa gallringsdiagram är i första hand ett praktiskt hjälpmedel vid bedömning av om ett bestånd bör gallras eller ej. I slutändan måste ytterligare faktorer vägas in. Vidare får diagrammens utseende liksom framskrivningen av beståndets utveckling inte betraktas som facit för det enskilda beståndet, utan mer som ett genomsnittligt utvecklingsförlopp för en normalskog utan större skador. De resultat som Gallringsplan ger måste sålunda granskas kritiskt. Det är förstås mycket viktigt att alla inmatade beståndsuppgifter är aktuella och av god kvalitet. Detta är en förutsättning för att programmet ska kunna generera tillförlitliga gallringsrekommendationer samt kunna vara en god vägledning om beståndets fortsatta utveckling under resten av omloppstiden. |
Tabell 1. Sista tidpunkt för gallring (övre höjd) i Gallringsplan.
| Tall | Gran | |||
| SI | öh | tot.ålder | öh | tot.ålder |
| 14 | 14 | 100 | ||
| 15 | 15 | 100 | ||
| 16 | 16 | 100 | 16 | 100 |
| 17 | 17 | 100 | 16 | 92 |
| 18 | 17 | 90 | 17 | 92 |
| 19 | 18 | 90 | 17 | 85 |
| 20 | 18 | 82 | 18 | 84 |
| 21 | 19 | 82 | 18 | 79 |
| 22 | 19 | 75 | 18 | 73 |
| 23 | 20 | 74 | 18 | 68 |
| 24 | 20 | 68 | 18 | 64 |
| 25 | 20 | 63 | 19 | 63 |
| 26 | 21 | 63 | 19 | 59 |
| 27 | 21 | 59 | 19 | 56 |
| 28 | 22 | 59 | 19 | 53 |
| 29 | 22 | 55 | 19 | 50 |
| 30 | 22 | 50 | 20 | 50 |
| 31 | 20 | 47 | ||
| 32 | 20 | 45 | ||
| 33 | 20 | 43 | ||
| 34 | 21 | 44 | ||
| 35 | 21 | 42 | ||
| 36 | 21 | 40 | ||
| 37 | 21 | 39 | ||
| 38 | 21 | 37 | ||
| 39 | 21 | 36 | ||
| 40 | 21 | 35 |
Tabell 2. Rekommenderad slutavverkningsålder (totalålder) i Gallringsplan.
| Tall | Gran | |||
| SI | öh | tot.ålder | öh | tot.ålder |
| 14 | 17,2 | 145 | ||
| 15 | 17,8 | 140 | ||
| 16 | 18,5 | 135 | 19,0 | 130 |
| 17 | 19,3 | 130 | 19,5 | 125 |
| 18 | 20,0 | 125 | 20,1 | 120 |
| 19 | 20,6 | 120 | 20,6 | 115 |
| 20 | 21,2 | 115 | 21,2 | 110 |
| 21 | 21,8 | 110 | 21,5 | 105 |
| 22 | 22,4 | 105 | 22,0 | 100 |
| 23 | 23,5 | 105 | 22,4 | 95 |
| 24 | 24,0 | 100 | 22,7 | 90 |
| 25 | 24,6 | 95 | 23,1 | 85 |
| 26 | 25,5 | 95 | 23,2 | 80 |
| 27 | 26,0 | 90 | 24,2 | 80 |
| 28 | 27,0 | 90 | 24,2 | 75 |
| 29 | 27,5 | 85 | 25,2 | 75 |
| 30 | 28,6 | 85 | 25,4 | 70 |
| 31 | 26,3 | 70 | ||
| 32 | 26,1 | 65 | ||
| 33 | 27,0 | 65 | ||
| 34 | 26,6 | 60 | ||
| 35 | 27,5 | 60 | ||
| 36 | 26,9 | 55 | ||
| 37 | 27,7 | 55 | ||
| 38 | 26,8 | 50 | ||
| 39 | 27,5 | 50 | ||
| 40 | 28,3 | 50 |
Ståndortsindex i Gallringsplan
Gallringsplan använder Hägglunds höjdutvecklingsfunktioner (Hägglund 1973, 1974). I många andra fall, bland annat i verktyget Ståndortsindex i Skogskunskap, har de ersatts av nya höjdutvecklingsfunktioner från SLU (Johansson m.fl. 2013). Skillnaden mellan de båda funktionerna är normalt liten i medelålders och äldre bestånd, men i unga bestånd kan indexet skilja sig. Vi uppmanar till viss försiktighet att bedöma ståndortsindex med hjälp av höjdutveckling i unga bestånd (<cirka 25 år), eftersom den tidiga ungdomstillväxten kan skilja sig mycket beroende på plantmaterial (förädlat eller icke förädlat) och skötselåtgärder. Hägglunds funktioner är dessutom uppdelade på norra och södra Sverige, där norra Sverige inkluderar Värmland, Dalarna och Gästrikland. Höjdutvecklingen i Hägglunds funktioner är mindre uthållig i norra Sverige och det kan slå hårt på ståndortsindexberäkningar av unga bestånd i gränsområdet mellan södra och norra Sverige.
En förenklad version av INGVAR
Gallringsplan är en något förenklad version av beslutsstödet INGVAR, som finns som ett nedladdningsbart program på Skogforsks hemsida. I INGVAR finns en mer utförlig beskrivning hur programmet är uppbyggt, funktionalitet och förutsättningar.
Referenser
Det här är några av de källor som har använts för att konstruera Gallringsplan.
- Brandel, G. 1990. Volymfunktioner för enskilda träd. SLU, Inst. för skogsproduktion, Rapport 26. 183 s.
- Brandel, G. 1994. Nya volymfunktioner för tall, gran och björk. Skogsfakta nr 11 1994. SLU.
- Hägglund B. 1973. Site index curves for Norway spruce in southern Sweden. Royal College of Forestry, Department of Forest Yield Research, Research Notes 24. (In Swedish with English summary.).
- Hägglund, B. 1974. Övre höjdens utveckling i tallbestånd (Site index curves for Scots pine in Sweden). Rapporter och uppsatser, Institutionen för skogsproduktion, Skogshögskolan, 31. With English summary.
- Johansson, U., Ekö, P M., Elfving, B., Johansson, T., Nilsson, U. 2013. Nya höjdutvecklingskurvor för bonitering. Fakta Skog nr 14, 2013. SLU.
- Jonsson, B. 1974. The thinning response of Scots pine (Pinus sylvestris) in northern Sweden (Skogshögskolan, Institutionen för skogsproduktion, Rapporter och Uppsatser nr 33), 41 s. Stockholm.
- Jonsson, B. 1980. Funktioner för långsiktiga prognoser beträffande virkesförrådets storlek och sammansättning (Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för biometri och skogsindelning, Rapport nr 7), 121 s. Umeå.
- Ollas, R. 1980 Nya utbytesfunktioner för träd och bestånd. Forskningsstiftelsen Skogsarbeten. Nr 5. Uppsala.
- Söderberg, U. 1986. Funktioner för skogliga produktionsprognoser. Sveriges lantbruksuniversitet, Avd. för skogsuppskattning och skogsindelning, Rapport 14. 251 s.
Kontakt
Gallringsplan har utvecklats av Skogforsk med stöd från Södra Skogsägarnas forskningsfond. För frågor om verktyget, kontakta redaktören för Skogskunskap, mats.hannerz@silvinformation.se.