Om Flis av Flis

Här öppnar du Flis av Flis.

Bakgrunden till programmet

Outnyttjade potentialer

Skogen har en nyckelroll i omställningen till en biobaserad ekonomi. Avverkningsrester (grot) och andra träddelar har haft stor betydelse för Sveriges omställning till mer fossilfri energiproduktion. Idag utnyttjas en stor del av potentialen i slutavverkningar i Götaland, medan det fortfarande finns outnyttjade uttagsmöjligheter i Svealand och Norrland. Dessutom finns potential till ökat skogsbränsleuttag i röjningar och gallringar.

Uttag av näring påverkar trädens tillväxt

Uttag av större mängder gröndelar och finkvistar (grot och okvistade träddelar) innebär näringsförluster som kan leda till minskad tillväxt. Tillväxtförluster i storleksordningen 5–15 % under en 10–20-årsperiod är rimliga att anta för de flesta bestånd i Sverige. Näringsförlusterna kan behöva kompenseras genom askåterföring och kvävegödsling.

När avverkningsavfall skördas minskar också markens bärighet. Om markkompakteringen blir större efter skogsbränsleskörd påverkas också trädens tillväxt negativt.

Till de positiva effekterna av skogsbränsleuttag hör, förutom intäkterna från det sålda bränslet, en något billigare föryngring eftersom det blir lättare att markbereda och plantera.

Flis av Flis räknar ut effekterna

Flis av Flis har utvecklats för att hjälpa en skogsägare som står inför valet att leverera skogsbränsle för ett enskilt bestånd. I verktyget beräknas de ekonomiska effekterna av både kostnader och intäkter i form av tillväxtförluster och billigare föryngring. Resultatet visas bland annat som vilken ersättning som skogsägaren måste få för skogsbränslet för att det ska balansera andra framtida kostnader.

Flis av Flis togs ursprungligen fram år 2010 som en nedladdningsbar programvara (kan laddas ned från Skogforsks hemsida). År 2018 programmerades det om till webbformat och ingår som en del i verktygslådan i Skogskunskap. Webbversionen är något förenklad jämfört med den nedladdningsbara versionen, där det bland annat finns fler olika bränslealternativ (till exempel långa toppar).

Programmet har skapats av Staffan Jacobson på Skogforsk tillsammans med programmeraren William Larsson. Programmeringen till webbformat har gjorts av Sven Tegelmo på Skogforsk.

Verktyget – steg för steg

I Flis av Flis kan du beräkna möjliga biobränsleuttag i det aktuella beståndet. Dessutom räknar programmet ut uttagets ekonomiska effekter på lång sikt med hjälp av nuvärdeskalkyler som tar hänsyn till räntan.

Du guidas genom programmet med hjälp av texter direkt på skärmen och under informationsknapparna (i).

I inmatningsfälten kan du välja data i rullgardiner eller genom att skriva in värdena direkt. Programmet ger normalt ett förslag som sedan kan justeras. Programmet gör en kontroll om värdet är rimligt. Om inte, visas ett varningsmeddelande.

Beräkningsflöde

Beräkningarna av de ekonomiska effekterna görs parallellt med och utan skogsbränsleuttag. När du har skrivit in uppgifterna om ditt bestånd räknar verktyget ut alla kostnader och intäkter fram till nästa slutavverkning. Dessa kostnader och intäkter diskonteras med hjälp av räntan till den tidpunkt då du fattar beslut om skogsbränsleuttag eller ej i en så kallad nuvärdeskalkyl.

Alla beräkningar utförs på beståndsnivå och ur ett skogsägarperspektiv.

Steg 1, Val av beståndstyp

Välj mellan

• Slutavverkning - uttag av grenar och toppar - grot, inklusive barr.
• Gallring - förstagallring, där stamved samt varierande andel av grenar och barr tas ut som skogsbränsle. Detta bränsleuttag jämförs med konventionell förstagallring med uttag av enbart massaved, ej timmer.
• Konfliktbestånd – ett röjningsgallringsobjekt, det vill säga ett oröjt bestånd som har passerat normalt röjningsstadium. I detta kan skogsbränsle tas ut maskinellt, då oftast med upptagande av stickvägar. Det jämförs med en motormanuell fällning där alla fällda stammar lämnas kvar i beståndet. I konfliktbestånd förutsätts att hela trädet tas ut som skogsbränsle.
• Röjning – ungskogsröjning i skog upp till 3 meters höjd. Här tas skogsbränslet ut av beståndsgående, smala, maskiner som inte kräver upptagning av stickvägar. Metoden jämförs med traditionell motormanuell röjning där alla fällda stammar lämnas kvar i beståndet.

Steg 2, Val av analys

Välj mellan Enkel analys och Beståndsanalys

• Enkel analys – du anger landsdel, bördighet och dominerande trädslag för ditt bestånd. Programmet använder färdiga typbestånd som bäst matchar dina val. Typbestånden representerar olika beståndstyper i olika delar av landet.
• Beståndsanalys – här anger du mer detaljerade data om ditt eget bestånd. För att analysen ska bli bra krävs att beståndsuppgifterna är färska och korrekta.

Steg 3, Inmatning av beståndsdata

Enkel analys

Välj läge i landet, bördighetsklass och dominerande trädslag.

Beståndsanalys

Välj landsdel, ståndortsindex (H100), totalålder (år), stamantal per hektar (n/ha), grundyta per hektar (m2/ha).

För gallring tillkommer gallringsstyrka (% av grundytan som gallras ut) och gallringsform (låg-, likformig- eller höggallring).

För konfliktbestånd kan du dessutom ange medeldiameter eller grundyta samt gallrings/röjningsstyrka mätt som uttagna stammar per hektar.

Steg 4, Ställ in Förutsättningar

• Kalkylränta – ditt förräntningskrav på skogen
• Tillvaratagande – hur stor andel av skogsbränslet som verkligen tas ut ur skogen
• Näringsuttag – effekter på tillväxten av näringsuttag. Bedömd tillväxtförlust i procent samt hur länge effekten varar. Vid skogsbränsleuttag i gallring räknar man med 5-15 % tillväxtförlust under 10-20 år.
• Kostnad askåterföring – Skogsstyrelsen rekommenderar askåterföring efter skogsbränsleuttag. Här anger du de totala kostnaderna om du önskar utföra askåterföring.
• Minskade föryngringskostnader – gäller bara alternativet Slutavverkning. Här anger du hur många procent billigare som markberedning och plantering blir när marken är rensad från ris.
• Kompaktering och stam-/rotskador – om du räknar med tillväxtförluster på grund av kompaktering och skador på träden anger du storleksordningen här.
• Varaktighet – hur länge tillväxtförlusterna på grund av kompaktering och stam/rotskador håller i sig.
• Djupa fåror – om du har körskador som måste åtgärdas anger du kostnaden för återställande här.

Endast för konflikt- och röjningsbestånd:

• Ökad avverkningskostnad vid första gallring, kronor/m³fub. Till följd av redan upptagna stickvägar måste allt uttag göras mellan stickvägarna.
• Minskat uttag i förstagallring, %, till följd av redan upptagna stickvägar.
• Kostnad för motormanuell röjning, kr/hektar

Steg 5, Kontrollera/korrigera grundinställningar

Knapparna Ändra grunddata och Ändra kostnader visar de förinställda värdena på skogsvårds- och avverkningskostnader, massavedspriser, framtida rotnetton samt andra förutsättningar som påverkar de ekonomiska beräkningarna. Här kan du justera så att det passar för ditt område och dina förutsättningar i övrigt.

Steg 6, Resultat

Break-even – den minsta nettointäkt du behöver från skogsbränslet för att det ska bli ett nollresultat, det vill säga samma resultat som i alternativet utan bränsleuttag. Break-even anges i kronor per ha (hektar), ton ts (ton torrsubstans), MWh (energivärde i färskt skogsbränsle), m³s (kubikmeter stjälpt mått) och m³f (kubikmeter fast mått).

Mängd skördat skogsbränsle – den uttagna mängden skogsbränsle angiven i ton ts/hektar, MWh/hektar, m³s/hektar och m³f/hektar.

Näringsuttag – hur många kilo per hektar som tagits ut av kväve, fosfor, kalium, kalcium och magnesium.

Diskonterande kostnader

Här visas de diskonterade kostnaderna för föryngring, röjning, förstagallring och slutavverkning för alternativen utan och med skogsbränsleuttag. Den högra kolumnen visar den extra kostnaden för bränsleuttag. Ett minustecken framför visar att kostnaden är lägre än för alternativet utan bränsleuttag.

Markvärde är det teoretiska ekonomiska värdet av en kal skogsmark. Det beräknas som nuvärdet av alla framtida kostnader och intäkter vid skogsproduktion för ett oändligt antal omloppstider.

Spara beräkningar

I webbversionen är möjligheterna att spara värden begränsade, det går däremot i den nedladdningsbara versionen. Enklast för att spara är att markera data, klippa ut och klistra in i till exempel Excel.

Läs mer om programmet

Ladda ned slutrapporten för det ursprungliga Flis av Flis-programmet (desktop-version) med länken nedan.