Virkesförråd

Du kan beräkna virkesförrådet i ditt bestånd genom att ange övre höjd och grundyta för det dominerande trädslaget. Uppgifterna är hämtade från Cernolds utbytestabeller för stående skog.

Kommentarer (6 st)

Bengt Westman · 2017-03-07
Blir det inte missvisande att använda övre höjd vid bestämning av virkesförrådet? Borde det inte vara säkrare att använda medelhöjden? Alla träd ingår ju i virkesförrådet.
Skogskunskap · 2017-03-08
Hej Bengt, här är ett svar: Det finns oftast ganska goda samband mellan övre höjd och medelhöjd. Medelhöjden är svårare att mäta in och kräver många fler mätningar (för övre höjd behöver man ju bara mäta de grövsta träden). Övre höjd är ofta ett praktiskt och bra mått, det kan till exempel räknas ut (per definition) om man har tillförlitliga data om ståndortsindex och beståndsålder. Om man däremot har bra koll på beståndets medelhöjd så kan man förstås också få fram virkesförrådet, och så var virkesförrådstabellerna uppbyggda tidigare. Det finns situationer när medelhöjd som ingång säkert ger ett rättvisare resultat. Men numera är det alltså oftast övre höjd som används.
Mats Toftner · 2017-08-25
Om jag tar grundytor i löv som björk, bok och ek. Hur ska jag värdera volymen i förhållande till gran eller tall?
Skogskunskap · 2017-08-28
Hej Mats Toftner, Du trycker på ett behov som vi också ser. Det finns äldre tabeller för virkesförrådsbestämning av björk (Fries), bok och ek (Carbonnier) och även asp (norska tabeller) som vi just nu ser över om vi kan tabellera i Skogskunskap. Det finns också en ambition att se över alla virkesförrådstabeller för att göra dem lite mer anpassade till dagens stamtäta bestånd. Vi håller tummarna för att forskarna kan hitta finansiering till ett sådant arbete. /Skogskunskap
Rickard Larsson · 2017-09-07
Jag håller med Bengt att medelhöjden, eller rättare sagt Hgv är bättre att använda sig av vid skattning av virkesförråd. Jag har jobbat med Skogsbruskplanläggning under många år och sysslat mycket med uppföljningar av detta. Alla bestånd är mer eller mindre varierande och ju mer varierande beståndet är ju svårare är det att använda ÖH-trädet. Vid uppföljning har det visat sig att Hgv är lättare att träffa rätt med. Jag har varit verksam i Svealand och vi har använt Jonssons tabeller i stor utsträckning. Tallen har då en bra träffsäkerhet jmf med cirkeyteinventering med Brandells funktioner och H25 kurvor. Granen har däremot varit underskattad ca 5-7%. Detta gäller alltså jämförelser mellan inventeringsmetoderna, ej taxeringarna. Den volymstabell som finns i Skogsstyrelsens gallringsmallar och baseras på ÖH-trädet har vi fått betydlig sämre resultat med så den förkastade vi.
Skogskunskap · 2017-09-07
Hej Rickard, Tackar för de insiktsfulla kommentarerna. Det ger lite extra eld i brasan för våra ambitioner att förnya virkesförrådstabellerna. Jobbet finns på att-göra-listan men är beroende av extra finansiering. Vi håller tummarna för att det löser sig.