Askåterföring

Askan bör ha sitt ursprung i skogsbränsle.

I markens övre skikt blir det mindre surt när man tillför aska, men markvattnet kan bli surare under en period. Det är mycket tveksamt om man påverkar surheten i ytvattnen på lång sikt när man tillför aska enbart i inströmningsområden. Det gäller åtminstone när man tillför 3 ton kalk per hektar, vilket har liknande effekter som aska. 3 ton per hektar är också den maximala mängd aska  som Skogsstyrelsen rekommenderar under en 10-årsperiod.

Det är viktigt att skyddszonen runt vattendrag är tillräckligt bred. Skogsstyrelsen rekommenderar en 25 m bred skyddszon vid askåterföring längs sjöar och vattendrag som är vattenförande året.

Stora mängder aska bildas vid förbränning av biobränslen i värmeverken. Aska och kalk är basiska ämnen som använts för att motverka försurning i skogsmark som människan orsakat. Askan innehåller de flesta ämnen inklusive tungmetaller som fanns i biobränslet utom kväve. Foto Hagos Lundström.