Vad säger lagen om hänsyn till sociala värden?

Skogsvårdslagen och miljöbalken är två juridiska instrument som tar upp hänsynen till friluftslivet.
Bild: Mats Wilhelm

Skogsvårdslagen

Redan i skogsvårdslagens § 1 (”portalparagrafen”) nämns att ”Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen”. I föreskrifterna och allmänna råden till 30 § (Hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen) specificeras hänsynen lite mer. Vid skötseln av skog kan det handla om hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av träd och trädsamlingar men också om gödsling, dikning och skogsbilvägars sträckning.

Anpassning till friluftsliv och rekreation återkommer i flera paragrafer i skogsvårdslagen. Exempelvis nämns att de regler som gäller för ändamålsenlig avverkning (§ 10) inte är giltiga vid ”avverkning i tätortsnära skog med stor betydelse för allmänhetens friluftsliv och rekreation”.

Föreskrifterna och de allmänna råden som följer på 30 § (”hänsynsparagrafen”) tar upp åtgärder till skydd för vatten, mark, den biologiska mångfalden och kulturmiljövården. Med dessa råd följer också en god miljöhänsyn som indirekt är positiv för friluftslivet. Bland föreskrifterna och råden nämns dock i några fall hänsyn till friluftslivet specifikt:

  • Utformning av skyddszoner med hänsyn till rekreation och friluftsliv bör ske utifrån upplevelsevärden och med utgångspunkt från de aktiviteter som bedrivs.”
  • Inom områden som har betydelse för landskapsbild, rekreation, friluftsliv och turism och inom områden som har estetiska värden bör träd eller trädsamlingar lämnas kvar så att dessa värden så långt som möjligt bevaras.
  • Nära tätorter och i skärgårdar är det särskilt angeläget att hyggesstorleken begränsas.
  • Framkomligheten på allmänt nyttjade stigar, stigar av kulturhistoriskt intresse samt permanenta spår och leder får inte försvåras genom att röjnings-, hyggesrensnings- eller avverkningsrester lämnas eller att körskador förorsakas. Markberedning och plantering får inte utföras på sådana stigar och leder.
  • Stubbskörd ”bör inte heller ske i anslutning till vattentäkter och allmänt nyttjade stigar”.
  • En körskada kan klassas som allvarlig om den ”försämrar upplevelsevärdet i allmänt nyttjade friluftsområden”.
  • Markberedning som orsakar skador ska ske så att kulturlämningar, allmänt nyttjade stigar samt permanenta spår och leder inte skadas.
  • Om en skada har inträffat gäller att ”Allmänt nyttjade stigar samt permanenta spår och leder ska lagas och rensas från röjnings-, hyggesrensnings- och avverkningsrester samt planterade plantor”.

Samråd och dialog

Enligt miljöbalkens 12 kapitel 6 § ska samråd ske om en åtgärd kan väsentligt ändra naturmiljön. Som exempel på förändringar nämns landskapsbild, och reglerna gäller också i tätortsnära skogar. Samrådsplikten innebär att åtgärden ska anmälas till berörd myndighet, oftast till länsstyrelsen.

Senast korrigerad: 2019-10-28

Kommentarer (0 st)