Naturhänsyn i skogsbruket

Skogskunskaps kapitel om Naturhänsyn vänder sig till dig som är skogsägare, rådgivare, planerare eller entreprenör i skogsbruk. Här får du råd och tips om hänsyn i det vardagliga skogsbruket.
Arter har olika önskemål, det finns inte bara en sorts naturhänsyn
Bild: Nils Forshed

Djur och växter gör nytta i skogen - och vi kan hjälpa dem

Vad skulle hända om det blev strejk i naturen- om svamparna slutar att hjälpa träden att ta upp näring, om humlorna vägrar pollinera blommor och hackspettarna upphör att producera bohål? Dessa så kallade ekosystemtjänster är skäl nog för att värna den biologiska mångfalden. Men växter och djur måste också få fortleva för sin egen skull, och i förlängningen också för människans skull. Vi vet ju inte hur allt hänger samman i skogen och hur förlusten av en art skulle påverka andra arter.

Sveriges riksdag har beslutat att den biologiska mångfalden i skogen ska bevaras, samtidigt som vi ska utvinna nyttigheter som vedråvara och biobränsle. Går det, eller är det som att försöka äta kakan och ha den kvar?

Det finns en inbyggd konflikt i att både bruka och bevara, åtminstone om man vill göra det på samma plats och vid samma tid. Men det går att göra en hel del för att skogens arter ska överleva även i den brukade skogen.

I Skogskunskap får du tips om hur du kan gynna arter och en levande natur. Du får också veta varför det är viktigt med naturhänsyn och vad forskare vet om nyttan med olika åtgärder.

Biologisk mångfald är en global utmaning

Noaks ark. Utsnitt ur målning av Domenico Morelli.

Människan har länge insett vikten av att bevara den biologiska mångfalden, men metoderna har förändrats! Utsnitt ur målning av Domenico Morelli, Noaks ark. Wikipedia, public domain.

Sverige har tillsammans med ett stort antal andra länder undertecknat konventionen om biologisk mångfald (CBD), som trädde i kraft 1993. Den handlar bland annat om att artmångfalden skall bevaras genom ett hållbart nyttjande av jordens naturresurser.

I den svenska översättningen av konventionen definieras biologisk mångfald eller biodiversitet så här:

"Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem."

 

Konventionen är ett gemensamt försök av världens länder att komma till rätta med förlusten av ekosystem, arter och gener. Målet är att bevara den biologiska mångfalden, kunna använda det som ingår i denna mångfald på ett hållbart sätt samt se till att det blir en rättvis fördelning av den nytta som kan utvinnas ur genmaterial.

Innehållet i konventionen påverkar i sin tur utformningen av den svenska miljö- och skogspolitiken. Det svenska miljömålsarbetet har en direkt koppling till konventionen om biologisk mångfald.

Motiv för att bevara mångfalden

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är alla de nyttigheter vi tar för givna i naturen.

Fotosyntesen är nog den viktigaste ekosystemtjänsten; utan den skulle det inte finnas något liv på jorden. Visst är det fantastiskt att växterna med hjälp av solens energi kan ta upp koldioxid ur luften och omvandla detta till fibrer som bygger upp växter och samtidigt producerar syre för oss att andas!

Träden binder jorden och hindrar erosion, vatten renas på sin väg genom marken och mykorrhiza (ett samarbete mellan fina svamptrådar och rötter) hjälper träden att ta upp näring. Många insekter är viktiga pollinatörer av träd, buskar, ris och örter. Småkryp av olika slag hjälper till att reglera förekomsten av arter som vi betraktar som skadedjur. En granbarkborre har hundratals naturliga fiender som gör sitt bästa för att angripa både ägg, larver och vuxna barkborrar.

Jordehumla på sälg. Foto Mats Wilhelm.

Sälg är en av de viktigaste födokällorna för många nektarätande insekter på våren. Pollineringen är samtidigt ett paradexempel på en viktig ekosystemtjänst som vi inte kan vara förutan. Foto (jordhumla på sälg) Mats Wilhelm.

Etiska skäl

Arter har också ett egenvärde, även om vi idag inte direkt vet vilken nytta de har i ekosystemet eller för varandra. Vi har ett moraliskt ansvar att bevara arter. Att vi som lever här och nu har stora möjligheter att påverka vad vi lämnar efter oss till nästa generation är i alla fall säkert. Ibland har vi i Sverige ett särskilt ansvar att bevara arter som är hotade eller sällsynta i övriga världen. Ett exempel är fjällämmeln, som är vanlig i vårt land men har en begränsad utbredning i världen.

Världens länder har ett gemensamt ansvar för att bevara arter och miljöer. Inom EU finns gemensamma regelverk som påverkar vårt naturvårdsansvar: Art- och habitatdirektivet, Natura 2000 och Fågeldirektivet.

Framtida nyttor

Träkol och brännved var för några hundra år sedan några av de viktigaste användningsområdena för skogen, och de ekar på Visingsö som ursprungligen odlades för att ge virke till flottans krigsfartyg står kvar! Vad skogen kommer att fylla för funktioner i framtiden vet vi inte mycket om. Vi vet heller inte vilka framtida påfrestningar skogen ställs inför t.ex. vid ett förändrat klimat.

Motiv för naturhänsyn i skogsbruket

Det finns många fler detaljerade motiv för att visa naturhänsyn i skogsbruket utöver de övergripande motiven för att bevara biologisk mångfald.

Huvuddelen av skogen brukas - det är där vi kan göra skillnad

Idag ökar arealen skyddad skog i rask takt. Naturvårdsinriktade skötselmetoder vinner också terräng. Men - huvuddelen av den svenska skogsmarken brukas. Det är där naturhänsynen är så viktig.

Naturhänsynen har utvecklats dramatiskt under de senaste decennierna, och är idag en självklarhet i det praktiska skogsbruket. God naturhänsyn innebär att den biologiska mångfalden och variationen i det brukade skogslandskapet bevaras och utvecklas i samband med skogliga åtgärder. Åtgärderna i skogen planeras och genomförs så att de efterliknar naturliga störningar. De strukturer och förbindelselänkar som finns i naturskogen, ska också kunna återfinnas i den brukade skogen.

Skogen är ung - vi måste hjälpa den att också vara gammal

En brukad skog blir sällan äldre än 100 år - en biologiskt ung ålder. En ännu större andel av skogslandskapet är betydligt yngre. Därför är det extra viktigt att spara hänsyn så att också gamla träd och död ved blir en naturlig del även i den brukade skogen. Det är där vår naturhänsyn blir så viktig.

Hänsynsyta. Foto Lena Gustafsson.

Hänsynsyta. Foto Lena Gustafsson.

Senast korrigerad: 2018-11-21

Kommentarer (0 st)