Kantzoner gynnar mångfald

Sedan drygt 20 år ska generell naturhänsyn tas vid skogsavverkningar. Nu har effekterna utvärderats och forskarna kan visa att kantzoner längs vattendrag verkligen gynnar biologisk mångfald.
Bild: Lena Gustafsson

Trädbevuxna kantzoner längs vattendrag är inte bara viktiga för vattenmiljön, utan de är också värdefulla för många landlevande växter och djur. Om skogen kalavverkas ända fram till vattnet riskerar många fukt- och skuggälskande mossor, snäckor och insekter att drabbas. Deras chans att överleva ökar om man lämnar en bård av träd. Trädbevuxna kantzoner kan också fungera som spridningskorridorer. Det visar en genomgång av ett tiotal vetenskapliga studier av kantzoners effekter på biologisk mångfald.

De studier som har gjorts i Sverige, Norge och Finland pekar på att mossor, landsnäckor och småfjärilar som är knutna till gammal skog utmed vattendrag kan minska kraftigt när skogen kalavverkas. Om man lämnar en trädbevuxen kantzon kan många arter överleva. En studie på mossor visar till exempel att 2–3 gånger så många rödlistade arter kan finnas kvar i den trädbevuxna kantzonen jämfört med i den utan träd.

Studierna ger inget självklart svar på hur bred kantzon som bör sparas.En norsk studie på fåglar föreslår minst 30 meter, och 10 meter verkar i andra studier för lite för att alla mossor och landsnäckor ska klara sig. Det går inte att ha ett generellt mått utan man får ta hänsyn till miljön på varje plats.

Rådet är därför att variera bredden och att spara särskilt breda kantzoner på marker med mycket upphöjda substrat som stenar och lågor.

Läs mer i syntesen om kantzoner.

Senast korrigerad: 2017-04-12

Kommentarer (0 st)