Naturhänsyn gör skillnad

Den vardagshänsyn som skogsbruket visar räddar inte alla arter men den hjälper många att överleva hyggesfasen. Forskningen får fram allt fler resultat som visar på effekten av olika hänsynsåtgärder.
Forskarna om tre viktiga åtgärder.

Hänsynen är det viktigaste verktyget för att bevara skogens mångfald i den brukade skogen. Reservat och andra avsättningar är nödvändiga för att bevara hela miljöer, men det är i den brukade skogen den stora potentialen finns för arterna. Fem procent hänsyn på 90 procent av skogsmarken betyder mycket!

Titta och lyssna på vad forskarna säger i filmen om tre viktiga åtgärder för naturhänsynen.

20 år med naturhänsyn

Idag har det gått över två decennier sedan den nya skogspolitiken med jämställda miljö- och produktionsmål slog rot. Under den tiden har cirka 13 % av Sveriges skogar (drygt 3 miljoner hektar) hunnit slutavverkas. I de nya skogar som växer upp ser man tydliga effekter av naturhänsynen. Miljömålsuppföljningarna visar att vi har mer död ved, mer lövträd, mer gammal skog och fler skogsfåglar idag än när mätningarna började.

Samtidigt vet vi att allt mer av den äldre skogen, som kanske aldrig har kalavverkats, försvinner för att ersättas av planterad skog. De storskaliga effekterna på landskapet av den omdaningen är svåra att överblicka.

I det här avsnittet visar vi några exempel på vad forskarna vet, tror sig veta, och inte vet, om naturhänsynens effekter. Det forskas intensivt om naturhänsyn, men det är både svårt och tar tid att studera de faktiska effekterna med experiment i fält. Forskarnas råd grundas därför ofta på teoretiska modeller och erfarenheter, ofta med naturskogen som modell. Det är också naturskogen som ger vägledning till de principer för naturhänsyn som forskarna ofta framhåller.

I Sveriges skogar finns 25 000-30 000 växt- och djurarter. Vi kommer aldrig att lära oss allt om dem och hur de reagerar på alla förändringar i miljön. Men kunskapen växer ändå fram, steg för steg.

Mindre hackspett. Foto Stefan Berndtsson, Flickr.

Mindre hackspett, en art som har ökat, kanske tack vare hänsyn och mera löv i skogen. Foto Stefan Berndtsson, Flickr.

Naturhänsynens effekter - vad säger forskarna?

Kunskapen om hur skogsekosystemen fungerar ökar för varje dag. Naturhänsyn i samband med avverkning ger effekt, det vet vi. Men exakt vilka effekter och hur varaktiga de är, det vet vi bara lite grann om.

Omslag till rapporten Naturhänsyn vid avverkning, Smart Hänsyn.Under vintern 2015-2016 presenterade Skogforsk och SLU en serie artiklar om kunskapsläget kring naturhänsyn vid slutavverkning. Artiklarna byggde på en analys av 120 vetenskapliga studier om konsekvenser för den biologiska mångfalden av olika hänsynsåtgärder. 

Synteserna och referat av de vetenskapliga artiklarna finns också samlade i en 181 sidor lång huvudrapport som kan laddas ned från SLU. En sammanfattning i kortfattad form går att läsa i serien Fakta Skog nr 7 2016.

Kort om studien och huvudrapporten:

  • 120 vetenskapliga artiklar från Sverige, Finland, Norge och Estland har alla presenterats med ett referat som beskriver hur studierna är gjorda och vilka resultat de lett fram till.
  • Artiklarna är knutna till sju olika teman som har sammanfattats i varsin syntes. I synteserna finns också förslag på hur forskningsresultaten kan omsättas i praktiken.
  • Det finns många studier som visar att naturhänsyn är gynnsamt för skogslevande arter – de klarar sig bättre på ett hygge med lämnad hänsyn jämfört med om det är kalt.
  • Samtidigt finns det skogslevande arter där naturhänsyn inte räcker. De behöver större skyddade skogsområden.
  • Naturhänsynen är särskilt gynnsam för arter som är knutna till döda och äldre levande träd i öppna miljöer.
  • Hänsynsåtgärder kan vara mer effektiva om de är koncentrerade till en plats eller till ett fåtal trädslag. Det gäller särskilt vedlevande insekter som kan missgynnas av att hänsynen splittras över ett hygge eller mellan olika hyggen.

Studien gjordes inom ramen för det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Smart Hänsyn som under 2009-2016 bedrevs i samarbete mellan SLU, Skogforsk och Umeå universitet.

På de följande sidorna kan du läsa om resultaten för olika typer av hänsynsåtgärder:

I rapporten finns också dessa synteser, som kan laddas ned här:

Senast korrigerad: 2019-05-25

Kommentarer (0 st)