Äldre jakt-, fångst- och renskötselmiljöer

I norra Sverige finns stora sammanhängande miljöer med spår av äldre jakt- och fångstmetoder samt renskötsel.
Fångstgropar, ett klipp ur filmen Skogens Kulturarv

Förutom samiska lämningar, som härdar, kåtatomter, bengömmor, förvaringsanläggningar, yxhuggna högstubbar och renvallar, är stora system av fångstgropar en vanlig lämningstyp, liksom kokgropar.

Stora fält

Kokgropar är den fornlämningstyp som använts under längst tid under förhistorien, från 7000 f.Kr. fram till historisk tid, åtminstone i inlandet. I områden under högsta kustlinjen har kokgroparna anlagts dels vid de gamla havsstrandlinjerna, dels vid älvar, sjöar och andra vattendrag. De som legat vid havet kan ibland förekomma i stora fält med 20-40 gropar. I inlandet ligger de vanligen utspridda i mindre höjdlägen i anslutning till vatten, ibland i anknytning till boplatser och härdar.

De äldre samiska kulturmiljöerna är ofta svårupptäckta. Det nomadiserade livet har endast avsatt lågmälda spår, men det har å andra sidan visat sig att lämningar efter samernas boplatser och verksamhet är mycket vanliga i norra Sverige.

Målbilder

Projektet Dialog för miljöhänsyn har tagit fram särskilda målbilder för lämningar efter äldre tiders renskötsel. Här finns råd och faktablad att ladda ned.

Skötselexempel - Äldre jakt-, fångst- och renskötselmiljöer

Jakt- och fångstmiljöer. Illustration Nils Forshed.

Illustration Nils Forshed.

Hela miljön är fornlämning och mycket värdefull, eftersom den innehåller så många olika element. Markberedning har inte tillåtits, däremot plantering ca 5-10 m från lämningarna.

  1. Träd och buskar har avlägsnats från härdar och kåtatomter. Kulturstubbar har sparats intill. Inget ris är kvar på lämningarna. Miljön är fri från körskador, eftersom drivningen har gjorts då det funnits tjäle eller vid torrt väder.
  2. Känsliga områden har risats. Plantering har gjorts utan maskinell markberedning och på betryggande avstånd från härdarna.
  3. Här ett stycke från härdarna finns några bengömmor. De kan vara mycket svåra att upptäcka, vilket innebär att det är viktigt att undvika körskador och maskinell markberedning i miljöerna runt härdar och kåtatomter. Dessa bengömmor var kända och har märkts ut i samband med den skogliga åtgärden. Även här lämnades kulturstubbar.
  4. De yxhuggna kulturstubbar och barktäkter som i detta fall förmodades vara spår efter samiska aktiviteter har lämnats kvar orörda.
  5. Längs bäcken finns några kokgropar. De har märkts ut med kulturstubbar.
  6. Den yta som har varit en renvall är fri från markskador. Avverkning har skett då marken var tjälad, området har inte planterats.
  7. Ett träd med ristningar har sparats.
  8. En skyddskappa har lämnats runt fångstgroparna, men träd, buskar, ris och kvistar har avlägsnats från groparna och vallarna runt dem.
  9. Träd har fällts i fångstgropsystemets riktning. Troligen har avspärrningarna ibland varit just ris och fällda träd som hindrat älgen att gå omvägar förbi groparna.
Senast korrigerad: 2018-11-21

Kommentarer (0 st)