Lagen och skogens kulturarv

Alla värdefulla kulturmiljöer i skogen har ett lagskydd genom kulturmiljölagen eller skogsvårdslagen. En del frågor om kulturlämningar regleras också i Miljöbalken.
Kvarnstenen i bäcken kan avslöja en gammal kvarnplats
Bild: Örjan Hill

Lagtillsynen sker via två myndigheter - länsstyrelsen ansvarar för skyddet av fornlämningarna och Skogsstyrelsen för de övriga kulturhistoriska lämningarna.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har en överinseenderoll och hjälper till att utarbeta praxis för tillämpningen av kulturmiljölagen. RAÄ tillhandahåller även fornminnesinformation genom FMIS/Fornsök och verkar för att göra denna tillgänglig och användbar.

Kulturmiljölagen

Den 1 januari 2014 trädde kulturmiljölagen i kraft. Den gamla lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) bytte då namn och fick lite ny innebörd. Lagen, som skyddar fornlämningar (tidigare "fasta fornlämningar"), är en bevarandelag. Inga fornlämningar får skadas. Man får inte rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller plantera på en fornlämning eller på annat sätt ändra eller skada den utan att ha begärt och fått tillstånd från länsstyrelsen.

Lagen behandlar även fornfynd, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, äldre kulturföremål och ortsnamn. Definitionen på fornlämning enligt Kulturmiljölagen lyder: "Fornlämningar är [...] lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna." Den har också ett tillägg som säger lämningar som tillkommit efter 1850 inte är fornlämningar.

Vill man t.ex. markbereda eller plantera ett område där det finns fornlämningar krävs alltid tillstånd från länsstyrelsen. Om tillstånd ges är detta en dispens från lagen och och därmed ett undantag. Överträdelser kan prövas i domstol. Avverkning kräver inte tillstånd men måste ske utan skador.

Påföljden för brott mot kulturmiljölagen kan bli fängelse eller böter.

Skogsvårdslagen

Lagskyddet för övriga kulturhistoriska lämningar inte är lika starkt som för fornlämningarna eftersom skogsvårdslagens 30 § är en så kallad hänsynsparagraf. I föreskrifterna står det att "vid all skötsel av skog ska skador i och invid hänsynskrävande biotoper, kulturmiljöer och kulturlämningar i skogen förhindras och begränsas".

I skogsvårdslagen finns ingen generell påföljd om man skadar övriga kulturlämningar. Skogsstyrelsen kan ge en enskild kulturlämning ett formellt skydd genom föreläggande eller förbud, men i praktiken tillämpas det sällan. Skogsägaren har alltså ett grundläggande egenansvar för att lämna lämplig hänsyn till övriga kulturlämningar.

Utöver skogsvårdslagen ger Skogsstyrelsen råd om skötsel och hänsyn till kulturlämningarna. De målbilder som tagits fram i dialog med skogsbruket ska ses som exempel på vanligt förekommande kulturmiljöer och lämningstyper i skogslandskapet. Råden i målbilderna förtydligar det som står i skogsvårdslagens 30 §.

Miljöbalken

I miljöbalkens portalparagraf står att lagen "skall tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas samt att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas".

Skaffa kunskap

De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap gäller alla verksamheter och åtgärder som omfattas av balken. Ett exempel är kravet på att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön från skada eller olägenhet.

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa.

Anmäl till myndighet

Enligt lagen ska åtgärder som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i balken och som väsentligt kan komma att ändra naturmiljön anmälas för samråd till den myndighet som utövar tillsynen. När det gäller skogsbruksåtgärder är det Skogsstyrelsen som utövar tillsyn av denna regel. Enligt miljöbalken får mark- eller vattenområden förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap.

Brott mot miljöbalken kan innebära att verksamhetsutövaren får betala en miljösanktionsavgift. För vissa brott är påföljden böter eller fängelse.

Biotopskydd

Miljöbalkens bestämmelser om biotopskydd innefattar flera biotoper med kulturhistorisk prägel. Biotoper med generellt skydd i hela landet innefattar bland annat alléer, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar och stenmurar i jordbruksmark. Det finns också biotoper som kan skyddas av länsstyrelser och kommuner, så som ängar. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida.

Senast korrigerad: 2017-04-19

Kommentarer (0 st)