Fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning?

Den vanligaste skillnaden mellan en fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning är åldern. I kulturmiljölagen från 2014 anger man 1850 som brytpunkt. En masugn från 1840 klassas som fornlämning, medan om den skapades 1860 betraktas den ofta som en övrig kulturhistorisk lämning. Länsstyrelserna kan dock besluta att även yngre lämningar kan bli klassade som fornlämningar om de uppfyller kriterierna "lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna.".
Ibland är det självklart vad som är en fornlämning, som hällkistan till vänster. En tjärränna eller en torpruin kan vara knepigare, beroende på hur gamla de är. Illustration Martin Holmer.
I Kulturmiljölagen (KML 2 kap. 1 §) finns olika fornlämningar uppräknade:
- gravar, gravbyggnader och gravfält samt kyrkogårdar och andra begravningsplatser,
- resta stenar samt stenar och bergytor med inskrifter, symboler, märken och bilder samt andra ristningar eller målningar,
- kors och minnesvårdar,
- samlingsplatser för rättskipning, kult, handel, och andra allmänna ändamål,
- lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång,
- ruiner av borgar slott, kloster, kyrkobyggnader och försvarsanläggningar samt andra byggnader eller byggnadsverk,
- färdvägar och broar, hamnanläggningar, vårdkasar, vägmärken, sjömärken och liknande anläggningar för samfärdsel samt gränsmärken och labyrinter,
- fartygslämningar.
- Fornlämningar är också naturbildningar till vilka ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga historiska minnen är knutna liksom lämningar efter äldre folklig kult.
De lämningar som inte omfattas av dessa bestämmelser är övriga kulturhistoriska lämningar. I de allra flesta fall kan det vara lätt att avgöra vad man har framför sig, men ibland måste en sakkunnig tillfrågas.
Lagen tolkas av länsstyrelsen i enskilda fall.
Lista över lämningstyper
Denna lista över lämningstyper ger en fingervisning om hur olika lämningar klassas. Som framgår kan en och samma lämningstyp klassas som fornlämning (FL) eller övrig kulturhistorisk lämning (ÖKL) beroende på till exempel ålder och sammanhang. En mer fullständig förteckning över lämningstyper och deras antikvariska bedömning finns på Riksantikvarieämbetets webbplats (pdf).
Det är det enskilda lämningsobjektet och inte lämningstypen som avgör hur det bedöms. Kontakta alltid länsstyrelsen om du är osäker.
Lämning | Fornlämning | Övrig kulturhistorisk lämning |
Bebyggelselämningar | ||
Husgrund | x | x |
Torp, nybyggen och backstugor | x | x |
Förhistoriska gravar och andra lämningar | ||
Hällkistor | x | |
Rösen | x | |
Stensättningar | x | |
Högar | x | |
Domarringar | x | |
Resta stenar | x | |
Hällristningar | x | |
Fossil åker | x | x |
Röjningsrösen | x | x |
Stensträngar | x | x |
Jakt-, fångst- och renskötselmiljöer | ||
Övergivna härdar och kåtatomter | x | x |
Stalotomten | x | |
Bengömmor | x | |
Hornsamlingar och förvaringsanläggningar samt stenkonstruktioner eller gropar | x | x |
Yxhuggna högstubbar | x | |
Spår av inhuggningar och märken i träd eller renmjölkningshandtag | x | x |
Rester efter stängsel | x | |
Renvall | x | x |
System av fångstgropar | x | |
Vattendrivna anläggningar | ||
Mjölkvarnar | x | x |
Hyggor och hammarsmedjor | x | x |
Timmerrännor och stenkistor | x | |
Gruvor, kolbottnar och kolarkojor | x | x |
Benstamp | x | |
Vadmalsstamp | x | |
Spånhyvlar | x | x |
Äldre skogsbruket | ||
Kolbottnar | x | x |
Kolarkojor | x | x |
Tjärdalar | x | x |
Tjärbränningsstenar | x | x |
Spår efter äldre tiders flottning | x | x |
Blästplatser och kolningsgropar | ||
Blästerugnar | x | |
Fällsten | x | |
Kolningsgropar | x | |
Gränsmärken | x | x |
Vägar | ||
Hålvägar | x | x |
Broar | x | x |
Offerkast | x | |
Milstolpar, väghållningsstenar, minnesmärken, runstenar | x | x |
Kavelbro | x | x |