Punkt 7 Bränning med virkesuttag

Här avverkades ungefär 50 % av volymen och sedan brändes området. Bränningen skapar stora naturvärden samtidigt som avverkningen ger inkomster som kan täcka bränningskostnaden.
Här är det både bränt och avverkat
Bild: Line Djupström

Effaråsen,punkt 7.Vårvintern 2013 utfördes en naturvårdsbränning med virkesuttag i detta område. Det vanligaste är att man bränner ett skogsområde efter avverkning, det vill säga på ett hygge. I det här försöket har vi två typer av naturvårdsbränning, ett med 50 % virkesuttag och ett utan något uttag (punkt 4).

En normal naturvårdsbränning kostar cirka 5 000-10 000 kr per hektar. Med ett visst virkesuttag kan det bli en kostnadseffektiv satsning för att skapa höga naturvården. Effekterna av en sådan skötselåtgärd räcker i 40-100 år.

Brandens intensitet

Brandens intensitet påverkar slutresultatet för de biologiskt intressanta strukturer som bildas efter en brand. Det finns studier som visar att en delvis avverkad skog brinner mer intensivt. Det ökar risken för att träden inte ska överleva och att mycket av förnalagret och den gamla döda veden bränns bort. Överlever inte träden finns en risk att de mest störningskänsliga arterna missgynnas. En för svag brand kan dock missa det som är syftet med en naturvårdsbränning - att skapa död ved och att gynna tallen genom att bränna bort konkurrenskraftiga trädslag som gran.

Har däremot tillräckligt många träd överlevt branden kan en självföryngring lyckas riktigt bra i ett bränt skogsområde, och dessutom utan markberedning. Man kan också plantera, men man bör då vänta 2-3 år efter branden. Man undviker då de största skadegörarna efter en brand - angrepp av rotmurkla och snytbagge.

Pågående forskning

Här kommer vi att jämföra de två typerna av naturvårdsbränning (med och utan virkesuttag) för att se vilken effekt de har på arter och död ved. Föryngringen kommer också att följas under lång tid framöver.

Senast korrigerad: 2016-11-23

Kommentarer (0 st)