Punkt 6 Lite mer hänsyn

Här har ungefär 10 till 20 % av träden lämnats kvar som hänsyn. Hänsynen har delats upp på levande träd, högstubbar, fällda träd och träd där barken har skalats av.
Lite förstärkt hänsyn, 10-20 % av volymen är lämnad.
Bild: Line Djupström

Effaråsen, punkt 6.Du står nu på ett hygge där cirka 10-20 % av träden sparats för naturhänsyn. Här är den lämnade volymen fördelad på orörda levande träd, högstubbar, katade träd och träd som fällts för att bli lågor.

Ytan representerar en mellannivå av hänsyn och åtgärder. Vi söker svar på om vi vinner något på att öka hänsynen något jämfört med den nivå som brukar vara standard i skogsbruket.

När passar en mellannivå av hänsyn?

Oftast i något skötta tallskogar med inslag av äldre träd och riktigt gamla lågor och silverstubbar, grånande tjärrika stubbar utan bark som förmultnar mycket långsamt, men med lite nutida dödvedsbildning.

Pågående forskning...

Även här följer vi den döda vedens utveckling och arter som nyttjar den. Till skillnad från området med hög hänsynsnivå (punkt 3 med 30-50 % av skogen lämnad) finns större möjligheter att använda mer traditionell markberedning och plantering i föryngringsarbetet. Vi följer etableringen av självföryngrade plantor liksom planterade plantor.

...om högstubbar

Att kapa träd till högstubbar i samband med avverkning är numera en vanlig naturvårdsåtgärd för att gynna biologisk mångfald. På så vis skapas solbelyst stående död ved som blivit en bristvara i dagens brukade skogar. I dagsläget görs detta med en ganska låg frekvens, til exempel 3 högstubbar per hektar. Det är helt olikt naturliga störningar när stora koncentrerade mängder döda och döende träd skapades slumpmässigt och oregelbundet.

I detta skogsområde står ungefär 20 högstubbar per hektar. Flera studier har visat att högstubbar av både gran och olika sorters löv utnyttjas av många arter. Flera av dessa är rödlistade. Däremot finns få studier som undersöker hur effektiva högstubbar av tall är som naturvårdsåtgärd.

...om vedsvampar

För att få en uppfattning om hur svampfloran knuten till tallved ser ut i försöksområdet gjordes en inventering av signalarter (som indikerar höga naturvärden) och rödlistade svamparter över så gott som hela skogsmarksarealen. Totalt för hela försöksområdet hittades 13 rödlistade vedsvampar och 3 signalarter. Intressanta fynd var urskogsticka (Antrodia primaeva), urskogsporing (Antrodia infirma), spadskinn (Stereopsis vitellina) och smalfotad taggsvamp (Hydnellum gracilipes).

Vedsvampar är känsliga arter och deras livsmiljö är oftast de riktigt gamla lågorna. Mängden och kvaliteten på lågorna är direkt avgörande för deras existens i ett skogsbestånd. En avverkning av skogen kommer att påverka dem negativt. Kan vi skydda de gamla lågorna från att köras sönder, och samtidigt skapa nya lågor, ökar vedsvamparnas förutsättningar att leva vidare.

...och om vinster och kostnader

Hur mycket hänsyn som är tillräcklig vet vi inte, men många forskare är eniga om att ju mer desto bättre. Att lämna mer hänsyn kostar mer, och förhoppningsvis ska detta försök svara på frågan hur mycket hänsyn som är en tillfredsställande nivå både ur ett kostnads- och biologiskt perspektiv.

Senast korrigerad: 2016-11-23

Kommentarer (0 st)