Skador på kulturlämningar i praktiken

Både fornminnen och övriga kulturlämningar kan skadas av skogsbruket. Med kunskap och aktsamhet bör det gå att minimera åverkan på skogens kulturarv.
Bild: Nils Forshed

"Skador på forn- och kulturlämningar" är en av indikatorerna för miljömålet "Levande skogar". Målet för indikatorn är att "Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns."

Fortfarande skadas dock lämningar av avverkning, markberedning, vindfällning och plantering. Ett led i att minska påverkan är utbildning och dialog. Skogsbranschen tog år 2015 fram en ny gemensam standard med riktlinjer för att minska skadorna. I dialogprojektet har målbilder tagits fram för flera forn- och kulturlämningar. Läs mer om målbilder för hänsyn till kulturmiljön.

Skogsstyrelsen inventerar årligen hänsynen till kulturmiljöer

"Hänsynsinventering Kulturmiljö" är en landsomfattande, årlig inventering som beskriver hänsynen till kulturmiljöer efter avverkning och föryngringsåtgärder. Inventeringen används för att ta fram statistik och för att ge återkoppling till skogsbruket. Den ingår sedan år 2020 i Sveriges Officiella Statistik. Inventeringen görs som ett stickprov bland avverkningsanmälda objekt tre år efter avverkningen. För de kända kulturlämningarna registreras påverkan i klasserna Ingen påverkan, Ringa skada, Skada och Grov skada. En Ringa skada kan vara en lättare körskada, nedrisning eller tryckskador. En Skada är en tydlig påverkan som kan återställas, till exempel djupa körskador, medan Grov skada är en irreversibel skada som inte kan återställas.

I 2020 års uppföljning noterades den högsta andelen skadade kulturlämningar sedan inventeringen inleddes 2012. 22 % av kulturlämningarna var skadade eller grovt skadade och 39 % var påverkade.

  • Skadenivåerna skiljde sig åt mellan landsdelar. I Norra Norrland och Svealand låg de på 10 % skadade eller grovt skadade medan södra Norrland och Götaland låg på 26 %.
  • Den vanligaste orsaken till skada eller grov skada var markberedning. Ett undantag var södra Norrland där skador från vindfällda träd är vanligare än skador efter markberedning.
  • Påverkan på kulturlämningarna var mindre där kulturstubbar hade lämnats, och lägst skadenivå sågs där kulturstubbarna placerats korrekt. Där kulturstubbar använts i någon form har 92 % av kulturlämningarna varken skada eller grov skada. En kulturstubbe (en 1,3 meter hög stubbe) ska placeras utanför och runt om kutlrulämningen. Andelen kulturlämningar med korrekt placerade kulturstubbar skiljde sig mellan landsdelarna från 35 % i norra Norrland till 3 % i Götaland.
  • Kolningsanläggningar och fossila åkrar hade högst andel skador. Det är också de vanligaste förekommande lämningstyperna vid sidan av röjningsrösen. Lägst påverkan hade härdar och husgrunder.

På en annan sida har vi samlat några exempel på skador som inventerarna har hittat vid tidigare inventeringar.

Tidigare rapporter med skadeinventeringar

Skogsstyrelsens inventeringar finns tillgängliga som Rapporter på myndighetens hemsida och sedan 2020 som Statistiska Meddelanden:

Andra rapporter

Senast korrigerad: 2021-05-03

Kommentarer (0 st)