Vem äger skogen?

Enskilda skogsägare äger 48 % av den produktiva skogsmarken i landet. Cirka 30 % ägs av privata bolag och övriga privata, och 22 % av stat och övriga allmänna ägare.
Bild: Bo Göran Backström/Skogenbild

Skogsstyrelsen sammanställer uppgifter från fastighetsregistret om skogsfastigheternas areal och ägarstruktur. Uppgifterna bygger på skogsägarnas egna fastighetsdeklarationer. Rapporten för 2021 års data med uppgifter även för 1999 är en del av Sveriges officiella statistik. Riksskogstaxeringen sammanställer också statistik om olika ägargruppers innehav av produktiv skogsmark. Det publiceras varje år i Skogsdata.

Några definitioner

  • Brukningsenhet: Den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare.
  • Produktiv skogsmark: Mark som är lämplig för skogsproduktion och ej väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktion minst 1 m3sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år (definition av Riksskogstaxeringen). I fastighetstaxeringen delas den produktiva skogsmarken in i mark med respektive utan avverkningsrestriktioner. Dessa båda kategorier har slagits ihop i statistiken.
  • Lantbruksenhet: Fastighet som innehåller åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment och som är minst 2 hektar. En lantbruksenhet ska beskattas som näringsverksamhet även om den som äger fastigheten inte själv brukar den.
  • 2-hektarsregel: En fastighet vars totala areal inklusive produktiv skogsmark understiger 2 hektar klassas som tomtmark och ingår därför inte i statistiken.
  • Enskilda ägare: Fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.
  • Utbor, närbor och delvis utbor:En Närbo är boende i samma kommun där skogen ligger, en Utbo i annan kommun. Om brukningsenheten ägs av flera ägare där någon bor utanför och någon i kommunen är fastigheten Delvis utboägd.

Ägandeformer

De flesta privata skogsägare äger skog som enskild firma, men det finns också juridiska ägandeformer som kan vara aktuella. En privat skogsägare kan samäga med andra, vara en del i ett dödsbo eller ha en andel i en allmänning.

Enskild firma Enskild firma är den vanligaste och ofta bästa ägandeformen för privatägd skog i Sverige. I en enskild firma är ägaren och firman samma person. Det innebär att du slipper de begränsningar vid skogsköp som juridiska personer har och kan köpa skog av både privatpersoner och bolag. En annan fördel är att underskottet kan ackumuleras och dras av mot framtida intäkter.
Aktiebolag För en enskild person är egentligen ett aktiebolag enbart aktuellt när skogsinnehavet är väldigt stort och ger stora intäkter. Då kan aktiebolaget ge skattemässiga fördelar och också innebära en trygghet i och med att du slipper personligt ansvar för företagets skulder. Ett aktiebolag har dock begränsningar vid skogsköp, då förvärvstillstånd krävs för att få köpa skog av privatperson. För att komma runt det väljer många att låta skogen ägas av den enskilda firman, medan andra delar av verksamheten drivs av ett aktiebolag. På så sätt kan man dra nytta av fördelarna i båda bolagsformerna.
Dödsbo Ett dödsbo uppstår automatiskt när någon dör. Det omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsbon har särskilda beskattningsregler, vilket gör att det ofta kan finnas anledning att inte upplösa dödsboet direkt. Ett exempel är om den avlidnes verksamhet har ett underskott. Så snart arvskiftet sker upphör nämligen detta och kan då inte användas för att göra avdrag på inkomster.
Samägande Vid samägande äger minst två personer skogen tillsammans. Den här formen av ägande fungerar ofta väldigt bra, men inte alltid. Det beror bland annat på att delägarna måste vara överens om varje åtgärd som ska göras i skogen och är man inte det, utan vill olika saker kan det bli problem. Vid samägande av tre eller flera delägare ska en ställföreträdare utses, som svarar för den löpande förvaltningen av fastigheten.
Samfällighet När flera fastigheter äger ett skogsområde ihop kallas det för en samfällighet. En samfällighet kan antingen förvaltas direkt av delägarna eller av en särskilt bildad samfällighetsförening. Hur stora intäkter och kostnader respektive fastighet har styrs av hur stor andel de har i samfälligheten.
Stiftelse Stiftelseägd skog är en ganska ovanlig form av skogsägande. Den här typen av skogsägande kan vara intressant om du har ett specifikt ändamål med skogen som inte handlar om att skapa lönsamhet för dig personligen. Du kanske till exempel vill att avkastningen från skogen ska gå till forskning om skogsbruk. Fördelen med att då en stiftelse äger skogen är att den inte är skattskyldig, eftersom den främjar allmännyttiga ändamål.
Allmänning Allmänningsskogar har gamla historiska anor i Sverige. De ägs eller nyttjas och förvaltas gemensamt av delägarna. I kronoallmänningar är det i stället staten som står för förvaltningen. I Dalarna ersätts allmänningar av besparingsskogar. Allmänningsskogarna betraktas som samfälligheter.

Knappt hälften av skogen ägs av enskilda skogsägare

Av Sveriges knappt 24 miljoner hektar (deklarerade) produktiva skogsmark ägs 48 % av enskilda skogsägare. Knappt en tredjedel ägs av privata bolag och övriga privata (inkluderar Svenska kyrkan), och ungefär en femtedel av staten och övriga allmänna ägare. Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas.

Tabell. Produktiv skogsmarksareal fördelat på ägarklass, 2021.

Ägare Allmänna
ägare (staten och statsägda
AB)
Övriga
allmäna
ägare
(kommuner,
landsting,
stiftelser m.fl.)
Privata AB Enskilda
ägare
(fysiska
personer,
dödsbon,
enkla bolag)
Övriga privata
ägare
(kyrkan,
allmänningar,
besparings-
skogar m.fl.)
Okänd
Areal, 1000 hektar 4877 342 5813 11434 1461 1
% 20,4 1,4 24,3 47,8 6,1 0


311 000 enskilda skogsägare

Totalt finns 311 480 enskilda fysiska skogsägare (år 2021) fördelade på 221 101 brukningsenheter. Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas.

  • 39 % av skogsägarna är kvinnor. Störst andel kvinnliga skogsägare finns i Stockholms län (44 %) och lägst i Norrbotten (35 %).
  • 26 % av brukningsenheterna är utboägda (ägaren boende i annan kommun än där skogen ligger), 6 % är delvis utboägda (vid flerägarskap där minst en ägare bor inom respektive utanför kommunen) och 68 % närboägda (ägaren bor i samma kommun som brukningsenheten). Störst andel utboägda brukningsenheter finns i Dalarna (34 %) och lägst andel på Gotland (14 %). 
  • 47 % av ägarna tillhör åldersgruppen 50-69 år. 30 % av skogsägarna är 70 år eller äldre. Medelåldern har ökat från 55 till 61 år mellan år 1999 och 2021. Endast 8,6 % av skogsägarna är under 40 år.

Medelfastigheten är 34 hektar och medianinnehavet är 12 hektar

Medelfastigheten (produktiv skogsmark) hos enskilda skogsägare var 2021 34 hektar, en ökning från 30 hektar år 1999. Medianinnehavet minskade däremot från 13 hektar 1999 till 12 hektar 2021. En förklaring är att antalet skogsägare i klasserna <5 hektar samt 20-50 hektar har minskat, medan antalet skogsägare med mer än 100 hektar har ökat.

De enskilda ägarnas fastigheter är störst i Norra Norrland (49 hektar) och minst i Götaland (27 hektar). 63 % av fastigheterna är högst 20 hektar stora och 35 % är högst 5 hektar. Bara 7,7 % är större än 100 hektar och 0,8 % större än 400 hektar.

Trots att det finns ett stort antal små fastigheter är det de stora fastigheterna som utgör merparten av den enskilt ägda skogsmarksarealen. 51 % av den produktiva enskilt ägda arealen finns hos fastigheter med minst 100 hektar. Fastigheter upp till 20 hektar utgör 11 % av arealen.

Medelinnehavet för män var år 2021 40 hektar och för kvinnor 25 hektar.

Störst andel privata skogsägare finns i Götaland, där 77 % av den produktiva skogsmarksarealen är ägd av enskilda.

Trots att de flesta skogsfastigheter är små är deras sammanlagda skogsmarksareal inte så stor. 14 % av den deklarerade produktiva skogsmarksarealen (alla ägarkategorier) finns i enskilda fastigheter som är högst 50 hektar stora. 24 % finns i enskilda fastigheter större än 100 hektar.

Tabell. Produktiv skogsmarksareal, brukningsenheter och medelstorlek 2021 (källa, Skogsstyrelsens statistikdatabas).

  Enskilda skogsägare,1000 ha Enskilda ägare, % av arealen Antal brukningsenheter, enskilda ägare Medelstorlek ha, enskilda ägare
Norra Norrland 2636 35 32971 51
Södra Norrland 2525 42 37883 46
Svealand 2542 46 62367 28
Götaland 3732 77 105947 27
Hela landet 11434 47 226168 34



Senast korrigerad: 2022-11-03
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (3 st)

Christer · 2020-03-03
De två första kolumnerna ska väl inte summeras för att få statistik över landet som helhet eftersom det anges per 1000 ha, dvs ett täthetsmått?
Svar från Skogskunskap · 2020-03-03
Hej Christer, Den nedersta tabellens första kolumner visar arealerna för alla skogsägare och för enskilda skogsägare som en delmängd av alla. Dessa ska inte summeras. / Skogskunskap
Tomas Torbjörnsson · 2020-08-30
"Största åldersgruppen är 50-65 år (36 %). 43 % av skogsägarna är 65 år eller äldre" Det ser motsägelsefullt ut att presentera siffrorna på det sättet. (43% är ju mer än 36%)
Svar från Skogskunskap · 2020-08-30
Hej Tomas, du har rätt att det är luddigt uttryckt. Den största enskilda åldersgruppen (beroende på hur man drar gränserna) är i detta fall den nämnda 50-64 år. Jag har nu specificerat de två åldersgrupper som är äldre (som tillsammans blir 43 %, det är riktigt). / Hälsningar Skogskunskap
Minna · 2021-02-09
Hej från Helsingfors, jag skriver en liten artikel, en jämförelse mellan Finland och Sverige, om skogsägande. Vad är skogsäagares medelålder i Sverige? Vet ni varför äger dom skog? T.ex. i Finland den största motiven är "ekonomisk trygghet när man blir gammal". Tack!
Svar från Skogskunskap · 2021-02-09
Hej Minna, lite information om svenska skogsägare finns i Skogsstyrelsens rapport från 2018 som är länkad på sidan. När det gäller drivkrafterna för skogsägare kan den årliga Skogsbarometern ge vägledning, se den senaste: https://www.swedbank.se/share/news/insikt---marknadsnyheter/skogsbarometern-2020.html Hälsningar Skogskunskap