Skogstermer

Det finns gott om fackuttryck inom skogen. Som skogsägare bör du känna till de vanligaste, det underlättar kontakterna med virkesköpare, rådgivare och myndigheter. Och läsningen av Skogskunskap.
Bild: Mats Hannerz

Stöter du på något ord i Skogskunskap som du vill veta mer om kan du alltid leta i Ordlistan.

Vanliga skogsvårdsbegrepp förklaras senare i Skoglig grundkurs.

Ståndort

En växtplats som har något så när enhetliga förhållandet, till exempel fuktighet, markvegetation och jordart. Olika ståndorter kan kräva olika skogsskötsel, och passa för olika trädslag. Här kan du läsa mer om ståndortsplanering.

Bestånd

Ett stycke skog som sköts på ett likartat sätt, det vill säga röjs, gallras och föryngringsavverkas samtidigt. Ett bestånd kan vara allt från ett halvt till tiotals hektar stort.

Utdrag ur skogsbruksplan, karta

Bestånd, eller avdelningar, är en vanlig indelningsgrund i en skogsbruksplan. 

Hektar

Det vanligaste måttet för yta i skogen. Ett hektar är 100x100 meter. Många skogliga mått anges per hektar, till exempel virkesförråd, stammar eller värde. Bestånd och skogsfastigheter anges också i hektar. 1 km² är 100 hektar.

Numera använder inte många måttet tunnland, men det kan vara bra att känna till att det är ungefär 0,49 hektar. En fotbollsplan varierar i storlek men ett vanligt mått är 60x90 meter, alltså 0,54 hektar. Det är därför skogliga arealer ofta översätts till två fotbollsplaner per hektar.

Ungefär ett hektar, foto Mats Hannerz

Ett hektar, det vanligaste ytmåttet i skogen. Foto Mats Hannerz.

Kubikmeter

Skogen mäts i kubikmeter. Skogskubikmeter (m3sk) är volymen av stammen inklusive bark, men utan grenar och stubbe. En 26 meter hög gran med en brösthöjdsdiameter på 32 cm är ungefär 1 m3sk. När träden har avverkats och ligger i trave kan volymen räknas som fastkubikmeter på eller under bark (m3fpb eller m3fub), eller som kubikmeter toppmätt volym (m3to). Om det är flisat används kubikmeter stjälpt mått (m3s).

I skogsbruket pratar entreprenörer och virkesköpare ofta om "meter" när de menar kubikmeter. "Fubbar" är också ett vanligt uttryck, det betyder helt enkelt fastkubikmeter under bark.

Virkesförråd

Ett mått på hur många kubikmeter virke som står i skogen. Virkesförrådet mäts oftast i skogskubikmeter per hektar. Här kan du räkna ut virkesförrådet om du vet övre höjd och grundyta.

Brösthöjd

1,3 meter över markytan är en "arbetsvänlig" höjd för att mäta hur tjocka träden är. Diametern i brösthöjd är ett vanligt ingångsmått när man ska räkna ut virkesförrådet, avverkningskostnaden eller något annat. Åldern mäts också oftast i brösthöjd.

Årsringsmätning borrar träd. Foto Mats Hannerz.

Brösthöjd är en bra nivå för att mäta diameter (klava) eller mäta trädens ålder med årsringsborr. Foto Mats Hannerz.

Medelhöjd och övre höjd

Det finns många sätt att mäta medelhöjd, och ju mer skiktad skogen är desto mer komplicerat blir det att jämföra olika mått. Ett robust och vanligt mått är Övre höjd. Det är medelvärdet av höjden på de 100 grövsta träden per hektar. Praktiskt mäts det som medelhöjden av de två grövsta träden på en cirkelyta med 10 meters radie (vilket inte är matematiskt exakt provytestorlek, men tillräckligt bra). Den övre höjden används i många verktyg för att räkna ut virkesförråd, gallringsbehov med mera.

Övre höjd

Övre höjden mäts ofta som medelhöjden av de två grövsta träden på en cirkelprovyta med 10 meters radie. Övre höjd=(H1+H2)/2.

Grundyta

Grundytan är ett mått på summan av tvärsnittet av alla stammar i beståndet. Det mäts oftast i brösthöjd och anges i kvadratmeter per hektar (m2/hektar). Grundytan är enkel att mäta med ett relaskop, och det används när man ska räkna ut till exempel gallringsbehovet eller virkesförrådet.

Grundyta, schematisk bild

Grundytan är summan av tvärsnittet av alla stammar, oftast på 1,3 meters höjd.

Bonitet

Ett mått på hur snabbt skogen växer i genomsnitt under ideala förhållanden". Boniteten anges oftast i skogskubikmeter per hektar och år i medeltal under en hel omloppstid. Här kan du räkna ut boniteten om du vet ståndortsindex.

Ståndortsindex

Ett annat mått som anger hur bördig marken är, och som används för att räkna ut hur snabbt skogen kan växa. Ståndortsindex står i alla skogsbruksplaner. För gran och tall används H100-systemet. Det bygger på hur höga de grövsta träden är vid 100 års ålder.

En G24 betyder att de grövsta granarna har nått 24 meters höjd vid 100 års ålder. Ståndortsindex kan översättas till bonitet när du vet läge i landet och en del annat. Här kan du räkna ut ståndortsindex.

Omloppstid

Beståndets livscykel från planta till avverkningsmogen skog. Omloppstiden från föryngring till föryngringsavverkning kan variera från 50 år i södra Sverige till en bra bit över 100 år i norra Sverige. Snabbväxare som hybridasp och hybridlärk kan ha betydligt kortare omloppstider.

Skogsvårdslagen har regler för hur gammalt ett bestånd måste vara för att få avverkas (kallas LÅS, Lägsta Ålder för Slutavverkning). Åldern beror på markens bördighet, och det skiljer också lite mellan Norrland och resten av Sverige. Oftast slutavverkas bestånden mycket senare än LÅS, det är ju den undre gränsen. Läs mer om lägsta slutavverkningsålder.

Senast korrigerad: 2016-11-29

Kommentarer (0 st)