Skoglig grundkurs

Välkommen till den korta versionen av Skogskunskap - Skoglig grundkurs. Här ger vi en översikt av de vanligaste begreppen och åtgärderna. Sedan är du mogen att surfa i övriga Skogskunskap.
Bild: Bosse Backström/SKOGENbild

Nästan all skog i Sverige sköts med trakthyggesbruk. Det betyder att ett stycke skog (ett bestånd eller avdelning) skördas, föryngras, röjs, gallras och slutavverkas igen. Beståndet är likåldrigt.

Trakthyggesbruk och blädningsbruk är två olika skogsskötselsystem

Trakthyggesbruk är ett av två så kallade skogsskötselsystem. Det andra är blädningsbruk. I blädningsbruket är marken aldrig helt kal ("hyggesfritt") och det finns träd i alla storleksklasser. Mer av små än av stora. Träden skördas ett och ett när de är mogna. I det mer renodlade blädningsbruket delar man inte in skogen i bestånd. 

Blädningsbruk är ovanligt i Sverige. I Skoglig grundkurs koncentrerar vi oss därför på trakthyggesbruk. Vill du läsa mer om blädning och andra hyggesfria metoder, gå till sektionen Hyggesfritt.

Enskiktad och flerskiktad skog, illustration Bo Persson

I trakthyggesbruket är bestånden oftast enskiktade och likåldriga. I blädningsbruket finns träd i alla storleks- och åldersklasser. Illustration Bo Persson.

Många sätt att bedriva trakthyggesbruk, med och utan hyggen

Även trakthyggesbruket kan, trots sitt namn, bedrivas utan kala hyggen. Ett exempel är skärmskogsbruk, där skogen glesas ut tills det kommit upp en ny ungskog innan de äldre träden kan tas bort.

Inom trakthyggesbruket finns mängder med sätt att variera skogsskötseln. I Skoglig grundkurs går vi igenom "standardprogrammen" för tall och gran. Kan du dem, kan du lättare göra avsteg när du har något särskilt mål med skogen. För lövskogen är råden ofta lite annorlunda. Läs mer i sektionen Sköta lövskog. Självklart visar du hänsyn till naturmiljön, kulturspår, vatten och sociala värden vid alla åtgärder. Det återkommer vi till.

Skogsbrukets kretslopp, från föryngring till slutavverkning

Skogsbrukets kretslopp

Skogsbrukets kretslopp. Foton Mats Hannerz (bakgrund och 4, 5) och SKOGENbild (nr 1, 2, 3).

I trakthyggesbruket pratar man om att skogen har en omloppstid - från föryngring till föryngringsavverkning. Omloppstiden kan variera från knappt 50 år för en bördig granskog i söder till över 120 år för en mager tallskog i norr. Med snabbväxande lövträd kan omloppstiden bli ännu kortare, medan en ekskog kan behöva växa tills den är 150 år. Biologiskt kan förstås träden och skogen bli betydligt äldre, till nytta för många av skogens invånare, men här koncentrerar vi oss på skogsbruk för att producera virke.

1. Föryngring

Skogen föryngras genom plantering, sådd eller naturlig föryngring under fröträd. Maskinell markberedning är oftast nödvändigt för att föryngringen ska lyckas.

2. Röjning

Röjningen görs när skogen nått 2-4 meters höjd. Beståndet glesas ut för att de kvarvarande träden ska växa bättre.

3. Gallring

Ungefär en tredjedel av all avverkning utförs som gallring, där beståndet stegvis glesas ut. Gallringen görs nästan alltid med maskin. Gallringen är både en beståndsvårdande åtgärd - de träd som ska vara kvar till slutavverkningen ska vara grova av bra kvalitet - och ett sätt att få ut virke och pengar ur skogen tidigt jämfört med att vänta till slutavverkningen.

4. Föryngringsavverkning (slutavverkning)

När beståndet är ekonomiskt moget görs en slutavverkning. Den kan ske vid 50-120 års ålder beroende på läge i landet och markens bördighet.

5. Virkestransport

Virket hämtas ut med timmerbilar vid virkesavlägg och körs till industrin. Vägar är viktiga i skogsbruket.

En åtgärd påverkar en annan

Plantering, röjning, gallring

Foton från SKOGENbild.

Om du lyckas med föryngringen får du en växtlig ungskog där huvudstammarna (de som ska bli framtidens bestånd) får ett försprång och håller tillbaks konkurrerande träd. Det minskar behovet av röjning. 

Om du gör röjningen i tid och tillräckligt hårt skapar du en stormfast och välväxande skog som blir värdefull när den når gallringsfasen. Och i gallringen gör du dina urval och formar beståndet så att slutprodukten får högsta värde. Åtgärderna hänger alltid ihop.

På samma sätt påverkar dina åtgärder möjligheterna att lämna naturhänsyn vid slutavverkningen. Om du inte sparar löv i röjningen eller om du gallrar bort biologiskt värdefulla träd i gallringen så finns inte så mycket kvar till mångfalden när det är dags för slutavverkning.

Senast korrigerad: 2016-11-29

Kommentarer (0 st)