Trädslagsval

Tall och gran, följt av björk, dominerar den svenska skogen. Men det finns många fler trädslag att välja på, både inhemska och introducerade.
En klassiskt ungskog: gran på den friska marken, björk i svackan, tall på höjden.
Bild: Mats Hannerz

Den svenska skogen är ganska artfattig jämfört med till exempel Centraleuropa eller Nordamerika. Tall, gran och björk står för över 90 % av virkesförrådet.

Trädslag i Sverige, diagram.

Källa: Skogsstyrelsen, virkesförrådet fördelat på trädslag 2001-2005.

Gran och tall är huvudträdslagen i svenskt skogsbruk. Därför koncentrerar sig kunskapssystemet på dessa trädslag. Björk är vårt tredje vanligaste trädslag. Björken förekommer ofta insprängd i gran- och tallskog, och är ett alternativ till barrträden på fuktig mark. Anläggning och skötsel av lövträdsbestånd hittar du i Sköta lövskog.

Flera utländska barrträdsarter kan komma i fråga för plantering. I norra Sverige är contortatallen och sibirisk lärk de vanligaste. I södra Sverige kan bl.a. hybridlärk, sitkagran och douglasgran vara aktuella.

På merparten av den svenska skogsmarken behöver vi bara välja mellan några få trädslag.

Huvudreglerna är därför enkla:

  • Tall på torr och frisk mark med lägre bördighet
  • Gran på bördigare mark som är frisk eller fuktig
  • Vårtbjörk passar på frisk mark, och glasbjörk på fuktig mark
  • Contortatall kan vara ett alternativ på torra och friska marker i Norrland och norra Svealand
  • Blandskog passar på många marker. Gran och tall är bra på medelgoda marker. En inblandning av björk är bra i de flesta skogar, framför allt de fuktiga.

Glöm inte lövträden

I sammanställning i detta avsnitt har vi tagit upp trädslagen i våra barrskogar, men vi har ju också en mångfald av intressanta lövträdsarter. Dessa hittar du i sektionen Sköta lövskog.

Tall

Tallen är ett pionjärträd som växer snabbt i ungdomen.

Tallen hävdar sig bra på torr mark, grovkornig jord, tunna humuslager och markvegetationstyper med blåbår, lingon eller sämre. Tall växer också bra på frisk mark. Den tål frost bättre än gran och har mindre anspråk på vatten och näring.

Typiska tallmarker är ofta lämpliga för naturlig föryngring med fröträd, men bra tallskogar kan också skapas med plantering och sådd. Plantering har fördelen att det går att välja förädlade och mer snabbväxande plantor.

Gran

Granen är ett sekundärträd som tål skugga och trängsel.

Granen har större krav än tallen på tillgång på vatten och näring, och den hävdar sig bäst på bördigare ståndorter. Granen trivs på frisk mark med god vattenförsörjning av örttyp eller bredbladig grästyp. Granen lämpar sig också på högförmultnade, näringsrika torvjordar och finkorniga jordar med hög markfuktighet, rörligt markvatten och mäktigt jordlager.

Granen är känslig för frost under vegetationsperioden, särskilt vid skottskjutningen på försommaren. Detta i kombinationen med skuggtålighet gör att granen växer bra under en skärm av t.ex. lövträd.

Contortatall

Contortatallen växer inte naturligt i Europa utan är införd från Nordamerika. Den är ett utpräglat pionjärträdslag som växer snabbt i ungdomen.

Contortatallen passar bäst på torra och friska marker med medelgrova och grova jordar. Den kan vara lämplig på tallmarker med knäckesjuka samt på marker med mycket ljung. Undvik contortatall i vindexponerade lägen, eftersom den har sämre stabilitet än tall.

Föryngringen av contorta är reglerad i skogsvårdslagen.

Björk

Björk är vårt vanligaste lövträd. Den förekommer i två arter, vårtbjörk och glasbjörk.

Vårtbjörk växer snabbare på god mark och ska därför gynnas när man kan välja. Den växer bäst på frisk mark med örttyp och medelgrov jord.

Glasbjörken trivs bättre än vårtbjörk på fuktig mark, men den förekommer även på frisk mark.

Björkbestånd kan med fördel anläggas genom naturlig föryngring på:

  • Fuktiga marker som gränsar till vattendrag och sjöar
  • Frostlänta marker där gran har svårt att etablera sig
  • Mindre fuktsvackor insprängda i barrbestånd
  • Ur landskapsvårdssynpunkt värdefulla objekt.

Självklart kan björk också planteras eller sås, t.ex. vid beskogning av nedlagd åkermark.

Lärk

Det finns flera lärkarter som kan vara alternativ till gran på medelgoda ståndorter. I Norrland kan sibirisk lärk odlas. I södra Sverige kan hybridlärken, som är en korsning mellan europeisk och japansk lärk, växa mycket bra.

Sitkagran

Sitkagranen växer naturligt längs Stilla Havs-kusten i Nordamerika. Den är motståndskraftig mot salt, klarar varma vintrar och kan växa bra längs kusten i sydvästra Sverige.

Svartgran

Svartgranen växer över hela norra Nordamerika. Den är framför allt ett alternativ på näringsfattiga och frostutsatta lokaler, t.ex. torvmarker. På medelgod-god fastmark kan den inte tävla med granen.

Douglasgran

Douglasgranen växer naturligt i nordvästra Nordamerika. Den kan ge hög produktion på bördiga marker i milda klimatlägen i Sverige, men den är mycket frostkänslig under ungdomsstadiet.

Tänk på vid användning av utländska trädslag

Användningen av utländska trädslag är reglerad i skogsvårdslagen. Skogsägaren ska i förväg anmäla till Skogsstyrelsen när han avser att använda skogsodlingsmaterial av utländska trädarter på en areal om minst 0,5 hektar.

Senast korrigerad: 2018-11-21
Barr
Plantor
Föryngring
Skogsodlingsmaterial
Ståndort

Kommentarer (0 st)