Vem äger skogen?

Enskilda skogsägare äger 48 % av den produktiva skogsmarken i landet. Cirka 30 % ägs av privata bolag och övriga privata, och 22 % av stat och övriga allmänna ägare.
Bild: Bo Göran Backström/Skogenbild

Skogsstyrelsen tillhandahöll tidigare officiell statistik om skogsägandet i Sverige men det upphörde i och med att Skogsstatistisk Årsbok lades ned 2014. Skogsstyrelsen har dock sammanställt uppgifter från Skatteverkets fastighetsregister i en rapport som avser år 2017. Riksskogstaxeringen sammanställer också statistik om olika ägargruppers innehav av produktiv skogsmark. Det publiceras varje år i Skogsdata.

Några definitioner

  • Brukningsenhet: Den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare.
  • Produktiv skogsmark: Mark som är lämplig för skogsproduktion och ej väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktion minst 1 m3sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år (definition av Riksskogstaxeringen). I fastighetstaxeringen delas den produktiva skogsmarken in i mark med respektive utan avverkningsrestriktioner. Dessa båda kategorier har slagits ihop i statistiken.
  • Lantbruksenhet: Fastighet som innehåller åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment och som är minst 2 hektar. En lantbruksenhet ska beskattas som näringsverksamhet även om den som äger fastigheten inte själv brukar den.
  • 2-hektarsregel: En fastighet vars totala areal inklusive produktiv skogsmark understiger 2 hektar klassas som tomtmark och ingår därför inte i statistiken.
  • Enskilda ägare: Fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.
  • Utbor, närbor och delvis utbor:En Närbo är boende i samma kommun där skogen ligger, en Utbo i annan kommun. Om brukningsenheten ägs av flera ägare där någon bor utanför och någon i kommunen är fastigheten Delvis utboägd.

Ägandeformer

De flesta privata skogsägare äger skog som enskild firma, men det finns också juridiska ägandeformer som kan vara aktuella. En privat skogsägare kan samäga med andra, vara en del i ett dödsbo eller ha en andel i en allmänning.

Enskild firma Enskild firma är den vanligaste och ofta bästa ägandeformen för privatägd skog i Sverige. I en enskild firma är ägaren och firman samma person. Det innebär att du slipper de begränsningar vid skogsköp som juridiska personer har och kan köpa skog av både privatpersoner och bolag. En annan fördel är att underskottet kan ackumuleras och dras av mot framtida intäkter.
Aktiebolag För en enskild person är egentligen ett aktiebolag enbart aktuellt när skogsinnehavet är väldigt stort och ger stora intäkter. Då kan aktiebolaget ge skattemässiga fördelar och också innebära en trygghet i och med att du slipper personligt ansvar för företagets skulder. Ett aktiebolag har dock begränsningar vid skogsköp, där förvärvstillstånd krävs för att få köpa skog av privatperson. För att komma runt det väljer många att låta skogen ägas av den enskilda firman, medan andra delar av verksamheten drivs av ett aktiebolag. På så sätt kan man dra nytta av fördelarna i båda bolagsformerna.
Dödsbo Ett dödsbo uppstår automatiskt när någon dör. Det omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsbon har särskilda beskattningsregler, vilket gör att det ofta kan finnas anledning att inte upplösa dödsboet direkt. Ett exempel är om den avlidnes verksamhet har ett underskott. Så snart arvskiftet sker upphör nämligen detta och kan då inte användas för att göra avdrag på inkomster.
Samägande Vid samägande äger minst två personer skogen tillsammans. Den här formen av ägande fungerar ofta väldigt bra, men inte alltid. Det beror bland annat på att delägarna måste vara överens om varje åtgärd som ska göras i skogen och är man inte det, utan vill olika saker kan det bli problem. Vid samägande av tre eller flera delägare ska en ställföreträdare utses, som svarar för den löpande förvaltningen av fastigheten.
Samfällighet När flera fastigheter äger ett skogsområde ihop kallas det för en samfällighet. En samfällighet kan antingen förvaltas direkt av delägarna eller av en särskilt bildad samfällighetsförening. Hur stora intäkter och kostnader respektive fastighet har styrs av hur stor andel de har i samfälligheten.
Stiftelse Stiftelseägd skog är en ganska ovanlig form av skogsägande. Den här typen av skogsägande kan vara intressant om du har ett specifikt ändamål med skogen som inte handlar om att skapa lönsamhet för dig personligen. Du kanske till exempel vill att avkastningen från skogen ska gå till forskning om skogsbruk. Fördelen med att då en stiftelse äger skogen är att den inte är skattskyldig, eftersom den främjar allmännyttiga ändamål.
Allmänning Allmänningsskogar har gamla historiska anor i Sverige. De ägs eller nyttjas och förvaltas gemensamt av delägarna. I kronoallmänningar är det i stället staten som står för förvaltningen. I Dalarna ersätts allmänningar av besparingsskogar. Allmänningsskogarna betraktas som samfälligheter.

Knappt hälften av skogen ägs av enskilda skogsägare

Av Sveriges 23,5 miljoner hektar produktiva skogsmark ägs 48 % av enskilda skogsägare. Knappt en tredjedel ägs av privata bolag och övriga privata (inkluderar Svenska kyrkan), och ungefär en femtedel av staten och övriga allmänna ägare.

Tabell. Produktiv skogsmarksareal fördelat på ägarklass, 2017.

Ägare Staten Statsägda AB Övriga allmänna Privata AB Enskilda Övriga privata Okänd
Areal, 1000 hektar 1750 3117 337 5608 11323 1444 1
% 7,4 13,2 1,4 23,8 48,0 6,1 0


320 000 enskilda skogsägare

Totalt finns 319 649 enskilda skogsägare (år 2017) fördelade på 228 998 brukningsenheter.

  • 38 % av skogsägarna är kvinnor
  • 26 % är utbor (boende i annan kommun än där skogen ligger), 7 % är delvis utbor (vid flerägarskap där minst en ägare bor inom respektive utanför kommunen) och 67 % närbor (ägaren bor i samma kommun som brukningsenheten)
  • Största åldersgruppen är 50-65 år (36 %). 43 % av skogsägarna är 65 år eller äldre.

Medelfastigheten är 49 hektar

Fastigheterna är större i Norra Norrland (77 hektar) och minst i Götaland (39 hektar). 63 % av fastigheterna är högst 20 hektar stora. Bara 7,5 % är större än 100 hektar och 2,4 % större än 200 hektar.

Störst andel skogsägare finns i Götaland, där 78 % av den produktiva skogsmarksarealen är ägd av enskilda.

Tabell. Produktiv skogsmarksareal, brukningsenheter och medelstorlek 2017.

  Alla skogsägare, 1000 ha Enskilda skogsägare,1000 ha Enskilda ägare, % Antal brukningsenheter, enskilda ägare Medelstorlek ha, enskilda ägare
Norra Norrland 7475 2552 34 33274 77
Södra Norrland 5944 2497 42 38162 65
Svealand 5358 2550 48 63174 40
Götaland 4803 3724 78 94388 39
Hela landet 23580 11323 48 228998 49



Senast korrigerad: 2019-03-29

Kommentarer (0 st)