Skogliga mått på webben

Laserskanning, flygbilder och satelliter har öppnat en ny värld av information om skogen. Skogsägare kan hämta mycket data från nätet, bland annat från Skogliga grunddata.
Laserskanning med flygplan kartlägger den svenska skogen.
Bild: Lantmäteriet

En hel del av den insamlade informationen är fritt tillgänglig via myndigheternas hemsidor, annat är knutet till den egna fastigheten (Skogsstyrelsens Mina sidor) och ytterligare annat kan laddas ned i GIS-verktyg och skogsbruksplaner. Här fokuserar vi på det som kan hittas i Skogliga grunddata och som är fritt tillgängligt.

Vill du se hur skogliga geodata (digitala data som kan kopplas till en geografisk plats) används i praktiken? I en slinga på fastigheten Bredvik i Uppland beskriver Skogskunskap hur olika kartmaterial ger information för den skogliga planeringen.

Skogliga grunddata

Skogsstyrelsens hemsida finns kartor som beskriver skogen (volym, medelhöjd, grundyta, biomassa med mera) och marken (lutning, terräng, markfuktighet). Uppgifterna bygger på en kombination av olika datakällor från Lantmäteriet, Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen. Geodata (digitala geografiska data) kan laddas ned och användas i egna GIS-applikationer (geografiska informationssystem). Kartorna kan också öppnas direkt som en karttjänst på datorn eller i webbapplikationen Skogliga grunddata. Förutom skogliga grunddata visar kartorna yttre gränser för avverkningsanmälda områden och utförda avverkningar samt, inte minst, Skogens pärlor (se nedan).

Är du skogsägare kommer du åt alla kartfunktioner i Mina sidor, där du kan göra beräkningarna på dina egna bestånd.

Skogliga-grunddata-intro_1200px.jpg
 Skogliga grunddata öppnas från Skogsstyrelsens hemsida.

Laserskanning har gett underlaget

Åren 2009–2016 samlade Lantmäteriet in data in från hela Sverige med hjälp av laserskanning från flygplan. Tillsammans med uppgifter från Riksskogstaxeringens provytor har data kunnat översättas till skogliga mått som höjd, volym och grundyta. Men skogen förändras ständigt – den växer, avverkas och drabbas av skador från granbarkborre, stormar och bränder. Uppgifterna blir därför snabbt föråldrade och år 2018 startade ett nytt omdrev med laserskanning med gemensam finansiering från staten och skogsnäringen. Arbetet pågår, och man räknar med 6–7 års arbete för att kunna täcka hela Sverige innan det är dags att börja om.

Laserskanning använder en smal ljuspuls (laserstråle) som skickas ut från ett mätinstrument (som i fallet med skog sitter på ett flygplan) och som studsar tillbaks till instrumentet. Resultatet av alla pulser blir en punktsvärm som ger en avbildning av den mark och de träd som planet flyger över. Det är dessa punktsvärmar som kan räknas om till skogliga data. Den tekniska utvecklingen och beräkningsmetodiken går snabbt framåt, och därför kan hela tiden nya uppgifter om skogen tolkas från det data som skanningen samlar in.

Punktsvarm-fran-laserskanning-Lantmateriet_1200x675px.jpgLaserstrålarna reflekteras mot marken och objekt och ger en avbild av terräng, träd, stenar och annat som strålarna träffar. Dessa data bearbetas till skogliga data. Foto: Lantmäteriet.

Välj bland många kartor

I skogliga grunddata går det att zooma in till ett mindre område och välja mellan en mängd kartor. Här är några exempel från skogen norr om byn Korpåsen på gränsen mellan Hälsingland och Medelpad. Utöver dessa exempel har Skogliga grunddata kartor som visar behov av gallring och satellitbilder av olika slag.

Lantmäteriets karta

Här finns ortnamn, vägar, vattendrag med mera. Det går att välja vilka objekt som ska visas.

Skogliga-grunddata-Korpåsen-karta_1200x675px.jpg
Lantmäteriets karta. Här syns bland annat en nyckelbiotop i mitten och avverkade skogar, både yngre och äldre (den vita texten tillagd av Skogskunskap).

Skogliga grunddata – skog

Kartan visar volym, medelhöjd, medeldiameter, grundyta och biomassa för ett bestånd som kan ritas in. Vid ”val av karta” i toppmenyn kommer denna och andra kartor upp som alternativ. Genom att hålla musen på kartalternativet kommer en sidomeny upp där det är möjligt att välja vilket skogligt mått som ska visas (i exemplet i bilden valdes Trädhöjd). Skogliga grunddata kommer att kompletteras med trädslag i en nära framtid.
En viktig faktor är när laserskanningen är gjord – hela Sverige skannas ju inte samtidigt. Det framgår i informationen för varje bestånd när det är gjort. Om data är flera år gammalt har ju skogen växt (eller kanske avverkats eller skadats). Med knappen Virkesförråd i toppmenyn går det att räkna upp virkesförrådet till dagens tillstånd efter att man har angett markens bonitet (bördighet), om skogen är ung, medelålders eller äldre och om det har utförts någon gallring.

Skogliga-grunddata-Korpåsen-trädhöjd_1200x675px.jpg
I kartan Skogliga grunddata – skog kan man rita in ett bestånd och hämta information om det skogliga tillståndet. I det inritade beståndet på 20,7 hektar är volymen uppskattad till 214 m3sk per hektar, grundytan till 30 m2 och medelhöjden till 14 meter. Här syns också att data baseras på laserskanning gjord i juni 2020. (Vit stor text tillagd av Skogskunskap).

Markfuktighet

I kartan Skogliga grunddata – mark kan man välja mellan att visa fördelningen av blöt mark eller markfuktighet (djup till grundvattnet). Kartan är värdefull vid planering av terrängkörning genom att fuktigare partier kan undvikas som körstråk.

Skogliga-grunddata-Korpåsen-markfuktighet-SLU_1200x675px.jpg
SLU:s markfuktighetskarta visar sannolikheten att marken klassats som blöt. Den ersätter en tidigare markfuktighetskarta som visade avståndet ner till en modellerad grundvattenyta. Liknande markfuktighetskartor används vid avverkningsplanering för att kunna lägga körstråk så att risken för mark- och vattenskador minimeras.

Flygfoton idag och historiskt

Det finns flygfoton från Lantmäteriet som kan ses både i färg och i infrarött. Dessutom går det att välja historiska flygbilder som gör det möjligt att följa hur landskapet förändrats över tid. I exempelområdet finns flygbilder från 2016, 2011, 2002 och 1962.

Skogliga-grunddata-Korpåsen-flygfoto-1962_1200x675px.jpg

Skogliga-grunddata-Korpåsen-flygfoto-2016_1200x675px.jpg
Flygfoton med 54 års mellanrum. De historiska flygbilderna gör det möjligt att läsa av hur skogslandskapet har förändrats över tid genom att det går att se var det fanns hyggen, gammal skog, tidigare jordbruksmark och mycket mer.

Avverkningar

I kartan går det också att läsa ut både anmälda och utförda avverkningar, både nya och lite äldre.

 Skogliga-grunddata-Korpåsen-avverkning_1200x675px.jpg
Avverkningar visas för olika tidsperioder, från nyligen avverkat (1-3 år sedan) upp till äldre avverkningar (> 10 år). Kartan visar också anmälda avverkningar. (Text och streck tillagt av Skogskunskap).

Skogens pärlor

Skogens pärlor är en del av karttjänsterna från Skogsstyrelsen. Här visas värdefulla skogsmiljöer och kulturlämningar i svenska skogar. Över en halv miljon objekt finns inlagda. Bland naturvårdsobjekten hittas biotopskydd, naturvårdsavtal, nyckelbiotoper, sumpskogar, naturvärden, Natura 2000-områden, nationalparker och naturreservat. Kulturvärden (fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar samt objekt från skog- och historia hittas också i kartorna. Dessutom går det att söka arter rapporterade till Artdataportalen inom ett begränsat område (förutsätter att kartan är inzoomad till högst 1:25000).

Skogliga-grunddata-Skogens-pärlor_1200x675px.jpg

Här syns kulturhistoriska objekt, nyckelbiotoper och naturvärden. Genom att klicka på ”Identifiera” på listen kan man peka på objektet och få mer information. Exempel från ett område söder om Kalmar.

Skogliga-grunddata-Skogens-pärlor-arter_1200x675px.jpg

Artportalen, som drivs av SLU Artdatabanken, innehåller rapporterade fynd. Genom att ange ett begränsat område kan man få upp information om vilka fynd som har rapporterats i området. Exempel från ett område söder om Kalmar.

 

Senast korrigerad: 2021-07-01

Kommentarer (0 st)