Redskap för mätning av skogen

Det krävs inga stora investeringar för att kunna göra enkla mätningar i den egna skogen. En klave, höjdmätare, tillväxtborr, ett måttband och relaskop räcker långt.

De som jobbar professionellt med mätning av skog använder nästan alltid digitala klavar och höjdmätare, men som vanlig skogsägare kan du göra mycket med de enklare redskapen. Idag finns också appar som gör att en del av verktygen kan ersättas av en smartphone.

Klave - mäter trädets diameter

Klave_wikipedia_1200x675px.jpg
Enkla klavar. Den övre passar bra för skog. Foto: Wikipedia

En klave är i regel ett skjutmått, modell större, som används för att mäta träds och stockars diameter. Klaven är normalt graderad i millimeter eller centimeter (förr var det vanligt med tum, och en "tummare" var den som mätte stockarna vid avverkningen eller virkesavlägget). Klaven läggs an mot barken, oftast i brösthöjd (1,3 meter över marken). För att få ett ännu säkrare mått kan trädet korsklavas och medelvärdet beräknas.

Klave_Cecilia_Rooth_1200x675px.jpg
För grova träd kan det behövas rejälare klavar. Den här klarar av en 95 cm tjock ek. Foto: Mats Hannerz.

Höjdmätare

Höjdmätare_Suunto_foto_Anna-Franck_1200x675px.jpgHöjdmätning med Suunto höjdmätare. Foto: Anna Franck.

Instrumentet används för att mäta höjden på rotstående träd. Höjdmätaren använder vinkelmätning för att räkna ut höjden när man står på ett visst avstånd från trädet, vanligen 15 eller 20 meter som kan mätas med ett måttband. De senaste decennierna har höjdmätaren Suunto varit vanligast. Fram till 1960-talet användes Christens höjdmätare, ett enklare hjälpmedel som mätte höjden genom att bestämma trädets längd i jämförelsen med en 5-metersstång, och däremellan har många äldre skogsägare stött på Blume-Leiss höjdmätare.

Blume-Leiss-Christens-höjdmätare_1200x675px.jpgBlume-Leiss höjdmätare till vänster (foto Lycksele skogsmuseum) och Christens höjdmätare till höger (foto okänd). Christens höjdmätare beskrivs så här: ”Staven ställs mot ett stående träd och därefter tar man verktyget på bilden och håller det på utsträckt arm och går så långt från trädet att man kan syfta in staven vid referensmarkeringarna på verktyget”.

Relaskop – mäter grundytan

Relaskop_Mats_Hannerz_1200x675px.jpg
Foto: Mats Hannerz.

Ett relaskop bör alltid finnas med i skogsägarens ficka. Det är ett fiffigt och enkelt instrument som används för att mäta beståndets grundyta, det vill säga tvärsnittsarean per hektar av alla träd. Normalt mäts grundytan i brösthöjd (1,3 meter över marken). Grundytan från en punkt mäts genom att sikta genom en öppen spalt mot alla träd varvet runt. Om trädet är större än hela spalten räknas det in, annars inte. Antalet träd som fyller ut spalten räknas ihop och det motsvarar grundytan per hektar.

Saknar du ett relaskop? Tumnageln kan fungera i nödfall, om förhållandet mellan nagels bredd och armens längd är 1:50.

Läs mer om hur du använder relaskopet och hur det fungerar.

Tillväxtborr

IMG_2104-årsringsmätning-borrar-träd_Mats_Hannerz_1200x675px.jpgBorra i brösthöjd och sikta mot märgen. Foto: Mats Hannerz.

En tillväxtborr (årsringsborr) är en ihålig spiralborr som används för att ta ut en borrkärna ur ett träd. Årsringarna räknat från märgen till barken avslöjar hur gammalt trädet är på den höjd borrprovet togs. Borrprovet tas normalt i brösthöjd, för att få totalålder läggs normalt 7-13 år till för gran och tall.

IMG_0715-årsringar-1200-675px.jpg
Årsringarna visar inte bara den sammanlagda åldern, utan kan också berätta om förändringar i skogen. En tidigare gallring, eller en dikesrensning, kan ha satt fart på tillväxten och skapat bredare årsringar. När beståndet blivit tätt blir årsringarna smalare. Foto: Mats Hannerz.

Senast korrigerad: 2021-04-22

Kommentarer (0 st)