Fastighetsvärldens begrepp

Många ord och begrepp har specifika betydelser i samband med fastighetsöverlåtelser. Här förklarar vi några av dem.
Bild: Mattias Westerberg/Skogenbild

Fastighetsbeteckning

En fastighetsbeteckning är det namn en fastighet fått av Lantmäteriet. Den består av fyra delar – kommun, trakt, block och enhet. Här är ett exempel:

Kommun Trakt Block, Enhet
Hudiksvall Iggesund 14:1


Nyttjanderätt

Nyttjanderätt innebär att någon annan än ägaren har rätt att använda fastigheten på ett visst sätt. Vanliga exempel är hyra, arrenden, jaktupplåtelser, avverkningsrätter för skog och rätt att ta ved. En nyttjanderätt brukar vara tidsbegränsad på max 50 år. Normalt redovisas nyttjanderätter i prospektet. De kan också vara inskrivna i fastighetsregistret, men inte alltid.

Servitut

Servitut innebär att en fastighet har rätt att nyttja en annan fastighet på ett visst sätt. Det kan till exempel innebära rätten att ha en utfartsväg, nyttja en brunn eller liknande. Servituten brukar vara inskrivna i fastighetsregistret, men servitut som inte är inskrivna kan förekomma.

Samfällighet

En samfällighet är ett mark- eller vattenområde som minst två fastigheter äger tillsammans. Vägar eller diken är typiska exempel på samfälligheter, men det kan också vara större områden med skog eller mark. Hur stora intäkter och kostnader respektive fastighet har styrs av hur stor andel de har i samfälligheten. Det finns också en hel del äldre samfälligheter, som till exempel häradsallmänningar, allmänningsskogar, besparingsskogar och sockenallmänningar. Vissa av dessa förvaltas enligt särskilda lagar.

Pantbrev

Pantbrev är ett dokument som banken använder som säkerhet för lån till köp av fastighet. Det kan jämföras med en klocka som lämnas i pant i en pantbank. Eftersom det inte är fysiskt möjligt att lämna in en fastighet nyttjas istället pantbrev. När en fastighet byter ägare får den nye ägaren ta över pantbreven och använda dem för sina lån. Att skaffa nya pantbrev kostar två procent av pantbrevsbeloppet i stämpelskatt. Ju högre pantbrevsbelopp som redan finns, desto bättre. Äldre pantbrev förekommer i pappersform, medan nya pantbrev endast lagras digitalt.

Förvärvstillstånd

Förvärvstillstånd är ett medgivande som lämnas av Länsstyrelsen eller Jordbruksverket för att få köpa eller ta över en skogs- eller jordbruksfastighet i glesbygd. Tillståndet grundar sig i jordförvärvslagen, som syftar till att gynna sysselsättning och bosättning i glesbygd och att behålla balansen mellan fysiska och juridiska personers ägande av jord- och skogsbruksfastigheter.

Prospekt

Ett prospekt är en fastighetsbeskrivning i text och bild, som både beskriver objektet och hur försäljningen kommer att gå till.

Omarrondering

Omarrondering innebär att man skapar större och mer praktiska skogsskiften genom att byta mark mellan skogsfastigheter. Detta görs för att förenkla och effektivisera skogsbruket.

Lagfart

Lagfart är ett bevis på att en viss person äger fastigheten. Där finns alla uppgifter om ägarförhållanden, köpeskilling och hur förvärvet gått till. Lagfart behöver man ansöka om hos Lantmäteriet senast tre månader efter köpet. Kostnaden består av två delar – en stämpelskatt på 1,5 procent av köpeskillingen och en expeditionsavgift på 825 kronor. För juridiska personer uppgår stämpelskatten till 4,25 procent av köpeskillingen.

Stämpelskatt

Stämpelskatt är skatten man betalar för att få lagfart på en fastighet. Den består av 1,5 procent av köpeskillingen för privatpersoner och 4,25 procent för juridiska personer.

Fysisk person

En fysisk person är en privatperson, det vill säga en person som kan agera på egen hand och fatta egna beslut. En enskild firma ses också som en fysisk person, eftersom då firman och ägaren av firman är en och samma sak. Därmed är personen som driver firman ansvarig för allt som sker inom firman. Det är den som ingår avtal, har tillgångar och skulder samt står som mål i juridisk tvist.

Juridisk person

Juridiska personer kan till exempel vara företag, organisationer, föreningar, staten, stiftelser, dödsbon och konkursbon. Precis som en fysisk person kan juridiska personer ha tillgångar och skulder, men en juridisk person kan till viss del skydda dess ägare från det personliga ansvaret. 

Köpekontrakt

Köpekontraktet, upprättat på ett korrekt sätt, är det som knyter ihop själva fastighetsaffären och är en förutsättning för att en fastighet ska kunna säljas. När båda parter skrivit på papperen ses affären som avslutad. Köpekontraktet innehåller information om köpeskilling och fastighetens registerförteckning, överlåtelseförklaring, eventuella villkor m.m.

Köpebrev

Vid de flesta fastighetsköp utfärdas ett köpebrev på tillträdesdagen i samband med att köpeskillingen betalas. Det fungerar som ett kvitto på att betalningen är fullgjord och används även när köparen söker lagfart.

Svävarvillkor

Målet när ett kontrakt skrivs på är att det ska vara slutgiltigt. Men ofta finns så kallade svävarvillkor med som gör att affären lämnas ”svävande” fram tills en viss tidpunkt. Det innebär att parterna har rätt att kliva av köpet ifall något av villkoren inte uppfylls. Vanliga svävarvillkor vid fastighetsköp är att köparen ska beviljas lånelöfte eller förvärvstillstånd. 

Senast korrigerad: 2019-03-28
Ekonomi

Kommentarer (0 st)