Följ upp avverkningen

Efter avverkningen ska du följa upp arbetet. Du bör kontrollera avverkningsnotan, hygget och vägen.
Gå ett varv på avverkningen.
Bild: Mats Hannerz

Avverkningsnotan

Om du har sålt skogen som avverkningsuppdrag bör du läsa igenom avräkningsnotan. Kontrollera:

  • att du har fått betalt efter den prislista ni kommit överens om.
  • att avdragen är rimliga. Avdrag kan bero på fel på skogen?, t.ex. ändkrök, rotveck, rotben och lyror. Men de kan också bero på fäll- eller kapsprickor, som är en följd av dålig avverkningsteknik.
  • att mängden vrak är rimlig. Vrak beror ofta på föroreningar av metall, plast, sot eller att virket är kraftigt rötat. Men trädet kan också vara dåligt kvistat eller felaktigt apterat, och då kanske köparen bör ersätta dig för vraket.

Hygget

Så snart avverkningen är klar: Ta en tur över hygget och kontrollera:

  • om det ligger virke kvar, och i så fall hur mycket
  • att inte stubbarna är för höga. Detta är speciellt viktigt vid vinteravverkning.
  • om det har fällts några träd som inte ingick i avtalet. Om det gäller en rotpost har du inte fått något betalt för ostämplade träd!
  • om man har fällt träd som skulle ha sparats av naturvårdsskäl, och om man i övrigt tagit den naturhänsyn som utlovades.
  • att basvägarna inte är sönderkörda
  • att inga stigar är sönderkörda eller nedrisade
  • att inga kulturminnen är sönderkörda eller nedrisade
  • att vattendragen är rensade från virke.

Väg- och avlägg

  • Hur har skogsbilvägen klarat sig? Om det finns djupa spår bör du omedelbart kontakta köparen och diskutera hur den skall lagas.
  • Kontrollera avlägg och påfart från skogen extra noga. Här är risken störst för markskador.
  • Kolla att det inte finns skräp och oljespill kvar på uppställningsplatser för kojor m.m.
Senast korrigerad: 2017-04-19
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (4 st)

Mariana Hamberg · 2020-08-26
Hej! Jag har sålt skog till [bortredigerat namn av Skogskunskap]. Jag vill veta vad jag vänder mig för att få hjälp? Han svarar inte på telefon, sms och mail. Jag har fått ut en del men inte allt. De har inte följt kontraktet samt jag har inte fått det överenskomna och det är en bluffmakare som sålt delar av min skog till en annan person. Som jag då heller inte fått någon redovisning eller betalt för. Detta är flera månader sedan och jag vill dels varna andra för att ha några affärer med dem och veta var man vänder sig. Finns någon hjälp att få eller ska jag anlita advokat? Virkesbörsen och min revisor har försökt ringt men de svarar ej. Tacksam för svar.
Svar från Skogskunskap · 2020-08-26
Hej Mariana, det var tråkigt att höra om din situation. Jag valde att redigera bort namnet på köparen eftersom vi inte vill peka ut någon som brottsling i Skogskunskap om det inte finns bevis. Däremot kan ju situationen vara principiellt intressant. Din revisor borde kunna ge tips om hur du går vidare, men steg 1 när betalningen inte kommer bör väl vara att skicka en betalningspåminnelse med dröjsmålsränta, och därefter att kontakta kronofogden för inkasso. Titta noga på hur kontraktet såg ut, t.ex. hur en tvist ska lösas. Står det inte något om skiljedom kan ett slutligt steg vara att gå till domstol. Men vi håller tummarna för att det löser sig innan dess. Tyvärr sitter vi inte på juridisk expertis själva, men det finns ju hos många konsultföretag, mäklare och banker, om du inte går till en advokatbyrå direkt. / Skogskunskap
Björn Hannrup, · 2016-12-13
Hej Anna! Det finns i nuläget ingen storskalig metod för att mäta in sprickorna och därmed finns inget större statistiskt underlag som kan användas för att kvantifiera förekomsten. En svårighet är att de allra flesta kapsprickor är dolda och inte synliga med ögat. En bedömning utifrån de detaljerade studier/undersökningar som är gjorda är dock att det finns sprickor i cirka 20 % av alla sågtimmerstockar. Kap- och fällsprickor omfattas av mätningsbestämmelserna för kvalitetsbestämning av sågtimmer (se http://www.sdc.se/admin/Filer/Nya%20m%C3%A4tningsinstruktioner%20augusti%202016/Nationell%20Instruktion%20f%C3%B6r%20kvalitetsbest%C3%A4mning%20av%20s%C3%A5gtimmer%202016-08-01.pdf). För klassificering av sprickor används tre klasser: inga sprickor, sprickor i 1-5 % av stockarna och sprickor i mer än 5 % av stockarna. Det är enbart synliga sprickor som räknas. Vilken påverkan denna klassificering har på virkespriset går inte att svara på generellt utan det är upp till parterna att avtala om detta. Parterna har enligt bestämmelserna också möjlighet att helt avtala bort bedömningen av kap- och fällsprickor. Hälsningar /Björn Hannrup, Skogforsk
Skogskunskap · 2016-12-13
Hej Anna, kap- och fällsprickor ska förstås vara så få som möjligt och det är också något branschen strävar mot med nya sågsvärd och tekniker. Det finns en artikel om kapsprickor i Skogforsk Vision som visar hur skadorna trots allt har minskat med tiden http://www.skogforsk.se/contentassets/491767bc8cab4f0987432bdc1b259eb2/kapsprickor.pdf. I Skogskunskap har vi statistik över andelen vrak i genomsnitt, bland annat på grund av dessa skador (http://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/gallra/gallring-for-sjalvverksamma/aptering/). Hur det hanteras gentemot avverkningsentreprenör och virkesköpare är knepigare. Skickar därför frågan vidare till Skogforsks experter och hoppas på svar. / Mats, redaktören
Anna Bergsten · 2016-12-12
En viss andel fäll- eller kapsprickor är normal - hur stor? - och hur beräknas kompensationen om dessa överskrids?