Blädning i praktiken

Bläda med högst 15-20 års intervall. Virkesvolymen får inte sjunka för mycket, då förlorar beståndet tillväxt. Det finns tumregler för blädningsintervallen.

Blädning i praktiken. Ett utdrag ur filmen Hyggesfritt - erfarenheter och forskning i samma film.

Trädslag

Blädningsbruk är inte begränsat till något visst trädslag. Men skogen måste vara fullsluten och fullskiktad - och det blir den bara med ett skuggfördragande trädslag. I praktiken är det därför bara aktuellt med gran i Sverige. Bok, alm och lind är andra arter som är skuggfördragande.

Håll uppe volymen och behåll skiktningen

Det är inte antalet inväxande småplantor som avgör om blädningsbruket ska vara hållbart. I stället är det virkesvolymen. Den måste hela tiden vara tillräckligt stor för att ta tillvara markens produktionsförmåga. Se också till att bibehålla skiktningen. Det måste finnas rekryter i alla storleksklasser.

Blädningsintervall

Tiden mellan två blädningar bör vara högst 15 år på goda marker (G28 och bättre), 20 år på medelgoda marker (G18-G26) och 30 år på svaga marker (G16 och sämre). Blädningsintervallet beror också på virkesförrådets storlek.

Längre intervall ger höga virkesuttag per blädning men ökar risken för stormskador och sänkt tillväxt. Dessutom blir medelstammen i uttaget lägre när fler klenare träd tas ut.

Kortare intervall innebär lägre uttag per hektar, och därmed dyrare avverkning.

Diagrammet visar tumregler för blädningsintervall och lämpliga virkesförråd före blädning vid olika ståndortsindex. Ett exempel: En skog med ståndortsindex G24 i norra Sverige och ett virkesförråd på 250 kubikmeter blädas ungefär vart 15:e år.

Blädningsintervall, diagram från Skogsskötselserien.

Diagrammet är hämtat från Skogsskötselserien om blädning.

Koncentrera blädningen till stora träd

I första hand tas de grova träden ut, 25 till 30 cm i brösthöjd. Ungefär 25-30 % av volymen tas ut varje gång. Efter blädningen bör virkesvolymen inte vara mindre än 200 m³sk.

Undvik luckor

Undvik luckor i beståndet och försök inte hjälpa upp föryngringen. Det sänker bara tillväxten. I en bra blädningsskog kommer det tillräckligt med nya unga träd ändå.

Anlägg permanenta stickvägar

Anlägg ett permanent stickvägsnät. Det tar ju 100-150 år för träden i stickvägen att bli stora, så i praktiken kan man inte flytta stickvägarna mellan blädningsingreppen.

Senast korrigerad: 2024-03-11

Kommentarer (2 st)

B Erik · 2022-11-18

Förstår inte varför virkesköparna gör prisavdrag med c:a 20% för grövre stammar. Dessa har ju som regel en betydligt högre kvalitet och sågbara längder. Detta motverkar ju tanken med plockhuggning och skiktning. Risken för granbarkborreangrepp ökar ju också med äldre/grövre träd.

Svar från Skogskunskap · 2022-12-12

Hej Erik, Det finns en del mindre sågverk som specialiserat sig på grövre stammar. Vi får hoppas att i takt med att grova stammar från plockhuggning blir vanligare, så kommer också fler sågverk inse värdet av de större träden. / Hälsningar Skogskunskap

Leif · 2019-11-10

Har någon studerat tjur juvenilved och röta i blädad skog .

Svar från Skogskunskap · 2019-11-11

Hej Leif, Det finns inte så många studier om virkeskvaliteten i blädad skog, men några är summerade i en rapport från Future Forests (ladda ner och läs sid 33-37 i https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/f-for/pdf/ff-rapport_hyggesfritt_skogsbruk_en_kunskapssammanstallning-2017-04-02.pdf). I genomsnittt är virkeskvaliteten och densiteten likvärdig med den i likåldrig skog men egenskaperna skiljer sig mer både inom och mellan träd i den blädade skogen. Det är större risk för tjurved och att plankorna slår sig i virke från flerskiktad skog, enligt studien. I samma rapport kan du läsa från sidan 52 och framåt om risken för rotröta, som är större om rötan lyckas etablera sig i beståndet. I den blädade skogen utförs ju upprepade gallringar som är inkörsport för rotröteinfektion. Rötan har lätt att växa vidare in i andra träd. / Skogskunskap