Checklista - sälja gallring

Att sälja en gallring kan vara lätt. Har du en bra kontakt med en virkesköpare kan du lägga mycket i dennes händer. Men du tjänar alltid på att vara påläst. Använd checklistorna som ledstång.
Bild: Johan Heurgren

Med bra kunskap är det lättare att ställa krav på virkesköpare, avverkningsentreprenörer och transportörer. Då vet du också vilka krav de kan ställa på dig!

Använd gärna checklistorna för gallring som ledstänger vid din försäljning. Men använd dem med förnuft. Hur detaljerat du följer gallringsarbetet beror på vilken tid du har och vilket förtroende du har för köparen.

Checklista gallring – en översikt från behov till betalning

Gå igenom checklistan steg för steg. Länkarna öppnas i egna fönster.

  • Behöver beståndet gallras? Lär dig tumreglerna för när det är dags att gallra. Mät grundyta, ålder och ståndortsindex i beståndet och jämför med förslagen i verktyget Gallringsplan, eller använd Gallringsmallen.
  • Är konjunkturen bra för gallringsvirke? Ska du sälja nu eller vänta på bättre priser? Vid förstagallring skördas främst massaved. Om det blir överskott av virke på marknaden (exempelvis efter stormfällning) kan gallringen flyttas fram något år. Men du tar en risk – du vet inget om priset i morgon. Läs mer om virkespriser.
  • Vad vet du om ditt gallringsbestånd? Ju mer du själv vet desto starkare säljare blir du. Besök skogen och mät i beståndet. Om du vet arealen på gallringsområdet samt bedömd volym och grundyta kan du också kontrollera kvaliteten på den utförda gallringen och rimligheten i de redovisade uttagsvolymerna. Ta hjälp av Checklista – Före gallring (se nedan).
  • Vilken gallringsform ska användas? Det finns tre huvudmodeller: Låggallring, där virkesuttaget främst koncentreras till de mindre träden. Denna modell är väl beprövad och ger ett lägre avverkningsnetto idag men större inkomster i kommande avverkningar. Likformig gallring, där virkesuttaget sprids fritt bland alla träd. Höggallring där virkesuttaget främst sker bland de förväxande träden och träd med dålig kvalitet. Här gynnas dina intäkter idag (genom högre avverkningsnetto) på bekostnad av framtida intäkter (genom minskad totalproduktion).
  • Behöver du behandla stubbarna mot rotröta? Vid gallring under vegetationsperioden rekommenderas stubbehandling vid all gallring i rena granbestånd med ståndortsindex minst G26.
  • Upprätta ett försäljningsunderlag där du beskriver gallringen, bifogar kartor och begär in bud. Gallringen kan säljas som leveransrotköp med fasta nettopriser per kubikmeter eller som avverkningsuppdrag där du vanligen får betalt enligt en fastställd prislista och drar av en överenskommen kostnad för avverkningen. Räkna med att fler krav kan innebära högre avverkningskostnad! Gallringsrotposter förekommer, men är mindre vanliga. Gallrar du själv säljer du leveransvirke.
  • Ska du begära in anbud eller sälja till din gamla kontakt? Är du nöjd med din gamla köpare kan du vända dig till denne. Det är svårt att tolka anbud, och vinsten är liten för små gallringar. Men vill du hitta nya köpare eller få bättre priser ska du begära in anbud. Skicka försäljningsunderlaget till virkesköpare/inspektorer i ditt område. Lämplig anbudstid är 3 – 4 veckor.
  • Utvärdera inkomna bud och slut avtal med virkesköpare som du litar på, som betalar bra och som har bra villkor i övrigt. Ta gärna referenser. Standardkontrakten skyddar främst virkesköparen. Därför ska du noga själv tänka igenom vilka villkor och bestämmelser du vill ha med i avtalet. Ta hjälp av Checklista – Avtalsskrivning (nedan).
  • Bestäm hur du vill få din skogsinkomst utbetald. Många virkesköpare betalar, om så önskas, ca 70 % av bedömt rotnetto till dig innan avverkningen utförts.
  • Besiktiga gallringen. Besök gärna avverkningsarbetet när gallringen utförs. Om du träffar entreprenörerna på plats så kan du få svar på många frågor.
  • Kontrollera mätbeskedet. När ditt virke avverkats och mätts in vid industri skickas resultatet av virkesmätningen till dig i form av mätbesked från SDC. Gör en mätbeskedskontroll när gallringen är slutförd: Har rätt virkespris använts i beräkningarna? Stämmer volymuppgifterna med din bedömning och mot skördaruppgifterna? Hur stor blev vrakprocenten och varför? Är det något du undrar över kontakta virkesköparen.
  • Slutbesiktiga skogen när gallringen är slutförd. Ta hjälp av Checklista – Efter gallringen (nedan). Är uttaget lagom stort? Hur är det med stam- och markskador? Om du har funderingar – kontakta virkesköparen.
  • Räkna fram nyckeltal från gallringen: virkesuttaget per ha, nettot per m3fub, nettot per ha, timmerandel i %. Dokumentera och spara nyckeltalen så skapar du en stor kunskapsbank för dig och kommande ägare av skogen.
  • Se till att du får betalt enligt överenskommelse.

Checklista – före gallringen

Innan du besöker skogen

  • Studera området på kartan. Tänk ut plats för avlägg och skotarbasväg. Kan maskinerna undvika att passera bäckar och myrstråk?
  • Behöver skördare/skotare köra över annans mark? I så fall behöver du tillstånd.
  • Saknas skogsbilväg? Virkesköparen kan hjälpa dig att räkna ut om det lönar sig att bygga ny.
  • Kommer lastbilstransporten av virke att ske på annans skogsbilväg, där tillstånd krävs?
  • Kontrollera om området berör kända natur- eller kulturvärden (sök i Skogens pärlor). Kontakta i så fall Skogsstyrelsen innan avverkning.
  • Finns vägbom? Vem har i så fall nyckel?

I skogen

Besök gallringsbeståndet när det är barmark. Det här kan vara bra att ha med sig.

  • Rita in avlägg på kartskiss. Kräver avlägget tillstånd av annan markägare?
  • Finns det rotröta i beståndet, eller är det risk att få rotröta efter gallringen? Läs mer om rotröta.
  • Snitsla ut yttergränserna för gallringen. Rikta knuten in mot gallringsbeståndet. Notera snitselfärg.
  • Om arealen är okänd: gå yttergränsen med GPS och beräkna areal eller rita in på en skogskarta. I moderna skogsbruksplaner och Mina sidor (Skogsstyrelsen) kan du beräkna arealen i datorn.
  • Är det lätt för maskiner att ta sig fram? Notera om det finns block eller fuktig mark med dålig bärighet. Om det är fuktigt kan avverkningen behöva göras på frusen mark. Alternativt kan underlaget förstärkas med virke, ris eller brokonstruktioner. Läs mer om terrängkörning.
  • Finns speciella hinder i terrängen (kraftledningsgata och liknande)?
  • Undvik att förstöra myrstackar. Markera dem i terrängen.
  • Finns riklig underväxt (småträd)? Ibland lönar det sig att röja före avverkningen: Småstammar hindrar skördarna och små träd kostar mer att avverka än de ger i inkomst. Småträd försvårar också skörd av skogsbränsle.
  • Får grenar och toppar tas ut? I gallringar lämnas de ofta för att ge näring åt den växande skogen. Läs mer om grotuttag och näring.
  • Planera natur- och kulturmiljöhänsynen. Finns hänsynskrävande biotoper, värdefulla kulturmiljöer och skyddszoner? Skapa skyddszoner mot åker, myr och vattendrag. markera på kartan och snitsla ut. Läs mer om hänsyn i gallringsskogen.
  • Finns enskilda träd (blivande rovfågelbon, bärande träd med mera)? Märk med snitselband för att spara.
  • Lämna evighetsträd - gärna i grupp. Helst äldre, grova träd, gärna olika trädslag. Prioritera löv (asp, sälg, ek) och tall. Snitsla ut och markera på karta. Notera snitselfärgen.
  • Fotografera gärna stammar, markförhållanden och skogsbilväg. Det kan vara värdefullt om det blir diskussioner efteråt.
  • Gå systematiskt över området och mät grundyta och övre höjd på 5-10 platser jämnt fördelade över beståndet. Kan du borra för att mäta åldern är det bra.
  • Fyll i Protokoll – Före gallring (pdf) och räkna ut volymer och gallringsuttag. Uppgifterna använder du i din anbudsförfrågan.
  • Tillbaks på rummet skriver du en anbudsförfrågan och skickar till flera olika virkesköpare. Använd gärna Checklista - Avtalsskrivning (nedan).

Checklista – avtalsskrivning

De punkter som finns i avtalet kan också användas i anbudsförfrågan för gallringen.

  • Gallringsområdets läge och areal ska framgå av avtalet. Bifoga en kartskiss där gränserna har ritats in.
  • Uppskattad gallringsvolym (i m3fub) ska finnas med i avtalet. Då vet du bättre vad du säljer och du kan följa upp resultatet. Uppskattningen bör baseras på färska mätningar.
  • Det ska framgå i avtalet vilken gallringsform som ska utföras: Låg-, Likformig- eller Höggallring. Ange även att "Grundytan efter gallring inte får understiga gallringsmallens rekommendationer med mer än 2 m2."
  • Stickvägsarealen och skadefrekvensen på kvarstående stammar ska hållas låg. Ange i avtalet: "Stickvägsarealen får ej överstiga 20 % av beståndsarealen. Skadefrekvensen på kvarstående stammar får inte överstiga 5 %."
  • Vid leveransrotköp anges i avtalet vilka sortiment (med dimensionskrav) som tas ut samt vilka fasta netton du får per sortiment (timmer eller massaved). De anges förslagsvis i kr/m³fub.Vid avverkningsuppdrag ska det tydligt framgå i avtalet vilken prislista och vilken avverkningskostnad som ska användas när virkesvärdet beräknas.
  • Om du accepterar att skotning får ske på ofrusen mark bör detta framgå i avtalet. Samma gäller om grenar och toppar får tillvaratas.
  • För att du ska ha en rimlig möjlighet att följa upp pågående gallringsarbete ska du begära att du kontaktas innan gallringen påbörjas. Begär även att det i slutredovisningen framgår vilka entreprenörer/åkare som skött arbetet.
  • Ett lämpligt villkor att ta med i avtalet är även "Uppstår det under drivningsarbetet stora skador på mark eller omgivande skog ska detta utan anmodan rapporteras till säljaren".
  • Många standardavtal anger att tvist om avtalet ska avgöras genom skiljedom. Villkoret är oskäligt eftersom det i princip omöjliggör för dig som skogsägare att få din rätt prövad. Finns villkoret med i avtalet - stryk det och ange istället - "Tvist om detta avtal ska avgöras av allmän domstol om någon part så önskar."

Checklista – efter gallringen

Om du vill vara säker på att köparen uppfyllt alla sina löften i avtalet bör du besöka gallringsområdet efter gallringen. Då kan du kontrollera om det har blivit några markskador, om området är avstädat eller om det finns virke kvar i skogen. Du kan också kontrollera om rätt område har blivit gallrat. Gör besöket ganska snart efter avverkningen. Det är ingen större idé att komma ett halvår efteråt och begära att köparen ska återställa vägar eller forsla ut virke. Här får du tips om vad du kan ta med ut i skogen.

Tänk på att det är avtalet med köparen som avgör vilka krav du kan ställa.

Besöket i skogen

  • Ta dig till området samma väg som virket körts ut - notera skicket på skogsbilvägen: Finns det djupa spår i vägbanan? Finns det avrinningshinder i vägdiken? Måste vägen åtgärdas, t.ex. fylla igen hål och spår, hyvla vägbanan, grusa vägbanan, rensa diken eller annat?
  • Besök avlägg och uppställningsplats för kojor och maskiner:
  • Är området avstädat? Finns det spår i marken av oljespill? Finns det kvarlämnat virke?Bör virkesköparen städa avlägget, hämta virke eller annat?
  • Kontrollera om yttergränserna för gallringen stämmer – har man gallrat större eller mindre areal än enligt avtal?
  • Om arealen ändrats: Gå yttergränsen med GPS och beräkna areal eller markera gränserna på karta och beräkna arealen med rutat papper. Notera arealen.
  • Kontrollera stickvägarna: Stickvägarnas bredd (4 m att rekommendera), Avstånd mellan stickvägarna (ca 20 m att rekommendera).
  • Räkna ut stickvägsandelen: stickvägens bredd/(bredd + avstånd). Bör ej överstiga 22 %.
  • Gå systematiskt över området och mät grundyta och övre höjd på 5-10 platser jämnt fördelade över ytan. Fyll i Protokoll – Efter gallring och räkna ut gallringsuttag och stamskador.
  • Jämför gallringsuttaget med det planerade. Hur ligger beståndet till i gallringsmallen efter gallringen?
  • Finns sönderkörda eller nedrisade diken/bäckar/stigar?
  • Finns det djupa (> 20 cm) hjulspår i marken?
  • Har planerad natur- och kulturmiljöhänsyn följts (stäm av mot Protokollet – Före gallring)?
  • Har stubbehandling gjorts mot rotröta (medlet är normalt infärgat och syns på stubbskäret)
  • Hur höga är stubbarna? (bör ej vara högre än 7 cm, kan vara ett problem vid vinteravverkning).
  • Hur många stockar finns kvar i skogen? Enstaka är acceptabelt, många och spridda tyder på slarv av skotarföraren.
  • Dokumentera dina anmärkningar med kameran.
  • Sammanfatta för dig själv – är du nöjd med arbetet? Om ja – virkesköparen får nog chansen fler gånger. Om nej – klaga, och/eller sälj inte mer till denna virkesköpare.
Senast korrigerad: 2020-03-10
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (0 st)