Volymfunktioner

Verktyget Volymberäkning använder enkla och tillförlitliga volymfunktioner, men det finns betydligt fler funktioner som har publicerats.
Bild: Mats Hannerz

Det finns ibland flera olika volymfunktioner för olika trädslag. I verktyget Volymberäkning har vi valt att använda de som är enkla och tillförlitliga, och vi har begränsat oss till mått på bark. Gemensamt för alla dessa funktioner är att de utgår från trädets höjd och brösthöjdsdiameter. Åter andra, mer avancerade, funktioner tar hänsyn till krongränshöjd, avsmalning m.m. Sammanställningen nedan visar olika publicerade volymfunktioner. De som har använts i verktyget har markerats med fet stil. Sammanställning har gjorts av Lars Rytter, tidigare anställd vid Skogforsk, och presenteras i Redogörelse nr 8, 1998.

Förkortningar

  • D=diameter på bark i brösthöjd, cm
  • H=höjd från marken, meter
  • V=trädvolym ovan stubbskär, kubikdecimeter
  • VS=stamvolym, kubikdecimeter
  • VG=grenvolym, kubikdecimeter
  • K=krongränsens höjd över mark, meter. Krongränsen sätts där nedersta gröna kvist är förankrad i stammen. Isolerad grön kvist räknas inte om fler än två döda grenar finns emellan den gröna kvisten och övrig grön krona
  • B = dubbel barktjocklek i mm.

Funktionerna

Trädslag Funktion Kommentar Referens
Ek VS = 0,03522D2H + 0,08772DH - 0,04905D2 H>10 m, hela stammar 1
Ek VS = 0,03522D2H + 0,08772DH - 0,04905D2 + (1-H/10)2 x (0,01682D2H + 0,01108DH - 0,02167DH2 + 0,04905D2) H<10 m, hela stammar 1
Ek VG = 0,02813D2H - 0,3178DH - 0,0006658D2H2 hela stammar, om VG<0 sätts vg="0" 1
Ek VS = 0,03829D2H + 0,08772DH - 0,04905D2 H>=10 m, klykstammar 1
Ek VS = 0,03829D2H + 0,08772DH - 0,04905D2 + (1-h/10)2 x(0,01682D2H + 0,01108DH - 0,02167DH2 + 0,04905D2 H<10 m, klykstammar 1
Ek VG = 0,02729D2H - 0,3178DH - 0,0006658DH2 klykstammar, om VG<0 sätts vg="0" 1
Bok VS = 0,01275D2H + 0,12368D2 + 0,0004701D2H2 + 0,00622DH2 Hela stammar utan grenar
Bok VG = 0,02080D2H - 0,24212DH - 0,0003486D2H2 Hela stammar, om VG<0 sätts vg="0" 
Bok  VS = 0,01681D2H + 0,12368D2 + 0,0004701D2H2 + 0,00622DH2 Klykstammar
Bok  VG = 0,01936D2H - 0,24212DH - 0.0003486D2H2 klykstammar, om VG<0 sätts vg="0"  1
Ask  V = 0,03310D2 + 0,03246D2H + 0,04127DH  odelade stammar 
Ask  V = 0,03310D2 + 0,03593D2H + 0,04127DH  delade stammar 
Björk  V = 0,09595D2 + 0,02375D2H + 0,01221DH2 - 0,03636H2 - 0,004605DHB   
Björk  V = 0,11 + 0,1302D2 + 0,01063D2H + 0,007981DH2  D<5 cm 
Björk  V = (-14,54 + 1,27385D2 + 0,31656D2H + 0,009752DH2 - 0,12263H2 - 0,042145D2b)/10  D>5 cm 
Björk V = (9,99 + 0,06325D2 + 0,2849D2H + 0,08848DH2 - 0,07988H2)/10 D<=5 cm 
Björk ln(V) = -4.49213 + 2.10253ln(D) + 3.98519ln(H) - 2.65900ln(H-1,3) - 0.0140970D  H>4 m 
Björk V = 10-0,89363 x D2,23818 x (D+20,0)-1,06930 x H6,02015 x(H - 1,3) -4,51472  för breddgrad -56,9o, H>=6 m, D>=4,5 cm  7 
Björk V = 10-0,85480 x D2,23818 x (D+20,0)-1,06930 x H6,02015 x (H - 1,3) -4,51472  för breddgrad 57,0o-58,9o, H>=6 m, D>=4,5 cm 7 
Björk V = 10-0,84627 x D2,23818 x (D+20,0)-1,06930 x H6,02015 x(H - 1,3) -4,51472  för breddgrad 59,0°-, H>=6 m, D>=4,5 cm  7 
Asp V = 0,01548D2 + 0,03255D2H - 0,000047D2H2- 0,01333DH + 0,004859DH2  D>=5 cm 
Asp V = 0,0355D²H + 0,0205DH + 0,2177D - 0,0397   10
Hybridasp V = 0,03186D²H + 0,43H + 0,0551D² - 0,4148D   10
Asp V = (- 0,04755 + 0,0699D - 0,00023D2 + 0,00004D2H)*1000 D>8 cm 8
Klibbal V = 0,1926D2 + 0,01631D2H + 0,003755DH2- 0,02756DH + 0,000499D2H2 utan K 2
Klibbal V = 0,1879D2 + 0,04899D2H + 0,001820D2K - 0,2588DH + 0,8600H - 0,008658D3 med K 2
Gran V = 0,1059D2 + 0,01968D2H + 0,01468DH2 - 0,04585H2 + 0,006168D2k   3
Gran V = 0,22 + 0,1086D2 + 0,01712D2H + 0,008905DH2 D<5 cm 4
Gran ln(V) = -3,77543 + 1,91505ln(D) + 2,82541ln(H) - 1,53547ln(H-1,3) - 0,0085726D H>3 m 6
Gran V = 10-1,02039 x D2,00128 x (D+20,0)-0,47473 x H2,87138 x(H-1,3) -1,61803 H>=4 m, D>=4,5 cm, söder om 60° 7
Gran V = 10-0,93173 x D2,06103 x (D+20,0)-0,51644 x H2,66914 x (H-1,3) -1,51878 x K0,04291 H>=4 m, D>=4,5 cm, söder om 60° 7
Gran V = 10-0,79783 x D2,07157 x (D+20,0)-0,73882 x H3,16332 x(H-1,3)-1,82622 H>=4 m, D>=4,5 cm, norr om 60° 7
Tall V = 0,1193D2 + 0,02574D2H + 0,004054DH2 + 0,007262D2k - 0,003112DHB   3
Tall V = 0,22 + 0,1066D2 + 0,02085D2H + 0,008427DH2 D<5 cm 4
Tall ln(V) = -3,32176 + 2,01395ln(D) + 2,07025ln(H) - 1,07209ln(H-1,3) - 0,0032473D H>3 m 6
Tall V = 10-1,38903 x D1,84493 x (D+20,0)0,06563 x H2,02122 x (H-1,3)-1,01095 H>=4 m, D>=4,5cm, söder om 60° 7
Tall V = 10-1,20914 x D1,94740 x (D+20,0)-0,05947 x H1,40958 x (H-1,3) -0,45810 H>=4 m, D>=4,5cm, norr om 60° 7
Lärk, eur/sib V = 0,04801D2H + 0,08886D2 - 0,01012D3 - 0,08406DH + 0,1972H mindre funktion. D>=5 cm 9
Lärk, eur/sib V = 0,04588D2H + 0,09006D2 - 0,008844D3 - 0,06460DH + 0,1488H - 0,001391DHb + 0,002654D2K större funktion. D>=5 cm 9
Lärk, jap V = 0,05549D2H + 0,1391D2 - 0,01318D3 - 0,1990DH +0,3704H mindre funktion, D>=5 cm 9

 

Referenser

Referenserna, funktionerna och den teoretiska bakgrunden finns samlat i:

Rytter, L. 1998. Löv- och lövblandbestånd - ekologi och skötsel. Skogforsk, Redogörelse nr 8, 1998.

Referenser bakom funktionerna ovan:

1) Hagberg, E. & Matérn, B. 1975. Tabeller för kubering av ek och bok. Skogshögskolan, Inst. f. skoglig matematisk statistik, Rapporter och Uppsatser 14, 118 s., Stockholm.

2) Eriksson, H. 1973. Volymfunktioner för stående träd av ask, asp, klibbal och contorta-tall. Skogshögskolan, Inst. f. skogsproduktion, Rapporter och Uppsatser 26, 26 s., Stockholm.

3) Näslund, M. & Hagberg, E. 1950. Skogsforskningsinstitutets större tabeller för kubering av stående träd. Tall, gran och björk i södra Sverige. Statens Skogsforskningsinstitut, Experimentalfältet, 200 s., Stockholm.

4) Andersson, S.-O. 1954. Funktioner och tabeller för kubering av småträd. Meddelanden från Statens Skogsforskningsinstitut 44:12, 29 s

5) Braastad, H. 1967. Produksjonstabeller for bjørk. Meddelelser fra det Norske Skogforsøksvesen 22, 265–365.

6) Laasasenaho, J. 1982. Taper curve and volume functions for pine, spruce and birch. Communicationes Instituti Forestalis Fenniae 108, 1–74.

7) Brandel, G. 1990. Volymfunktioner för enskilda träd. Tall, gran och björk. SLU, Inst f skogsproduktion, Rapport 26, 72 s., Garpenberg. Sammanfattning i Fakta Skog nr 11, 1994.

8) Opdahl, H. 1992. Bonitet, vekst og produksjon hos osp (Populus tremula L.) i Sør-Norge. Meddelelser fra Skogforsk 44(11), 1–44.

9) Carbonnier, C. u.å. Funktioner för kubering av europeisk, sibirisk och japansk lärk. Manuskript, 12 s.

10) Johnsson, H. 1953. Hybridaspens ungdomsutveckling och ett försök till framtidsprognos. Svenska Skogsvårdsförbundets Tidskrift 51, 73-96.

Senast korrigerad: 2023-01-26
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (7 st)

Mikael Rein · 2024-02-19
Jag sökte volymtabeller, inte funktionerna eller formtalen.
Cedric · 2023-12-06
Hej! Stämmer Brandels funktioner för björk? Kan inte hitta samma funktioner i originalpublikationen eller i sammanfattningen i Fakta skog…
Svar från Skogskunskap · 2023-12-11

Hej Cedric,
Vi har tyvärr inte originalrapporten så har svårt att jämföra funktionerna med den, men har varit i kontakt med en av forskarna som varit med och tagit fram verktyget. Så här skriver han:

"Det är ett tag sedan jag jobbade med funktionerna men såvitt jag minns har jag använt Brandels enklaste ( d och H) för respektive trädslag och region. Troligen bytte jag ut den sydligaste björkfunktionen mot den i mellersta Sverige, då den fungerade betydligt bättre på skapligt bra björkar. " 

Erik Temnerud · 2022-10-30
Är Brandels funktioner med avgärnsning rätt angivna - ser inte olikheter av små och stora träd i höger kolumnen större än mindre än 4,5?? läser jag tokigt?
Svar från Skogskunskap · 2022-10-30

Hej Erik, Brandels funktioner gäller för gran minst 4 meter hög och 4,5 cm i diameter, och vi har fetmarkerat de funktioner som används för norra och södra Sverige. Den icke-feta funktionen är Brandels utökade med krongränshöjd, som ger större precision. Den valde vi dock att inte ha med i själva verktyget. En kortbeskrivning av Brandels funktioner finns i en Fakta Skog: https://www.slu.se/contentassets/3eb2b64ac79f4bd4b9b9d331d233bcae/brandel.pdf

Hälsningar Skogskunskap

Lars Höög · 2019-02-24
Hej, Efter stormen Alfrida har vi över 250 vindfällen att ta hand om på Wettersö i Stockholms skärgård. Det vore praktiskt att kunna räkna ut volymen av träden enbart på basis av brösthöjdsdiametern, alltså utan att behöva använda trädens höjd. Det kanske finns några funktioner som räknar med genomsnittlig längd och avsmalning för träd i skärgården.
Per Hazell · 2018-12-10
I sammanställningen ovan saknas funktioner för stamvolym (VS) av Bok (hela stammar: VS = 0,01275D2H + 0,12368D2 + 0,0004701D2H2 + 0,00622DH2, enligt Hagberg och Matern 1975). Antar dock att den är inlagd i beräkningssystemet.
Svar från Skogskunskap · 2018-12-10
Hej Per, det är riktigt att volymen VS för bara stammen inte finns med i listan, den ska vi lägga till. Däremot ingår den i beräkningarna. Notera dock att den volym som räknas fram i verktyget är inklusive grenar (VG i funktionerna). Det gäller också för ek. Vill man bara ha stamvolymen får man använda formeln. Vi överväger att lägga till fler alternativ i verktyget så att användaren kan välja om man vill räkna med och utan grenar. För bok och ek kan ju grenarna betyda väldigt mycket för totalvolymen. / Skogskunskap
Tomas · 2018-02-20
Toppen, bra jobbat. Den sista Aspformeln får ni gärna korra också dock. V = 0,0355D² + 0,0205DH + 0,2177D - 00397 Jag antar att det ska in ett kommatecken mellan nollorna i sista termen?
Svar från Skogskunskap · 2018-02-20
Tackar för att du såg det, det hade visst fallit bort. Nu är kommatecknet på plats.
Tomas · 2018-02-01
En korrläsning skulle kanske vara på sin plats på aspfunktionerna. Dessutom i Rytters redogörelse från 1998 kanske man kan fixa en korrigering som inte i formlerna i appendix som inte bara är "stryka över, skriva med blyerts och skanna in på nytt" utan faktiskt skriva rätt formel? Det hade väl inte gjort något.
Svar från Skogskunskap · 2018-02-02
Hej Tomas, Tack för falkögat. Det var ett minustecken som skulle bort i en av aspfunktionerna, och dessutom (i Opdahls funktion) en multiplikatorfaktor som saknades. Den funktion som används i Skogskunskap (Helge Johnsson 1953) stämde dock, och det är också den som är programmerad. När det gäller den gamla Redogörelsen från 1998 så hade vi lagt in en skannad version där korrekturfelen (som tyvärr följde med i trycket då) är justerade med penna. Det ser vi trots allt som en service till läsarna så de slipper leta upp ett felaktigt exemplar på sitt bibliotek.