Bygg broar, kavla och risa

Det går aldrig att helt undvika körning över fuktiga partier och vattendrag. Om det måste ske, se till att använda broar, kavling och rismattor. Marken får inte skadas nära vattendrag.
Kavelbro: offrar virke men räddar bäcken.
Bild: Niklas Fogdestam

Planera i första hand för att undvika eller minimera överfarter över vattendrag eller våtmarker. Om en överfart är oundviklig: Utnyttja tekniska hjälpmedel.

I första hand - bygg väg

Om det är ett vattendrag som ska passeras upprepade tillfällen under många år och beröra många avverkningar kan det vara bättre att bygga en väg med en mer permanent valvbåge eller bro som lämnar botten fri.

Virkesbroar - tillfälliga broar

Det finns visserligen portabla broar men många gånger är det billigare att bygga en tillfällig med hjälp av virke från platsen. I ett Resultat från Skogforsk beskrivs några tekniker för broar med hjälp av stockmattor eller stockar och ris.

Numera (2017) är det närmast standard att avverkningslag bygger virkesbroar (kavelbroar) med hjälp av massavedsvirke från platsen. En bro behöver inte ta mer än en halvtimme att bygga. Bron får ofta ligga kvar och kan användas under lång tid till kommande överfarter med andra maskiner som risskotare och markberedare.

I filmen Spårlöst finns beskrivs hur en bro kan byggas på ett enkelt sätt. En bro som ska hålla för många tunga överfarter behöver inte förbruka mer än 15-20 kubikmeter virke.

Virkesbro steg 1, längsgående stockar. Från filmen Spårlös.

Steg 1 - lägg ut några mer bärande stockar över diket eller bäcken. Se till att bron ligger tillräckligt högt så att den klarar även vårfloden utan att svämmas över. Bild från filmen Spårlös.

Virkesbro steg 2, tvärgående massaved. Från filmen Spårlös.

Steg 2 - täck med tvärliggande massaved. Blanda gärna kvistat och okvistat virke för att öka sammanhållningen. Bild från filmen Spårlös.

Virkesbro - steg 3, täck med ris. Från filmen Spårlös.

Steg 3 - täck stockarna med ris. Då håller bron längre. Bild från filmen Spårlös.

Virkesbro - färdig för att köra. Från filmen Spårlös.

Steg 4 - nu är det bara att köra. Den här bron ska hålla för många virkestransporter och även för de kommande körningarna med risskotare och markberedare. Bild från filmen Spårlös.

Kavling - där marken inte bär

Kavling, från filmen Spårlös.

Kavling med björkmassaved. Bild från filmen Spårlös.

Kavling - en stockmatta av massavedsbitar - är ett gammalt sätt att skydda marken.  I en film (se nedan) beskrivs hur kavlingen kan göras.

Kavlingen bör göras tillräckligt bred, cirka 5 meter. I filmen tipsas om att stockändarna kan vändas med tjockändorna åt olika håll för att kunna ligga stabilt. Björk och gran är bättre än tall, som lättare går sönder.

I kurvor är utmaningarna större, här finns risk att stockarna skjuts åt sidan av skotarens band eller hjul. Ett tips är att lägga virke med den tjockare änden utåt i kurvorna, se bilden.

Kavling i kurva från filmen Spårlös.

Utnyttja stockarnas avsmalning när du kavlar i kurvor. Bild från filmen Spårlös.

Filmer om kavling och brobygge

I filmen Spårlös finns flera sekvenser om brobygge, kavling och risning av marken. Här är två filmklipp.

Här kan du se hur du bygger en bro av virke på ett smidigt sätt. Extramaterial från den längre filmen Spårlös. 

Filmen "Kavling" är ett extramaterial till den längre filmen Spårlös.

Portabla broar och markskonare

Portabel bro och markskonare. Illustration Jalle Holmström.

Portabel bro och markskonare. Bild Jalle Holmström.

Portabla bro finns i flera utföranden. Det kan vara plåtbroar eller träbroar som flyttas av skotaren. En nackdel med broarna är investeringskostnaden, en annan är att de ofta är tunga att frakta mellan avverkningstrakterna. Många har därför gått över till att bygga tillfälliga broar med hjälp av virke på platsen.

Samtidigt kan portabla terrängbroar vara ovärdeliga om det saknas bra brovirke och ett värdefullt vattendrag måste skyddas.

Markskonare och skotare. Foto Eva Ring.

Markskonare består av tjocka plankor som läggs ut där bärigheten är dålig. Markskonaren kan flyttas med till nästa fuktstråk av skotaren. Foto Eva Ring.

För kortare överfarter finns markskonare som kan användas vid överfarter av både vattendrag och blöta områden.

Risa och använd massaved

Skydda strandkanterna längs vattendragen vid överfarten, till exempel genom att lägga ris eller virke under brofästena och vid brons på- och avfart.

Risade basvägar ökar bärigheten. Spara särskilt mycket ris till fuktigare partier.

Filmen Risning är ett extramaterial till den längre filmen Spårlös från Skogforsk.

Rensa bort virket

Grenar och stockar som används som skydd för överfart ska tas bort när de inte används. Men vänta tills markberedaren och grotskotaren har varit på plats.

Senast korrigerad: 2017-05-17

Kommentarer (1 st)

Mats · 2016-11-23
Intressant med självbyggda broar, här borde ni utveckla med ännu mer instruktioner.