Ordlista

Pinus sylvestris. Barrträd som kan bli över 30 meter högt. Veden används bland annat till möbler, golv, stolpar, pappersmassa m.m. Tallen är, efter gran, det vanligaste trädslaget i Sverige. Växer företrädevis på mager mark.

Ett uttryck för växtplatsens värmeklimat. För att beräkna temperatursumman minskar man dygnsmedeltemperaturen med 5 grader och summerar därefter temperatursumman dygn för dygn.

En typ av mottagningsplats som vanligtvis är till för att optimera logistiken. Terminaler ligger ofta vid en hamn eller tåglastningsplats. Många av de terminaler skogsföretaget levererar till ägs av skogsföretaget, vilket innebär att virket inte byter ägare när det mäts in där.

Själva underlaget när en väg ska byggas. Terrassen byggs upp genom att marken schaktas och fylls igen så att underlaget blir jämnt. Vanligen byggs en överbyggnad ovanpå terrassen.

TWh är en energienhet som används för att ange producerad energi. 1 TWh=1.000.000 MWh.

Benämning för att transportera virke från skogen ut till bilvägen. Terrängtransporten görs oftast med skotare.

Korkartade, förvedade svampar som lever på och angriper levande och döda träd. Kännetecknas framför allt av fruktkropparna som växer på trädens stammar.

Ihålig spiralborr för ta ut borrprov ur träd, som kan användas för att bestämma trädets ålder och tillväxttakt.

Ved som bildas hos barrträd för att räta upp dem om de står på lutande mark. Utvecklas också på grenars undersida för att kompensera den ökade belastning som uppstår när grenarna växer. Kallas också tryckved.

Tillstånd då vattnet i marken har frusit till is. Tjäle uppkommer vid långvarigt kallt klimat.

Vid vägbyggnad material som innehåller en hög andel fina korn, till exempel morän och lera. Fina korn gör att vatten kan sugas upp från stora djup och göra vägen vattensjuk.

När marken på våren tinar upp efter att ha varit isfrusen. Tjällossning kan medföra flera olägenheter i form av sprickbildning i och uppmjukning av vägar.

Vanligt tecken på att tallen angripits av törskatesvamp. Kännetecknas av att toppen på trädet är torr och kådindränkt.

Typ av starkt kådhaltig ved som kan uppkomma på tall, dels naturligt i stambasen eller stubben, dels som en reaktion på angrepp av törskadesvampen i trädets övre delar. Skador i barken kan också orsaka tjärbildning.

Beskriver ett områdes terrängförhållanden, som till exempel kupering, lutning, nivåskillnader och hur mycket vatten som finns i marken.

När en trädstams övre del brutits av i toppen på grund av tung snö eller annan skada.

Diametern på toppändan av en stock.

Stamdel som nybildas under en vegetationsperiod. Vanligen avses skott från stammens högst belägna knopp.

Död kvist hos det växande trädet. Kan sitta fast eller vara lös.

Jordart bestående av växtdelar som på grund av syrebrist bara är delvis förmultnat.

Benämning på mark med ett torvdjup på över 30 cm.

Den totala åldern på ett träd, alltså tiden som gått från att fröet grott tills i dag. Om åldern mäts i brösthöjd måste cirka 5-15 år läggas på för att få totalåldern (ibland betydligt längre tid, exempelvis för granar som varit undertryckta inne i ett bestånd).

Benämnning på ett skogsområde som ska avverkas.

Det dominerande sättet att bruka skog i Sverige. Innebär att skogen sköts i ett cykliskt förlopp, likt jordbruk. Först sker plantering/sådd, sedan utglesning (röjning och gallring) och därefter skörd (avverkning). Sedan börjar man om med plantering/sådd igen och så vidare. Vid trakthyggesbruk har skogen i ett bestånd ungefär samma ålder.

Avdunstning av vatten från växterna, framför allt genom hål i bladen (klyvöppningar).

Ved som bildas hos barrträd för att räta upp trädets tillväxt. Utvecklas också på grenars undersida för att kompensera den ökade belastning som uppstår när grenen växer. Kallas också tjurved.

Uttag av träd eller delar av träd från skogen för att använda till energiproduktion.

Anger trädslagens andel av ett skogsområdes totala volym. Förkortas ofta TGL. Ett exempel: TGL=631,  tall 60 %, gran 30 % och löv 10 %.

Skogsområde som i princip bara består av ett enda trädslag. Kallas även monokultur.

De träd som skogsmaskinerna måste tas ner för att komma fram, eftersom de står i den tänka stickvägen (skogsmaskinens körväg).

Skördare som är försedd med två aggregat på basmaskinen – ett som fäller trädet och ett annat som kvistar och kapar. Har nästan helt ersatts av engreppsskördaren.

Tvärfall är ett mått som beskriver en vägytas lutning i förhållande till horisonten. Att en väg har tvärfall är avgörande för trafiksäkerhet och vattenavrinning. Tvärfall anges i procent.

Den del av markytan som, sett ovanifrån, är täckt av levande växtdelar. 

Planta vars rötter omges av en odlingsklump som vanligtvis består av torv.

Cronartium flaccidum. Rostsvamp som orsakar skador på tallar. Angriper och dödar barken, vilket ofta leder till att träden dör.